Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kraftman, Anders - 2. Kraftman, Johan - Kragh, Osvald - Krakou, Mårten - Kramm, Christopher - Krantz, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kraftman
332
Krantz
deputation. I kraven på räfst med
deltagarna i växelkontoren gick han
längre än deputationens majoritet.
Vid riksdagen ingav K. ett
uppmärksammat memorial om
tryckfriheten, undertecknat av honom men
författat av A. Chydenius. En större
penningsumma, som han under
riksdagen av sina partivänner påtrugades
för sitt "rena väsende oöh fasta
tänkesätt", överlämnade han ss.
stipendiefond till Borgå gymnasium. K. blev
1778 teol. dr vid Uppsala univ. — Gift
174S med Anna Elisabeth Heintzius.
G. U.
2. Kraftman, Johan,
universitetslärare, ekonomisk skriftställare,
jordbrukare, f. 14 febr. 1713 i Borgå,
† 19 aug. 1791 på sin egendom
Koi-visto nära Björneborg. Bror till K. 1.
— K. blev student vid Åbo akad. 1731,
fil. mag. 1741 och docent i ekonomi
1746. Han var rektor vid Björneborgs
trivialskola 1748—55 och e. o. prof.
i matematik vid Åbo akad. 1755’—58.
Därefter ägnade han sig helt åt
lantbruk och skriftställeri. •—- K.
köpte 1744 Koivisto gods i Ulvsby skn
och nedlade ett energiskt arbete på
att rycka upp jordbruket både där
och i hela den omgivande trakten.
Han var en av sin tids främsta
föregångsmän i Finland för ett mera
rationellt jordbruk. K:s teoretiskt föga
märkliga, rättroget merkantilistiska
skrifter i olika ekonomiska frågor ha
också sitt egentliga värde i de
praktiska råd ocli anvisningar han ger
jordbrukarna. Hans föreläsningar ss.
docent i ekonomi, "Utdrag af
acade-miska föreläsningar uti
landtliushål-ningen" (1747), äro även märkliga ss.
den första akademiska
föreläsnings-kurs på svenska, som utkommit från
trycket, och ss. det första större
finländska arbetet i lantbruk.
Personligen var K. en god husbonde för sina
underhavande, redbar och hjälpsam
mot de fattiga, men detta hindrade
inte, att han i "Tankar, om den
wän-magt uti hwilken finska Landtman
sig befinner" (1761) kunde framföra
rigorösa förslag om utlottning av
tjänstehjon bland husbönderna m. m.
K. avgav till Vet. akad. ocli skilda
myndigheter flera yttranden i
ekonomiska frågor. Han författade även
flera religiösa skrifter. Han blev led.
av Vet. akad. 1778. — Gift 1752 med
Brita Polwiander. •— Litt.: biografi
av L. Sacklén i Åbo Tidningar 1792,
nr 30—36; A. Hultin, "Det
ekonomiska tidevarvet i Finlands
litteraturhistoria" (1910). G. U.
Kragh, O svald, arméofficer,
gymnastikdirektör, f. 11 sept. 1883
i Bollerups skn, Kristianst. län.
Föräldrar: lantbrukaren Robert Adolf K.
och Marie Louise Christine Macke-
prang. —- K. avlade mogenhetsex. i
Lund 1902, officersex. 1904, blev
löjtnant vid Södra skånska infanterireg.
1908, genomgick Krigshögskolan 1916
-—18 samt blev kapten vid sitt reg.
1919 och major i armén 1933. År 1926
överfördes K. till frivillig
övergångsstat, och 1933 övergick han i reserven.
K. utexaminerades från Gymnastiska
centralinst. 1909. Åren 1915—16 var
han lärare där. Sedan 1924 är lian
lärare i gymnastik ooh fäktkonst vid
Lunds univ. och sedan 1925 samtidigt
gymnastiklärare vid Lunds privata
elementarskola. År 1927 blev han
verkst. dir. för Lunds idrottsplats. -—•
K. är sedan 1943 ordf. i Lunds
gymnastikkrets och sedan 1939
general-sekr. i Fédération Internationale de
Gymnastique Ling. Han var v. ordf. i
styr. för Kongressen för fysisk fostran
vid Lingiaden i Stockholm 1939 och
redigerade dess publikation
"Lingiaden, Stockholm 1939" (1—3, 1939).
Han redigerar sedan 1932 Fysisk
fostran och vetenskapen samt sedan
1934 Bulletin de la Fédération
Internationale de Gymnastique Ling. Han
tillhörde 1938—40 red. för Tidskr. i
gymnastik. K. har förutom ett antal
tidskr.-artiklar och övers, utgivit
"Kortfattad handledning i
kartläsning och orientering" (1928) samt
tills, med andra förf. "Bidrag till
lösningen av den gymnastiska
omorga-nisationsfrågan" "(1919). — Gift 1917
med Anna Clara Hilma Margareta
Larson. D. L—g.
Krakou, Mårten, ståthållare, †
troligen 1616. — K., som första
gången omtalas 1601 som
krigshövits-man i Livland, erhöll 1604 slottsloven
på Gullbergs fäste (senare skansen
Göta Lejon) vid Göteborg. K. är
berömd för den tapperhet han enligt
traditionen skall ha visat vid
danskarnas angrepp mot fästningen
under det s. k. Kalmarkriget. I jan. 1612
sökte en överlägsen dansk styrka
under Kristian IV genom överraskning
intaga fästningen. K. hade
emellertid noggrant förberett försvaret, och
fastän danskarna sprängde yttre
fästningsporten, lyckades de aldrig
intränga i fästet. Stridens förlopp har
skildrats i en berättelse, som K:s
dotter Cecilia, vid denna tid ett barn,
långt senare nedskrev (publicerad i
Götheborgska Magasinet 1760, i
bokform 1S36). Enligt denna blev K.
under striden skadad, varvid hans hustru
övertog befälet och med stor rådighet
lyckades förhindra danskarnas försök
att med stormstegar intaga
fästningen. K. blev s. å. ståthållare på
Vaxholms fästning och erhöll som
erkänsla av Gustav II Adolf flera
gårdar i livstidsförläning. -—■ Gift med
Emerentia Pauli. ■— Litt.: I. Wadén,
"Berättande källor till Calmarkrigets
historia" (1936). A. Åg.
Kramm, Johan Christopher,
byggmästare, industriman, f. omkr.
1690, † 13 maj 1752 i Gudmundrå skn,
Ångermanland. — K. var av okänd
härkomst, möjligen livländare. Han
påträffas på 1720-talet som
byggmästare på Muurikkala och Kvarnby
sågar nära Fredrikshamn i Finland. År
1741 ingick han som fjärde intressent i
ett bolag för anläggande av det första
finbladiga sågverket i Ångermanland,
det efter honom benämnda Kramfors.
K. representerade den tekniska
sakkunskapen bland bolagsmännen men
var tydligen den ekonomiskt minst
betydande. Han synes även ha
anlitats för andra industriella företag
i länet. Bl. a. startade han tills, med
sin son Christian K. (i. omkr. 1730, †
1807) ett linoljeslageri, Christiansfors
i Nätra skn, vilket dock blev av ringa
varaktighet. Kort före sin död
råkade K. i konflikt med sina
med-intressenter på Kramfors och sades
upp från sin bostad men avled, innan
flyttning eller förlikning ägt rum.
Christian K., som även gjorde sig
känd som en skicklig skulptör,
övertog faderns Kramforsintressen ocli
var även engagerad i andra sågverk
och industriföretag i Ångermanland.
—■ Gift omkr. 1724 med Dorothea
Magdalena Münderich. — Litt.: N. H.
Qvist, "Ådalen" (1943). H. Wn.
Krantz, Claes Wilhelm Nicolaus,
journalist, författare, f. 15 aug. 1897
i Marstrand. Föräldrar: skomakaren
Gustaf K. och Ida Sofia Nikander.
— K. var först anställd vid
Göte-borgs-Tidn. och blev 1925 medarb. i
Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn. Han har gjort en betydande
journalistisk insats som red. för
tidn:s söndagsbilaga, som genom
honom blivit en av de mest
innehållsrika och läsvärda i landet. Själv har
han där publicerat en mångfald
värdefulla, livligt skrivna kulturhistoriska
skildringar, oftast med ämnen ur de
västsv. landskapens historia. Många
av dessa artiklar ha sedan i bearbetad
form utkommit som böcker, t. ex.
"Under länsherrevärja och biskopsstav"
(1922), "Havets makter. En krönika
om stormar och skeppsbrott,
bärgningsväsen och vrakplundring. .. vid’
Bohuskusten" (1928), "Gestalter från
kusten. Bohuslänska tids- och
personbilder" (1942), "Göteborg och
Bohuslän" (1943), "Med seglande skepp.
Sjöfartshistoria i historier" (1944) ocli
Marstrandsskildringen "Människor i
sommarstad" (1945). Dessutom liar
han utgivit "Fabler och funderingar"
(1929) samt ett par reseskildringar.
— Gift 1934 med Vanja Lisbeth
Nylén. T. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
