Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Key, Key-Åberg, släkt - 1. Key, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Key
224
Keyland
Emil Key.
(K. 4), far till läkaren och
skriftställaren Hans Key-Åberg (K. 9), samt
K. 4: s bror, kommerserådet Karl
Key-Åberg (K. 5). Söner till
överstelöjtnanten Henrik K. voro a)
överstelöjtnanten Karl Emil Georg K. (f.
1S29, † 1904), far till
överstelöjtnanten Carl Leonhard K. (f. 1869, † 1920)
och Kerstin K. (K. 7),
konsthantverkare och socialt verksam, och b)
patologen Axel K. (K. 2), far till
tidningsmannen Helmer K. (K. 6)
och läkaren Einar K. (K. 8). — En
son till ovannämnde häradshövdingen
Fredrik K., som ägde godset Vindö
i Östra Eds skn, Kalmar län, var
livdrabanten Carl Fredrik K. (f. 1773,
† 1817), från vilken alla nu levande
medl. av släktens Vindögren
härstamma. En son till Carl Fredrik K.,
kaptenen Emil K. (f. 1799, † 1824),
blev far till godsägaren och politikern
Emil K. (K. 1). Dennes äldsta dotter
var författarinnan Ellen K. (K. 3).
1. Key, Carl Fredrik Edvin Emil,
godsägare, politiker, f. 7 okt. 1822
på Eds bruk, Västra Eds skn, Kalmar
län, † 31 dec. 1892 i Visby.
Föräldrar: kaptenen Emil K. och
friherrinnan Carolina Charlotta Fleetwood.
— K:s fader dog redan 1824, och
modern gifte två år senare om sig
med godsägaren A. Chr. Raab, senare
känd som liberal riddarhuspolitiker.
K. blev student i Lund 1838 och
avlade kansliex. 1841, varefter lian 1842
antogs som e. o. kanslist i Finansdep.,
där han stannade till 1848. —
Tidigt väcktes K:s intresse för
politiska frågor, men i ungdomen torde
likväl hans poetiska och
konstnärliga intressen ha varit
dominerande. Under vistelsen i Lund bildade
han med några kamrater ett litterärt
förb., som kallades Unga Sverige, och
han gav ut ett häfte litterära försök,
"Accorder och diseorder under försök
att stämma min lyra, af Emil" (1841).
Åren 1843—44 reste han genom
Tyskland, Holland, Frankrike och Schweiz,
och sina intryck därifrån återgav han
i "En resebeskrifning avE. K." (1846).
Även senare företog K. utrikesresor,
till Danmark 1846 och till Italien
1873. K. tog livlig del i huvudstadens
konstnärliga och intellektuella liv
och framstod som en idealistisk
svärmare och entusiast. Han var med
bland stiftarna av Konstnärsgillet
(1845), var flitig talare i
Reformvännernas sällskap och medarb. i
Aftonbladet, bl. a. med kåserier under titeln
"Förra veckans fysionomi".
Skandinavismen omfattade han lidelsefullt,
och han utgav broschyrerna
"Skandinaviens framtid" (1848) och
"Politiska funderingar af en skandinav"
(1, 1849). Rik, vacker och spirituell
kom K. att inta en bemärkt
ställning i umgängeslivet; han var den
siste av Emilie Högqvists beundrare.
Från 1848 till 1883 ägde och brukade
han Sundsholms säteri i
Gladhammars skn i Tjust. Av sin gård ville
K. med för honom utmärkande
optimism och reformiver skapa ett
mönsterjordbruk, men ur ekonomisk
synpunkt slog företaget mindre väl
ut, vilket dock till stor del berodde
på dåliga konjunkturer för
jordbruket. År 1865 invaldes han i
Lantbruksakad. K. medarbetade
fortfarande i olika tidn. såväl i
huvudstaden som i hemorten. Frågan om
en representationsreform hade sedan
länge fångat hans intresse, och en stor
del av hans journalistik ägnades nu
åt den. Han blev ordf. i
reformkommittén för Tjust och frambar ss.
deputerad en petition i denna fråga till
regeringen. K. representerade 1867—83
Södra Tjusts härad i Andra K. Hans
val till led. av riksdagen föregicks
av en försynt men dåförtiden
mycket ovanlig agitation av honom själv
i form av artiklar i ortspressen.
Genom omfattande studier hade han
målmedvetet förberett sitt inträde
på den politiska banan. I riksdagen
kom har genast att inta en
framskjuten ställning och var led. av
statsutskottet 1868—83 (ordf. 1881—82)
samt tillhörde flera särskilda utskott
rörande försvars- och
grundskattefrågor. Han var en av
Lantmannapartiets grundare, och han skrev dess
program, vilket bygger på hans
tidigare publicistik, framför allt på en
uppsats kallad
"Landtmannabetraktel-ser" (1864). Vid sidan av Arvid Posse
och Carl Ifvarsson var K. partiets
ledare och organisatör ocli en tid dess
främste talare och skribent. Hans
idealism och optimism, hans
kulturella intressen och liberala
reformkrav avlägsnade honom dock ibland
från bondefalangen inom partiet;
stundom nödgades han då följa denna,
stundom kunde han rycka den med
sig och själv bestämma partiets
politik. I försvarsfrågan önskade K. en
lösning på grundval av allmän
värnplikt, och han satte in all sin kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
