Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kovalevsky, Sonja - Kræmer, von, släkt - 1. Kræmer, Robert von - 2. Kræmer, Robert von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Kramer
327
von Kramer
Sonja Kovalevsky.
s. å. blev prof. i högre matematisk
analys vid Stockholms högskola;
professuren, som möjliggjorts genom
privata donationer, gällde först för fem
är men blev senare permanent. — K.
tillhörde helt Weierstrass’ skola, och
hennes arbeten äro ägnade att visa
bärkraften av hans banbrytande
idéer. Hennes drsavh., "Zur Theorie der
partiellen Differentialgleichungen"
(Journal für Mathematik, 80, 1874),
innehåller ett viktigt existensbevis
för partiella differentialekvationer,
vilkas högra led äro analytiska
funktioner. År 1884 publicerade hon i
Vet. akad:s förhandl., 41, ett
uppmärksammat arbete "Om ljusets
fortplantning uti ett kristalliniskt
medium", och 1888 erhöll hon för
"Mé-moire sur un cas particulier du
pro-blème de la rotation d’un corps pesant
autour d’un point fixe" (i förkortad
form i Acta mathematica, 22, 18S9)
Bordinpriset av franska vet. akad.,
vilket pris på grund av arbetets stora
förtjänster höjdes till dubbla summan.
Hennes matematiska arbeten utmärka
sig för en fulländad form ocli
uttömmande behandling, men de öppnade ej
direkt nya banor för den kommande
forskningen. —• K. hade sedan
ungdomen tvekat mellan matematiken och
skönlitteraturen och anonymt
publicerat några litterära skisser. Tills,
med Änne Charlotte Leffler utgav hon
dramat "Kampen för lyckan" (1887).
K:s arbete "Ur ryska lifvet.
Systrarna Rajevski" (1889) är en
skildring av hennes ungdom och hem och
lovordades av kritiken. Postumt
utkom "Vera Vorontzoff. Berättelse ur
ryska lifvet" (1892; 2:a uppl.
tillökad med "Efterskörd ur S. K:s
papper", 1893). Hennes samlade vittra
arbeten utgåvos på ryska 1893. — K.
väckte stor uppmärksamhet inom det
stockholmska sällskapslivet, särskilt
bland kvinnosakens företrädare, ehu-
ru hon själv ej direkt sökte betona
sin särställning som yrkes- och
vetenskapskvinna. — Gift 1868 med
paleontologen prof. Woldemar
Kovalevsky. —- Litt.: Änne Charlotte Leffler,
"S. K." (1892); biografi av Ellen Key
i Dagny 1891, av T. Hedberg i
"Minnesgestalter" (1927). G.R—r.
Kramer, von, släkt från
Westfalen, varifrån den överflyttade till
ösel. Borgmästaren i Arensburg på
ösel, sedermera lantrådet därstädes
Niklas Kramer adlades 1691 under
namnet von K. Sonsöner till honom
voro bröderna godsägaren Fredrik
Johan von K. (f. 1694, † 1758) och
löjtnanten Casper Henrik von K. (f.
1700, † 1761), vilka blevo stamfäder
för ättens två huvudgrenar. Från
Fredrik Johan von K:s sonson,
översten Carl Johan von K. (f. 1782, †
1834), som 1818 immatrikulerades pä
Riddarhuset i Finland, härstammat
den nu levande finska ättegrenen. Den
sistnämndes yngste bror, majoren och
landshövdingen Robert von K. (K. 1),
upphöjdes 1837 i friherrligt stånd. Med
lians äldste son, politikern och förf.
friherre Robert von K. (K. 2), utdog den
frilierrliga ättegrenen på svärdssidan.
En syster till K. 2 var författarinnan
och donatorn Lotten von K. (K. 3).
Den i Sverige kvarlevande adliga
ättegrenen härstammar från ovannämnde
löjtnanten Casper Henrik von K. En
ättling till honom i femte led var
författarinnan Vera von
Kræmer-Lind-blad (K. 4).
1. Kramer, Rot er t Fredrik
■von, friherre, arméofficer,
ämbetsman, f. 20 aug. 1791 på Gammelgård
i Lampis skn, Tavastehus län,
Finland, † 25 maj 18S0 i Uppsala,
Föräldrar: översten vid arméns flotta
Carl Gustaf von K. och Christina
Lovisa Stiernvall. — K. inskrevs vid sju
års ålder som sergeant vid arméns
flotta och utnämndes till fänrik vid
Livgrenadjärreg. 1808. Han
tjänstgjorde vid Göta artilleri i kriget mot
Norge, varvid han avvisade
revolutionsmännens uppmaning att med sina
två pjäser medfölja västra armén, då
denna 1809 under Adlersparres befäl
tågade till Stockholm. Transporterad
till Andra livgardet 1810 deltog han
som bataljonsadjutant i kriget i
Tyskland 1813, bevistade slagen vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig och
deltog 1814 även i fälttåget mot
Norge. År 1822 utnämndes han till
major i armén, blev 1824
kammarherre, 1S26 major i Generalstaben och
utnämndes 1830 till landshövding i
Uppsala län, i vilken befattning lian
verkade till 1862, då han erhöll
avsked. Han var led. av statsutskottet
1844 ocli 1847 samt av särskilda
utskottet för brännvinslagstiftningen
Kobert von Kramer (1). Målning (detalj) av
O. J. Södermark 1848.
1853. — Under sin landshövdingetid
gjorde K. en betydande insats. Han
genomförde vägförbättringar och
verkade för bättre sjökommunikationer,
bl. a. genom att rensa segelleder. Han
främjade jordbruket genom
attiLant-bruksakad. väcka förslag om
allmänna lantbruksmöten, och det var även
på hans förslag, som ständerna 1844
beslöto upprätta åtta
stamhollände-rier i riket. Ultuna lantbruksinst.
tillkom likaledes på K:s initiativ, och
ban var dess styr:s ordf. 1848—64.
Han vidtog åtgärder för ordnandet
av skogshushållningen och fisket och
medverkade vid stiftandet av länets
brandstodsbolag, sparbanker och
försäkringsanstalter. —• K. upphöjdes
1837 i friherrligt stånd. Han blev
hedersled, i Lantbruksakad. 1844 och
i flera av landets
hushållningssällskap samt invaldes i Krigsvet. akad.
1828. År 1862 blev han kommendör
med stora korset av Vasaorden. •—
År 1866 lät K. trycka och bland sina
vänner utdela "Mina lefnadsminnen,
tecknade år 1866". Han var en
kraftfull, öppen och tillgänglig man, som
hade ordet i sin makt och därför även
inom riksdagen kunde främja sitt
läns intressen och de syften, som lågo
honom om hjärtat. Hans hem blev en
samlingspunkt för hela det vittra
Uppsala med Geijer och Atterbom i
spetsen. — Gift 1824 med Maria
Charlotta Söderberg. F. M.
2. Kræmer, Anders Robertvon,
friherre, politiker, författare, f. 6
febr. 1825 i Stockholm, † 13 mars
1903 därstädes. Son till K. 1. — K.
blev student i Uppsala 1841 och
avlade kansliex. 1843 samt antogs s. å.
till e. o. kanslist i Lantförsvarsdep:s
kansliexpedition. Han blev
underlöjtnant vid Andra livgardet 1844,
löjtnant 1847, kapten 1858 ocli major i
armén 1865; han erhöll 1898 avsked.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
