Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leffler, släkt - 1. Leffler, Sven Peter - 2. Leffler, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leffler
505
Leffler
ren i Stockholm Theodor Ferdinand
L. (f. 1804, † 1885), bl. a. stiftade de
tvä Lefflerska släktstipendierna vid
Uppsala univ. En bror till honom var
genremålaren Niclas Kobert L. (f.
1811, † 1853). Tredje grenens
stamfar var skriftställaren ocli
akademi-boktryckaren med. dr Sven Peter L.
(L. 1)’, som blev far till
provinsialläkaren i Uppsala län med. dr Jolin
Alfred L. (f. 1828, † 1901). Son till
denne var musikforskaren och
museimannen Karl Peter Martin L. (f.
1863, † 1922). Fjärde grenens
stamfar var segelsömmaren i Göteborg,
riksdagsmannen Erie Magnus L. (f.
1779, † 1854). Hans äldste son,
rektorn i Stockholm, riksdagsmannen
Johan Olof (Olle) L. (f. 1813, † 1884),
blev far till matematikern Gösta
Mit-tag-L. (L. 3), som upptog moderns
släktnamn Mittag, språkforskaren
Frits L. (L. 4), som ändrade
släktnamnet till Läffler, förf. Änne
Charlotte L. (L. 5) och ingenjören Artur
L. (L. 6). Kusin till dessa var förf.
och nykterhetsivraren Amanda
Magdalena Benedicta L. (f. 1851, † 1927).
Släktens femte gren härstammar från
stadsmäklaren i Göteborg Carl L. (f.
1781, † 1828). Hans äldste son,
grosshandlaren och stadsmäklaren
därstädes Johan Edvin L. (f. 1810, † 1S80),
blev farfar till bröderna metallurgen
Janne L. (L. 7) ocli industrimannen
Edvin L. (L. 8). En yngre son till
stadsmäklaren Carl L.,
grosshandlaren i Göteborg Gustaf Leopold L. (f.
1824, † 1895), blev farfar till
ingenjören ocli industrimannen Hakon L.
(L. 10). Den sjätte släktgrenens
stamfar, grosshandlaren i Göteborg Gustaf
L. (f. 1786, † 1858):, blev far till
ingenjören Carl Johan Laurentz L.
(f. 1825, † 1908), som var en kunnig
metallurg och 1857 ledde de första
försöken med bessemermetoden i Sve-
Sven Peter Leffler. Målning av P. Krafft d. y.
rige; lian flyttade sedan till England,
där hans efterkommande äro bosatta.
— Litt.: F. Läffler, "Släkten Leffler
från Breslau" (1925).
1. Leffler, Sven Peter,
skriftställare, boktryckare, f. 7 juni 1776
i Göteborg, † 1*1 okt. 1850 i Uppsala.
Föräldrar: skeppsmäklaren Jolian
Håkan L. och Christina Elisabeth,
Kullman. — Efter undervisning i
föräldrahemmet studerade L. vid den
herrnhutiska skolan i Christiansfeld i
Slesvig 1784—89, varpå han blev
student i Lund och bedrev medicinska
studier där. År 1792 flyttade lian
till Uppsala, där han blev med. dr
1797. Under en tids vistelse i
Köpenhamn sysslade han med såväl
medicinska som mer allmänbildande
studier. Omkr. sekelskiftet bosatte han
sig i Uppsala ocli övergick snart helt
till författarskap, översättningsarbete
och journalistik. Tills, med
boktryckaren E. Bruzelius utgav han 1811
"Tidning i blandade ämnen", vars
innehåll lian till allra största delen
själv skrev. Sin största insats i sv.
kulturliv gjorde han genom
redigeringen av det förträffliga
"Bibliothek der deutschen Classiker" (1—76,
1811—21; utg. av E. Bruzelius),
varigenom god tysk litteratur blev lätt
tillgänglig och möjlig att förvärva till
lågt pris. Säkerligen har detta
bibliotek kraftigt bidragit till den sv.
romantikens starkt tyska orientering.
—■ L. verkade också för att göra den
sv. litteraturen bekant i utlandet
genom recensioner och övers. Redan 1801
översatte lian till tyska B. Höijers
"Afhandling om den philosophiska
constructionen", och 1832—36 utkom
hans tyska övers, av Geijers "Svenska
folkets" historia". — Fr. o. m. 1830
medarbetade L. i uppsalatidn.
Cor-respondenten, vilken lian sedan själv
utgav 1833—50. Sedan han 1836
blivit delägare i Akademiska tryckeriet,
bedrev han en omfattande
boktryclcar-verksamhet. —■ Gift 1818 med Anna
Catharina Lindberg. T. M.
2. Leffler, Johan Anders,
nationalekonom, f. 18 juni 1845 i Göteborg,
† 24 maj 1912 i Stockholm. Föräldrar:
stadsmäklaren Johan Albrecht L. och
Maria Theresia Hegardt. Brorsons son
till L. 1. — L. blev student i Uppsala
1863 och bedrev där
naturvetenskapliga studier men övertog efter några
år egendomen Stavlösa i Orlunda skn,
Östergötl. län. Efter hustruns död
återupptog han 1874 de akademiska
studierna vid Leipzigs univ., där han
efter studier i nationalekonomi och
finansvetenskap (för W. Roscher)
samt i jordbruksvetenskap och
botanik blev Dr. phil. 1876. Återkommen till
hemlandet höll L. offentliga
föreläsningar i nationalekonomi i Göteborg
Johan Leffler.
1877—80. Sistn. år företog lian en
resa till Syd- och Västeuropa för att
studera arbetarförhållanden,
sparbanker och konsumtionsfören. Efter
hemkomsten propagerade han verksamt
för en sv. postsparbank. År 1881 blev
han medl. av detta års
postsparbankskommitté och efter Postsparbankens
inrättande 1883 led. av dess styr.
Samtidigt deltog han också i
bildandet av Arbetarringens bank, vars dir.
han var 1883—86; 1885 blev lian
sekr. vid Lorénska stiftelsen, och 1886
—88 var han led. av riksdagens Första
K. Åren 1S88—S9 verkade lian som
tf. lärare i nationalekonomi vid
Stockholms högskola, och lS9ff—1910 var
ban sekr. iFörsäkringsfören. Samtidigt
var L. extra lärare i nationalekonomi
vid Tekn. högskolan i Stockholm från
1892 samt ledde flera utredningar
ang. industriella förhållanden under
1890-talets senare del. — L. utövade
som socialpolitiker ett betydande
inflytande såväl genom praktiskt
arbete som genom en omfattande
skrift-ställar- och föreläsningsverksamhet.
Av särskild betydelse voro därvid lians
insatser på försäkrings- och
postsparbanksväsendets område. Som
ekonomisk teoretiker bidrog L. att sprida
kännedomen om en vetenskap, som då
ännu stod på en mycket låg nivå i
vårt land. Som lärjunge till Roscher
företrädde L. den historiska skolans
tankegångar, ehuru han i sin
värdeuppfattning senare närmade sig de
österrikiska gränsnytteteoretikerna.
I riksdagen intog han en
frihandels-vänlig hållning. Bland L:s många
skrifter kunna särskilt nämnas "Die
schwedischen Zettelbanken" (drsavh.
1S76), "Grundlinier till
nationaleko-nomiken" (1881), "Om olika
löneformer med särskildt afseende på s. k.
vinstandelssystem" (1893), "Zur
Kenntnis von den Lebens- und
Lohn-verhältnissen industrieller Arbeiter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
