Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kolmodin, Johannes - 7. Kolmodin, Lennart - 8. Kolmodin, Rudolf - Kolthoff, släkt - 1. Kolthoff, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolmodin
321
Kolmodin"
Rudolf Kolmodin.
till K. 5. — Efter mogenhetsex. i
Strängnäs 1901 blev Iv. vid Uppsala
univ. fil. kand. 1905, fil. lic. 1908 samt
fil. dr och docent i semitiska språk
1914. I samband med en
forskningsresa till Turkiet 1917 knöts han till sv.
beskickningen i Konstantinopel. Han
blev tf. dragoman där 1920, erhöll
lega-tionssekr:s namn 1923 och var 1928
—31 förste legationssekr. därstädes.
Vid flera tillfällen var ban även tf.
chargé d’affaires. År 1931 kallades
ban av Haile Selassie till rådgivare
i kejserliga etiopiska
utrikesministeriet, i vilken befattning han
kvarstannade till sin död. — Som filolog
ägnade sig K. i främsta rummet åt det
etiopiska språkområdet. Under en
vistelse 1908—10 i Abessinien lärde
ban grundligt känna ett av landets
språk, tigrinja, och resultaten
av-hans undersökningar från denna tid
äro nedlagda i publikationerna
"Traditions de Tsazzega et Hazzega" (1,
1912; 2, drsavh., 1916) oeh "
Abessiniske Wochenbettlieder" (,1917).
Vittnesbörd om hans insikter i
turkiska bära den sakkunnigaövers. "Said
Mehmed Effend’i’s berättelse om sin
beskickning till Sverige 1733" (1920)
och överförandet till turkiska av ett
urval Tegnérdikter (Bir Isvedj sjä’iri,
1920). K. studerade även historia för
Harald Hjärne, och i Turkiet
forskade han efter urkunder till
belysning av de sv.-turkiska
förbindelserna under Ivarl XII:s tid. Hans
gedigna kunskaper i Orientens
forn-historia kommo till uttryck i
partiet "Det antika Främre Asien" i
Lindblads världshistoria (1, 1927). —
Intimt förenat med Iv:s historiska
studier var hans starka politiska intresse.
Under sina uppsalaår var han en tid
rastlöst verksam som den ledande
själen i högerns arbete bland
studenterna. —- Gift 1925 med Eva
Forss-löf. K.-E. S.
21 Svenska män och kvinnor IV
7. Kolmodin, Lennart Teofil,
ombudsman, f. 25 maj 1889 i
Bromma förs., Stockholm. Bror till K. 6.
— Iv. avlade 1908 mogenhetsex. i
Uppsala och studerade några år vid
univ. där. Han medarbetade i tidn.
Upsala 1913—14 och inträdde sistn.
år som tjänsteman i Allm.
valmans-förbis riksorganisation, vars
ombudsman ban är sedan 1920. Åren 1915—
18 tjänstgjorde han som ombudsman
i högerns provinsorganisation
Natio-nalförb. för Värmland, och 1919—20
medarbetade lian i Nya
Wermlands-Tidn. — Under den växande
försvarsrörelsen 1913—14 blev K. aktiv inom
högerpartiet. Verksamt bidrog han
till den borgerliga valsegern i
Värmland 1920, och som riksombudsman
har han gjort betydande
organisatoriska och politiska insatser för att
stärka högern samt lett dess valarbete.
Särskilt är Iv. intresserad för Högerns
medborgarskola i Gimo, Uppland, och
sedan 1934 är han verkst. led. i denna
Arvid Lindmans stiftelse. Han har
utgivit flera valböcker samt bl. a.
"Mål och medel" (1926) och "Vårt
Gimo" (1940). — Gift 1917 med Vila
Maria Norelius. S. L.
8. Kolmodin, Karl Rudo lf,
kustartilleriofficer, f. 17 jan. 1896 på
Jo-hannelund i Bromma förs., Stockholm.
Bror till K. 6 och K. 7. — K. blev
fänrik vid kustartilleriet 1916, major
1936, överstelöjtnant 1941 och överste
1942. Åren 1921—22 genomgick ban
Sjökrigshögskolans allm. kurs och
1922—24 Artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs, varefter han 1925
—28 var adjutant i chefens för
kustartilleriet stab. Han var 1925—27
re-petitör och 1927—37 lärare i artilleri
vid Sjökrigshögskolan samt
tjänstgjorde 1928—35 på
Marinförvaltningens artilleriavd. I 1930 års
försvarskommission var ban sakkunnig
1930—35, och 1937—40 tjänstgjorde
ban som stabschef i Vaxholms
fästnings kommendantstab samt 1940—
41 som luftförsvarschef i Karlskrona
fästning. — K. har särskilt på det
ar-tilleristiska området gjort en
betydande insats. Då det under andra
världskriget befanns erforderligt att
ge västkusten ett effektivt
kustartilleriförsvar, var det K., som på ett
förtjänstfullt sätt ledde det slutliga
utbyggandet av detta försvar och fick
befälet över detsamma. Han blev 1941
kommendant i Älvsborgs fästning och
1942 chef för Göteborgs
kustartilleriförsvar samt tillika chef för det av
honom nyuppsatta Älvsborgs
kustar-tillerireg. Iv. företog studieresor till
Ivruppverken och Holland 1929 ocli
till Finland 1941. Han har publicerat
tidskriftsartiklar, huvudsakligen i
artillerivetenskapliga ämnen. Han in-
Gustaf Kolthoff.
valdes i Ivrigsvet. akad. 1939 och i
örlogsmannasällskapet 1943. — Gift
1934 med friherrinnan Ebba Christina
Elisabeth Leijonhufvud. A. G.
Kolthoff, släkt, härstammande
från Westfalen, där den äldste kände
stamfadern Herman K. 1580—1610
ägde godset Kultenhof. Hans son
Henrik K. († 1661) inkom 1632 till
Sverige, blev handlande och borgmästare
i Karlstad oeh anlade i Värmland
flera järnbruk, däribland Edsvalla,
Ransäter och Lindfors. Han blev
farfars farfar till brukspatronen Sven
Iv. (f. 1748, † 1810). En äldre son till
denne, kamreraren Lars Gustaf Iv. (f.
1775, † 1857), blev farfar till zoologen
och forskningsresanden Gustaf Iv. (Iv.
1). Äldste son till denne var
konservatorn ochnaturvännen Kjell K. (K.
2). Brukspatronen Sven K:s yngste
son, andre lantmätaren i Dalarna Sven
Iv. (f. 1789, † 1859), blev farfar till
skådespelerskan Signe K. (K. 3).
1. Kolthoff, Gustaf Isak,
zoolog, forskningsresande, f. 14 dec. 1845
i Sandhenis skn, Skarab. län, † 25 okt.
1913 på sin gärd Granbacken i Börje
skn, Uppsala län. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Johan Henrik
K. och Sara Gustafva Friberger. —
Efter enskild elementarundervisning
genomgick K. 1864 en
konservatorskurs vid Riksmus. S. å. uppsatte
han ett zoologiskt mus. vid
läroverket i Skara. Han verkade därefter
som zoologisk konservator och
bosatte sig efter sitt giftermål 1S70 vid
Källeviken utanför Uddevalla. Åren
1878—1912 var ban konservator vid
Uppsala univ:s zoologiska mus. Han
blev 1907 fil. hedersdr i Uppsala.
Under sin konservatorstid nyuppsatte
han ett biologiskt mus., varjämte han
ordnade flera andra mus. i landet,
bl. a. Biologiska mus. på Djurgården
i Stockholm (1893). Även i Åbo
ordnade ban ett motsvarande mus. I alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
