Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, Isidor - Kjellberg, Jonas, affärsman, godsägare, se s. 247 - Kjellberg, Jonas, affärsman, godsägare, politiker, se s. 248 - Kjellberg, Jonas, industriman, bankman, se s. 250 - Kjellberg, Knut, anatom, folkbildningsman, se s. 251 - Kjellberg, Lennart, klassisk arkeolog, se s. 253 - Kjellberg, Oscar - Kjellberg, Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg
246
Kjellberg
Isidor Kjellberg,
Kjellberg, Frans G-iistaf Isidor,
tidningsman, rösträttsivrare, f. 25 maj
1841 i Stockholm, † 11 mars 1895 i
Linköping. Son till tullinspektören
Carl Gustaf K. — Efter
läroverksstudier i Stockholm blev K. 1858 elev
vid Bergsunds mekaniska verkstad och
fick därefter anställning vid
Hällefors kanonbruk i Södermanland. Sedan
lian genomgått en kurs vid
Teknologiska inst. (numera Tekn.
högskolan) 1862 var lian en tid
underverkmästare ocli ritare vid Åkers
styckebruk samt kom 1868 till Motala
mekaniska verkstad. Året därpå reste
han med rekommendation av kapten
O. E. Carlsund till England och
Förenta staterna, där ban praktiserade vid
Bullock Printing Press Co. i
Philadelphia. Under denna tid var han även
korrespondent åt Göteborgs-Posten
(1870—71) och red. för Sv. Monitoren
i S:t Paul, Minnesota, samt därefter
utgivare av Justitia i Chicago. Efter
hemkomsten grundade han 1872
östgöten, vilken blev känd för sitt
radikala program. Tidn. utgavs i två
uppl. med samma innehåll, under
namnen Norrköpings östgöten och
Linköpings östgöten; i okt. 1S74 fick tidn.
sitt nuv. namn. K. utgav vidare
1876—78 Föreningsbladet, tidn. för
Sveriges arbetarefören:ar, 1881—83
Skandinaven, republikansk tidskr. för
Nordens enhet, under medarbetarskap
av Nordens främsta dåv.
vänsterpolitiker, bland dem Björnstjerne
Björnson, samt 1885—89 Norrköping,
Norrköpings och omnejds annonsblad. —
K. ledde bildandet av den första
organisationen inom den snabbt
växande sv. rösträttsrörelsen,
östergöt-lands rösträttsfören. Han deltog i
förarbetet för den försvå
folkriksdagen 1892 samt även i själva
riksdagen som en av de allra främsta
liberala repr. K. beskrives som en
oförvägen och optimistisk, av red-
bart uppsåt fylld kraftnatur, en av
den sv. pressens mest originella
gestalter. — K. utgav i bokform
’’Dikter" (1878), "Sågverksarbetarne i
Norrland" (1879), "Föredrag om
Amerika" (1883) m. m. — Gift 1874
med Hulda Kjellberg. II. ö.
Kjellberg, Jonas, affärsman,
godsägare, se s. 247.
Kjellberg, Jonas, affärsman,
godsägare, politiker, se s. 24S.
Kjellberg, Jonas, industriman,
bankman, se s. 250.
Kjellberg, Knut, anatom,
folkbildningsman, se s. 251.
Kjellberg, Lennart, klassisk
arkeolog, se s. 253.
Kjellberg, Oscar, industrinian,
f. 21 sept. 1870 i Arvika landsförs.,
Värml. län, † 5 juli 1931 i Göteborg.
Föräldrar: järnvägsbyggaren i
engelsk tjänst Johannes K. och Karolina
Olofsdotter. —- Efter avgång från
Kristinehamns lägre allm. läroverk
1886 var K. först maskinarbetare i
denna stad samt därefter eldare och
maskinist till sjöss. Hans erfarenhet
av läckande ångpannor ombord kom
honom att bedriva självstudier i
järnets ocli stålets metallurgi, i
elektroteknik m. m., och på fartyg i gång
experimenterade lian för att göra
ångpannan tät samt fann omsider, att
han med elektrisk svetsning kunde
hållbart tata läckor. Han avlade
över-maskinistex. i Malmö 1898 och
skepps-ingenjörsex. i Bremen 1902, varpå
han i hemlandet fortsatte arbetet på
sin svetsningsmetod i och för
exploatering. År 1904 bildade han i
Göteborg Elektriska svetsningsab. (Esab),
vars chef han var till sin död. — K.
var den förste, som praktiskt
lyckades använda den elektriska ljusbågen
vid svetsning, d. v. s. järns eller ståls
sammanfogning vid liög temperatur.
Han använde en redan känd metod med
tillsatstråden som den ena
elektroden och arbetsstycket som den andra.
Det genialiska i hans uppfinning låg
i att han som beklädnad på tråden
—- analogt med slagglagret, som
skyddar järnet och stålet i
järnverkens ugnar — framställde en massa,
bestående av slaggbildande ämnen,
vilka kunde flyta ut och täcka det
smälta järnet. Successivt
fulländade K. sin metod, som har fått
ofantlig industriell betydelse genom sin
snabbhet, prisbillighet och
materialbesparing. Efter hand utvecklades
Esab till ett världsföretag med
talrika agenturer och dotterföretag.
Därjämte äger företaget maskinfabrik i
Laxå samt filialer i Stockholm och
andra sv. städer. K. publicerade några
föredrag, bl. a. en stor exposé
"Elektrisk sivetsning" (1908). År 1941 slog
Ing. vet. akad. en minnesmedalj över
honom. —- Gift 1906 med
Wendelaüol-stein. ■— Litt.: A. F. Enström, "O. K:s
livsgärning" (Industritidn. Norden
1941). S. L.
Kjellberg, Petter Carlsson,
affärsman, uppfinnare,
tidningsutgivare, f. 10 febr. 1828 i Finja skn,
Kristianst. län, † 10 jan. 1910 i
Stockholm. Son till tullinspektören
Carl Gustaf K. Halvbror till
tidningsmannen Isidor K., se ovan. —
Sedan K. en kort tid åtnjutit
nödtorftig skolundervisning, fick han
själv undervisa vid en ambulerande
skola 1838—40. Han utbildade sig
från 1841 till urmakare i
Kristianstad, varefter lian bedrev yrket i
Stockholm 1846—47 och i Göteborg
till hösten 1S49. Ett från början
anonymt medarbetarskap i pressen förde
K. i kontakt med Göteborgs
Handels-och Sjöfarts-Tidn., vars
redaktions-medl., främst Johan Sandwall ocli
Viktor Rydberg, uppmanade honom
att tills, med målargesällen W. Nord
utge ett organ för den då nystartade
bildningseirkelrörelsen i staden, till
vilken K. anslutit sig. Detta, kallat
Bildningsvännen, tidn. för
bildningscirklar och arbetare, var en
föregångare till våra dagars
Studiekamraten. Tidn. ägde bestånd endast juni
—dec. 1849. K. utvecklade där ett
bildningsprogram med klar kristen
tendens. K. fortsatte därefter sin
ur-makerirörelse i Kristianstad,
avbruten av en längre utlandsvistelse, och
flyttade sedan till Stockholm, där
han drev fram ett bageri efter
kooperativa linjer till ett av de största i
landet och gjorde två uppfinningar,
belönade med medaljer vid
Skandinaviska industriutställningen i
Stockholm 1866. År 1868 började han från
eget tryckeri utge Sv. Weckobladet,
som erhöll stor spridning under de
tjugu år K. redigerade det. Han stod
även som förläggare och utgivare av
Swea 1871, Sv. Husmodern 1873—78,
Oscar Kjellberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
