Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kinmansson, Lars - 3. Kinmansson, Gustaf - 4. Kinmansson, Helfrid - 5. Kinmansson, Anna - 6. Kinmansson, Selfrid - Kinnander, se även Kinander - Kinnander, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kinmansson
242
Kinnander
Gustaf Kinmansson.
lians uppgifter som sångare kunna
nämnas Leporello i "Don Juan",
Papageno i "Trollflöjten", Sulpiz i
"Regementets dotter" och
Borgmästaren i "Czar oeh timmerman". Sin
väsentliga insats gjorde K. emellertid
i talpjäser. Hans lyckosammaste
roller tillhörde det komiska
karaktärsfacket, där hans framgångar
befordrades av lians stora
maskeringsförmåga. Verksam samtidigt som Lars
Hjortsberg övertog han småningom
flera av dennes roller, ehuru minnet
av den store föregångaren förmenade
honom en rättvis uppskattning. —
Gift 1) 1819 med Hedvig Dahlström,
† 1837; 2) 1852 med Anna Maria
Carlström. S. T.
3. Kinmansson, Lars Gustaf,
skådespelare, f. 15 april 1822 i
Stockholm, † 26 jan. 1887 därstädes. Son
till K. 2. — K. blev 1840 elev vid K.
teatern samt anställdes 1S43 som
skådespelare där. Åren 1S47—63 tillhörde
han Mindre teatern; sistn. år gick ban
över till K. teatern, då Mindre teatern
inköptes av denna, och kvarblev där
till 1881; hans sista år fördvstrades
av nervös depression och ohälsa. —
K:s egentliga glanstid anses ha varit
åren vid Mindre teatern. Han
förfogade över en sällsynt välljudande
stämma och ett varmt och innerligt
temperament; därtill kommo en
väl-proportionerad figur och ett
uttrycksfullt ansikte, vilket allt gjorde K.
sällsynt väl skickad att uppbära
epokens romantiska älskarroller. Med
den frambrytande franskinspirerade
spelstilen på 1860-talet stämde K:s
romantiska läggning illa överens. —
Gift 1) 1845—46 med skådespelerskan
Zelma Carolina Esolinda Bergnéhr,
senare omgift Hedin (bd 3 s. 358);
2) 1853 med skådespelerskan Helfrid
K., f. Torsslow (K. 4). S. T.
4. Kinmansson, H e l f r i d,
skådespelerska, f. 15 jan. 1831 i Stockholm,
† 12 mars 1906 därstädes. Föräldrar:
skådespelaren Olof Ulrik Torsslow och
Sara Fredrika Strömstedt. — Redan
som liten flicka fick K. uppträda i
barnroller på föräldrarnas turnéer i
landsorten och i Finland. Efter en
gedigen scenisk uppfostran debuterade
hon 1S47 som Cordelia i Shakespeares
"Kung Lear" på Mindre teatern i
Stockholm, vilken då leddes av
fadern. Hon kvarstannade vid denna
scen, även när den övergick i Edv.
Stjernströms ägo. Under dessa år
utgjordes hennes roller i första
rummet av flickor och unga kvinnor i den
klassiska och romantiska repertoaren.
Vad man främst fäste sig vid i K:s
spel var en besjälad värme och
hängivenhet. Under energiskt arbete
lyckades hon också med tiden övervinna
vis-sa tekniska brister. År 1863
övergick K. liksom maken till K. teatern;
hon drog sig tillbaka 1S87 och
uppträdde sedan endast under ett kortare
gästspel 1894—95. K. lyckades
betydligt bättre än maken i sin övergång
till den nya realistiska spelstilen
under 1860-talet. Hennes flesta roller
kommo därefter att tillhöra det
komiska karaktärsfacket. Utmärkande för
henne voro en skarp psykologisk blick
och måttfullhet. Hon erhöll Litteris
et artibus 1882. — Gift 1853 med
skådespelaren Gustaf Kinmansson (K. 3).
S.T.
5. Kinmanson, Anna Helena
Mathilda, skådespelerska, f. 12 nov.
1842 i Stockholm, † 30 juli 1909
därstädes. Föräldrar:
skomakarmästa-ren Olof Gustaf Sandberg och Anna
Katarina Westling. — K. var elev vid
K. teatern 1856—60 och var sedan
engagerad där 1860—87. Hon blev
1870 premiäraktris. — K. hade i
synnerhet framgång på den yngre
franska komedins område. Bland hennes
roller kunna nämnas Julie i "En
autograf", Grevinnan i "När damerna
föra krig", fru Cécile i "Notarien
Guérin", Clarisse i "Drottningens
gemål", Charlotte Béguin i "Min
hustrus andre man" samt fru
Fourcham-bault i "Familjen Fourchambault" och
Ofelia i "Hamlet". — Gift 1874 med
tygförvaltaren och lustspelsförf.
Sel-frid Kinmanson (K. 6). Å. N.
6. Kinmanson, S elf ricl Algusto
Calido, tygförvaltare,
lustspelsförfattare, f. 17 jan. 1849 i Stockholm, † 17
dec. 1911 därstädes. Son till K. 3 i
hans första gifte. — K., som blev
student i Uppsala 1871, var amanuens i
Generalpoststyr. 1874—88 och för-
Helfrid Kinmansson.
valtare vid Stockholms
artilleriförråd 1888—1905. — K. framträdde
som översättare och förf. för teatern,
bl. a. med muntra
tillfällighetsstycken och bearbetningar av tyska
lustspel. Ur hans produktion må nämnas
"En årsrevy", "En liten solstråle",
"Pelle Grönlunds bryggeri", "Jon
Blund", "Hattmakarnes bal" samt
"öregrund och östhammar". — Gift
1874 med skådespelerskan Anna K.,
i. Sandberg (K. 5). Å. N.
Kinnander, se även Kinander.
Kinnander, släkt, vars äldste
kände stamfar Lars Amundsson levde i
slutet av 1600-talet och början av
1700-talet och var bonde i Björntorp
i Tidersrums skn i Kinda härad,
östergötl. län. Efter häradet antogs
släktnamnet K. av lians son,
kyrkoherden i Lommaryd och Bälaryd,
Jön-köp. län, kontraktsprosten Erik K.
(f. 1702, † 17S6). Med dennes söner,
kyrkoherden i Vadstena, S:t Per och
Strå, kontraktsprosten teol. dr Lars
Magnus K. (f. 1742, † 1832) och
kyrkoherden i Träslöv, Hall. län, pastorn
vid Varbergs slottsförs., prosten Paul
K. (f. 1746, † 1801), delade släkten sig
i två grenar. Till den äldre
släktgrenen hörde Lars Magnus K:s söner,
a) kontraktsprosten teol. dr Isak
Herman K. (f. 1786, † 1876), faderns
efterträdare som kyrkoherde i
Vadstena, S:t Per och Strå ocli farfar till
försäkringsmannen Oscar K. (se
nedan), b) kyrkoherden i Svanshals och
Kumla, östergötl. län,
kontraktsprosten Lars Magnus K. (f. 1794, † 1868)
och c) rektorn för Linköpings
läroverk Erik Vilhelm K. (f. 1797, †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
