Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagergren, Gustaf - Lagergren, Helmer, personalhistoriker, se nedan - Lagergren, Pehr Johan - Lagergren, Helmer - Lagerheim, ätter - 1. Lagerheim, Olof Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagergren
421
Lagerheim
nad mot all slags modern teologi
liksom mot de ekumeniska strävandena.
L. fasthöll ivrigt vid det baptistiska
samfundsidealet som det enda rätta
bl. a. med motiveringen, att det
principiellt rymde självstyranderätt och
individuell frihet för samfundsmedl.
— L:s självbiografiska anteckningar,
"Från strids- och arbetsfältet.
Minnen och iakttagelser 1862—1927"
(1927), äro i sitt slag ett
betydelsefullt kyrkohistoriskt och sociologiskt
dokument. ■— Gift 1873 med Selma
Konstantia Westerlund. G. C.
Lagergren, Helmer,
personhistoriker, se nedan.
Lagergren, Pelir Johan,
ämbetsman, politiker, f. 7 sept. 1797 i
Falkenberg, † 14 okt. 1856 i
Stockholm. Föräldrar: borgmästaren Johan
L. och Johanna Brita Hammarstrand.
— L. inskrevs 1812 vid Lunds univ.
men flyttade sedermera till Uppsala,
där han 1820 avlade ex. till
rättegångsverken. Han tjänstgjorde
därefter i Svea hovrätt och
Kammarkollegium, från 1825 dock enbart i
hovrätten, där han raskt avancerade till
assessor (1830). År 1836 utnämndes
L. till justitieborgmästare i
Norrköping. Fr. o. m. riksdagen 1840—41
intill sin död var L. led. av
borgarståndet, Under hans första riksdagar
dominerades detta stånd av liberalerna
under ledning av T. Petre. Den
konservativa minoriteten fann snart en
ledare i L., som genom sin vältalighet
och auktoritet tillvann sig en stark
ställning. Han samarbetade nära med
de ledande konservativa på
Riddarhuset, särskilt med junkerpartiet; icke
minst till Henning Hamilton synes
han ha haft intima relationer. Han var
en utpräglad rojalist och rådfrågades
ofta i politiska frågor av Oscar I. På
sina håll betraktades L. som ett
statsrådsämne, men han vägrade såväl att
bli konsultativt statsråd som att
inträda i Högsta domstolen. Vid
riksdagen 1853—54 var han talman i sitt
stånd; han var utsedd att leda ståndets
förhandlingar även vid följ. riksdag
men avled plötsligt kort fore dess
början. Samtiden synes ha varit
säll-sport ense i att prisa L:s skarpa
begåvning och upphöjda karaktär. Till
hans minne instiftade Norrköpings
stad en fond ("Lagergrenska
fonden"), varav avkastningen går till
pensioner åt änkor och barn efter
stadens tjänstemän. — Gift 1835 med
Beata Christina Pihler. B. B—é.
Lagergren, västgötasläkt, vars
äldste kände stamfar,
frälseinspek-torn på Stora Dala säteri i Dala skn,
Skarab. län, Håkan L. (f. 1725, †
1774), blev far till brukspatronen på
Klosters bruk i Dalarna, godsägaren
Carl Erik L. (f. 1760, † 1832). Den-
Pehr Johan Lagergren. Litografi av J. E.
Cardon.
nes söner, godsägaren Per L. (f. 1784,
† 1838), godsägaren Anders L. (f. 1786,
† 1824) och delägaren i Klosters bruk,
brukspatronen Harald Fredrik L. (f.
1791, † 1S67), blevo stamfäder för
släktens nu levande tre grenar. Till
den yngsta av dessa hörde Harald
Fredrik L:s sonson, person- och
kulturhistorikern, postmästaren Helmer
L. (se nedan).
Lagergren, Knut Helmer,
person- och kulturhistoriker, f. 7 dec.
1862 i Vika skn, Kopparb. län, † 3
jan. 1947 i Falun. Föräldrar:
bruksägaren Knut Harald Louis L. och
Maria Wilhelmina Norström. — L.
avlade mogenhetsex. i Falun 1882, blev
postexpeditör 1897, postmästare i
Korsnäs 190S och var postmästare i
Luleå 1915—29. Efter sin
pensionering slog L. sig ned i Falun. — L.
medarbetade i V. örnbergs "Svenska
ättartal", utgav "Kristinehamns kyrkas
böcker" (1—3, 1901—09) och
"Värmländska släkter" (1, 1914) samt flera
årgångar av "Svensk postmatrikel".
Han förtecknade "Lignellska
manuskriptsamlingarna i Kristinehamns
realskolas bibliotek" (Hist. tidskr.
1917) samt skrev ett stort antal egna
studier, mestadels av genealogisk och
kulturhistorisk art. Särskilt må
nämnas uppsatser i tidskr. Norrbotten
1922, 1924, 1926 och 1927 rörande
Luleå och Norrbottens landshövdingar
1S56—1926, i olika årgångar av
Dalarnas hembygdsbok, bl. a. om
medeltidsurkunder, samt den förtjänstfulla
utredningen om ätten Ekeblads ursprung,
"Släkten Ekeblad till Stola"
(Person-hist. tidskr. 1923), "Serie öfver
postmästare i Kristinehamn 1642—1893"
(1893), "Från det forna Kristinehamn.
Kulturbilder" (1906) och "Några
Värmlandsfamiljer på 1600-talet"
(Värmland förr och nu, 14, 1916).
För Bergslagets i Falun räkning ut-
arbetade L. från 1929 anteckningar
i 34 foliobd om personer, som från
1600-talet ocli framåt varit anställda
hos Bergslaget. — L. gjorde även
storartade samlingar. Han överlämnade
som gåva till Värmlands nation i
Uppsala sin samling biografika över
4 500 värmländska studenter. Andra
gåvor lämnades till Luleå
hembygds-fören., Landsarkivet i Göteborg, Falu
stadsbibl, och till Uppsala univ.-bibl.
Slutligen donerade L. till Falu
stadsbibl. 90 kartonger anteckningar om
Falun och Dalarna samt 30 bd
biografika ang. personer, som bott i
Falun, varjämte Värmlands mus. i
Karlstad erhöll 37 bd biografier. —
L. erhöll Illis quorum 1942. — Gift
1891 med Ellen Matilda Norman.
B. H—d.
Lagerheim, adliga och friherrliga
ätter, härstammande från
borgmästaren i Söderköping Arvid Larsson
(† 1647). Hans son, kamreraren i
Kammarkollegium Lars Arvidsson
(f. 1622, † 1669), blev far till
auditö-ren vid Bergsreg. Johan Weidman
(f. 1654, † 1694) och majoren vid
Österbottens reg. Lars Weidman (f.
1656, f 1709), 1694 adlad
Weiden-hielm. Ättling i tredje led till Johan
Weidman var ämbetsmannen Olof
Elias Weidman, som 1777 adlades med
namnet L. (L. 1), samtidigt som hans
medarb. assessorn Carl Erik Bergquist
adlades med«amma namn (s. 424), och
1812 upphöjdes i friherrligt stånd.
En yngre bror till L. 1 var biskopen
i Skara Ture Weidman (f. 1744, †
1S28). Son till L. 1 var
ämbetsmannen friherre Elias L. (L. 2), bland
vars söner märkas a) arméofficeren
och genealogen friherre Elias L. (L.
3), far till f. d. översten och chefen för
Vendes artillerireg. friherre Thor Olof
Elias L. (f. 1875), och b)
ämbetsmannen och politikern Alfred L. (L. 4). —
Ovannämnde Ture Weidman hade
sönerna kammarherren och
justitierådet Olof Johan Weidman (f. 1785,
† 1834) och landshövdingen i Gävleb.
län Lars Magnus Weidman (f. 1786,
† 1858), vilka 1805 jämte två systrar
adlades och adopterades på sin
farbror L. l:s adliga namn och
nummer. En sonson till justitierådet
Olof Johan L. var botanisten Gustaf
L. (L. 5). — Litt.: E. Lagerheim,
"Arfwedh Larsson och Karin Utter
samt deras afkomlingar. Släkterna
Weidman, Lagerheim, Weidenliielm.
Anteckningar" (1910).
1. Lagerheim, Olof Elias, före
adlandet Weidman, friherre,
ämbetsman, f. 24 sept. 1741 i Gladsax skn,
ICristianst. län, † 24 febr. 1823 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Johan Gottfried Weidman och Anna
Filippa Nolleroth. — L., som blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
