- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
292

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Klintberg, Gertrud af - 4. Klintberg, Märta af - Klinteberg, af, ätt - 1. Klinteberg, Vilhelm af - 2. Klinteberg, Fredrik af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Klintberg

292

af Klinteberg

Vilhelm af Klinteberg, Målning (detalj) av
P. Krafft d. y.

resor. K. var 1905—24
föreståndarinna för slöjdavd. inom Fören. för
välgörenhetens ordnande. Hon verkade ss.
led. i Stockholms fattigvårdsnämnd
från 1905 (v. ordf. från 1925) samt
innehade flera förtroendeposter inom
nämndens underavd. Hon tillhörde
även Sv. fattigvårdsförbis styr. och
arbetsutskott. Stockholms fattigvård
var K:s främsta verksamhetsfält, och
hon hävdade, att fattigvården vore
ett hjälporgan för alla medborgare,
vars anlitande på intet sätt betydde
en social förnedring. Ss. led. av
Stockholms arbetslöshetskommitté 1914,
1920 och från 1922 gjorde hon från
denna utgångspunkt gällande, att
arbetslöshetsunderstödet borde
utbetalas från fattigvården, vilket på
många håll mötte stark kritik. K.
kämpade även energiskt för
pensionsfrågans lösning; hon var från 1914
ordf. i pensionsnämnden i Stockholms
andra pensionsdistrikt. Under sina
sista år fick hon ett nytt
verksamhetsfält ss. kursledare för den
praktiska utbildningen vid Socialpolitiska
inst, från 1922. K. var till sin
politiska åskådning frisinnad. Hon var
led. av Stockholms stadsfullmäktige
1920—23. På initiativ av K:s forna
elever vid Socialpolitiska inst.
instiftades 1928 en stipendiefond till
hennes minne. Hon erhöll Illis
quorum 1914. — Ogift. G. U.

4. Klintberg, Catarina {Carin)
Märta Elisabeth af, pianist, f. 16
okt. 1880 i Stockholm, † 21 jan. 1940
därstädes. Föräldrar: majoren Erie
Johan Westerberg och Ketty
Elisabeth Landgren. •— K. studerade
pianospel för Hilda Thegerström vid
Mu-sikkonservatoriet 1896—1900. Hon
blev särskilt uppskattad för sin
skicklighet i ensemblespel och medverkade
bl. a. i Kammarmusikfören. Som
medl. av Wilhelmi-trion företog hon

turnéer i Sverige och grannländerna.
Hon framträdde som solist vid
symfonikonserter på K. teatern och i
Konsertfören. i Stockholm. K. var en
driven och elegant ackompanjatris.
Som verksam medl. i Sällskapet Nya
Idun ocli Konstnärsringen intog hon
en framskjuten plats i Stockholms
sällskapsliv. Hon blev led. av Mus.
akad. 1928. — Gift 1902 med
ingenjören, kaptenen Carl Ferdinand af
Klintberg. H. G—t,

Klinteberg, af, ätt, vars äldste
kände stamfar Sven Paulsson (f. 1688,
† 1743) var hejderidare i Skåne. En
äldre son till honom var prosten och
kyrkoherden i Härslöv och Säby i
Skåne Paul Klinteberg (f. 1723, †
1784). Han blev far till
landshövdingen Vilhelm Klinteberg (K. 1)
och skeppsbyggaren,
överstelöjtnanten Fredrik klinteberg (K. 2), vilka
1807 adlades med namnet af K. K. 1
upphöjdes 1815 i frilierrligt stånd.
En yngre son till stamfadern Sven
Paulsson var färgaren i Gävle Jakob
Klintberg, stamfar för ätten af
Klintberg, s. 291.

1. Klinteberg, Vilhelm, af, före
adlandet Klinteberg, friherre,
ämbetsman, f. 22 mars 1759 i Härslövs skn,
Malmöh. län, † 19 juni 1829 i Malmö.
Föräldrar: prosten och kyrkoherden
Paul Klinteberg och Anna Maria
Faxe. — K. blev student i Lund 1769
och avlade hovrättsex. 1777. Han
inträdde följ. år som auskultant i Göta
hovrätt och blev 1798 häradshövding
i Lane m. fi. häraders domsaga i
Bohuslän. År 1800 fick lian lagmans
titel. Vid riksdagen i Norrköping s. å.
fungerade lian som v. sekr. i
bondeståndet. År 1805 blev lian
häradshövding i Allbo, Kinnevalds och
Norrvidinge häraders domsaga i Kronob.
län. K. blev led. av Högsta domstolen
1809 men avsade sig redan efter fem
dagar justitierådstjänsten. Under de
brydsamma förhållanden, som
uppstodo 1810 i samband med kronprinsen
Karl Augusts död och fersenska
mordet, förordnades K. att upprätthålla
justitiekanslersämbetet, Redan 1812
blev han emellertid ord. landshövding
i Malmöh. län. K. var en kraftnatur,
som styrde sitt län med patriarkalisk
myndighet; ban ansågs vara en
skicklig och oväldig domare och en duglig
ämbetsman. Vid flera tillfällen
användes lian av regeringen i speciella
uppdrag, t, ex. för utredning ang.
införandet av sv. rätt i Sveriges
återstående tyska provinser och för
undersökning av förhållandena på Gotland
efter den ryska ockupationen 1808.
K. adlades 1807 och upphöjdes 1815
till friherre. År 1818 fick han
presidents titel. — Gift 1788 med Hedvig
Falk. W. L.

2. Klinteberg, Fredrik Ludvig
a f, före adlandet Klinteberg,
skeppsbyggare, sjöofficer, f. 21 april 1760 i
Härslövs prästgård i Malmöh. län, †
10 dec. 1812 i Karlskrona. Bror till
K. 1. — Efter undervisning i
föräldrahemmet antogs K. 1777 som elev
vid Karlskrona skeppsvarv. Ären 1779
-—82 studerade han matematik vid
Lunds univ., varefter lian återvände
till Karlskrona, där han bl. a. utförde
ritningar och beräkningar åt
varvsamiralen H. af Chapman, under vars
ledning han inhämtade
skeppsbyggnadskonstens teoretiska delar. Som
skicklig konstruktör fick K. 1786
utarbeta färglagda ritningar över
lustjakterna Amphion och Amadis, vilka
ritningar av Gustav III skänktes
till konungen av Neapel. K.
förordnades s. å. till extra
under-skeppsbyggmästare. Under krigsåren 1788—
90 fick han bl. a. vara med om att
uppgöra förslag och ritningar till
be-värade fartyg, som skulle byggas i
andra rikets städer. Han utnämndes
1790 till ord.
under-skeppsbyggmästa-re och befordrades 1793 till kapten
och 1795 till major vid flottornas
konstruktionskår. — I nov. 1794
avseglade Iv. till Tunis ombord på den
efter en nykonstruktion byggda
kut-terbriggen Husaren, som samtidigt
skulle provseglas. Från Tunis for lian
följ. år till Konstantinopel och tog
där jämte några andra sv. officerare
på konungens befallning tjänst i
turkiska flottan för att hjälpa till med
dennas förbättrande, bl. a. genom
fartygsbyggen och en dockanläggning.
På grund av intriger och andra
svårigheter återvände K. med sina sv.
kamrater 1801 till fäderneslandet.
Följ. år avreste lian på konungens
befallning till Danmark, Holland och
Frankrike för att studera hamnar och
skeppsvarv, över vilken resa han
avgav en utförlig rapport. K. blev 1804

Fredrik af Klinteberg. Gouache av okänd
konstnär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free