Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Viktor - 1. Johansson, Martin - 2. Johansson, August - 1. Johansson, Jöns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
94
Johansson
Martin Johansson.
och fil. dr 1927 vid Göteborgs
högskola. Som e. o. amanuens antogs han
1915 vid Göteborgs stadsbibl., där han
sedan 1930 är förste bibliotekarie ocli
sedan 1932 föreståndare för
hand-skriftsavd. J. är sekr. vid Gröteborgs
högskola sedan 1922 och i Vet. o. vitt.
samh. sedan 1938 samt var sekr. vid
Handelshögskolan i Göteborg 1923—
28. — J. har författat "Etudes sur
Denis Diderot" (1927, drsavh.), "Om
Correspondence littéraire secrète 1775
—1793" (i Festskrift till Yrjö Hirn,
1930), "Extra Posten 1792—1795.
Studier i 1790-talets svenska
press-och litteraturhistoria" (1—2, 1936),
som var vår första vetenskapliga
tidningsmonografi, samt uppsatserna
"Variantexemplar av Stiernhielms
Ulfilasedition" (Göteborgs högskolas
årsskrift 45:4, 1939), "Erik
Lindorm" (Sv. liit t.-tidskr. 1941) och
"Göteborgs stadsbiblioteks
handskriftssamling" (i bit>l:s minnesskrift
1941). Sina bibliofila intressen har
han ytterligare dokumenterat i
"Försvar för boksamlaren" (1943) och i
de av honom redigerade
samlingsverken ’’Bokvandringar" (1945) och
"Svenska bibliotek" (1946). Vidare
utgav J. 1942 de minnestal han som
sekr. hållit i Vet. o. vitt, samh. 1938
—42. — Gift 1) 1915—22 med Signe
Anna Amalia Bruno-, 2) 1923 med
Märta Agnes Maria Wåhlin. H. Fr.
1. Johansson, Martin, biskop,
f. 9 sept. 1837 i Villstads skn,
Jön-köp. län, † 26 juni 1908 i Härnösand.
Föräldrar: folkskolläraren Emanuel
J. och skollärarinnan Brita
Månsdotter. —- J. studerade vid Jönköpings
läroverk och blev student i Uppsala
1858, promoverades till fil. dr 1863,
blev teol. kand. 1865 och prästvigdes
i Växjö 1866. S. å. utnämndes han till
docent i Nya Testamentets exegetik,
1870 till akademiadjunkt i
pastoralteologi och blev 1877 teol. dr samt
s. å. prof. i dogmatik och
moralteologi, allt vid Uppsala univ. Han utgav
Teologisk tidskr. i förening med andra
utgivare 1868—75 och som ensam
utgivare 1876—S9. Som led. av 1S79 års
bibelkommission medarbetade J. i
1882 års provövers, av Nya
Testamentet. Från 18S8 till sin död var han
biskop i Härnösands stift. — J.
framträdde på en rad kyrkomöten fr. o. m.
1878 som talesman för en moderat
låg-kyrklighet. Han opponerade mot
Gottfrid Billing i bekännelsefrågan (1893)
och uppträdde senare som försvarare
av lekmannadopets giltighet. Som
stiftschef lyckades lian efter segslitet
motstånd genomdriva det väldiga
norrlandsstiftets delning (1903). ■—
Bland J:s skrifter märkas "De nya
evangelii-perikoperna" (1—3, 1869—
77) och "Det lutherska
kyrkobegreppet" (1877). — Gift 1870 med
friherrinnan Wendela Magdalena Rappe.
E.-G. J.
2. Johansson, Adolf August
Emanuel, skolman, f. 21 sept. 1871 i
Uppsala. Son till J. 1. — J. avlade
mogenhetsex. 1889 och blev fil. kand.
1892, teol. kand. 1901, disputerade för
lektorskompetens 1904 och blev teol.
dr 1921, allt i Uppsala. Han var lärare
vid Beskowska skolan 1902—05 och
blev sistn. år lektor i kristendom i
Gävle. Åren 1914—19 var han
läroverksråd och 1919—37
undervisningsråd i Skolöverstyr. —• J. är en starkt
utpräglad personlighet, som i sin
pedagogiska verksamhet och som
ämbetsman med stor principfasthet vetat
att hävda sin ståndpunkt och
fullfölja sina riktlinjer. Han var bl. a.
livligt verksam för att försvara
kristendomsämnets ställning i skolan,
varvid han starkt betonade vikten av
att Gamla Testamentet ingick i
kristendomsundervisningen. Han var
motståndare till 1927 års stora skolreform.
—- J. utgav för sv. läroverk "Bibliska
berättelser" (1912; 3:e uppl. 1936)
samt bearbetade J. Gummerus’ & V. T.
Bosenqvists "Lärobok i kyrkohistoria"
(1906; 5:e uppl. 1920). — Gift 1905
med Nanny Frances Hedda von Koch.
J. W.
1. Johansson, Johan (Jöns) Erik,
fysiolog, f. 22 mars 1862 i Skultuna
skn, Västmanl. län, † 31 mars 1938
i Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Per Erik J. och Sofia Lovisa Hedvall.
— Efter mogenhetsex. i Örebro 1879
studerade J. först matematik och
fysik i Uppsala och blev fil. kand.
1882. Han blev med. kand. 1885, med.
lic. 1889 vid Karol. inst, och efter
disp. där 1890 med. dr s. å. i Uppsala.
Han var amanuens i fysiologi hos Fr.
Holmgren i Uppsala 1883—85, blev
vid Karol. inst. tf. laborator 1887,
docent 1890, laborator i experimentell
Jöns Johansson.
fysiologi 1891, tf. prof. 1900 och var
prof. i fysiologi där 1901—27. Han
var därjämte lärare i fysiologi vid
Tandläkarinst. 1901—28. Sitt sista
decennium tillbragte han i Stockholm.
— J. upptäckte och påvisade i arbeten
1901—04, att energiomsättningen vid
muskelarbete stiger på ett
individuellt varierande men för
försökspersonen konstant sätt, proportionellt
mot belastningens storlek; denna
upptäckt har fått benämningen
"Johanssons regel". Som ledande
forskare på området betroddes han att
skriva kapitlen om
energiomsättningen i standardverk ss. Abderhaldens
"Handbuch der biochemischen
Ar-beitsmethoden" (1910) och
"Handbuch der biologischen
Arbeitsmetho-den" (4: 9, 1924) samt Hammarstens
"Lehrbuch der physiologischen
Che-mie" (1926) och kapitlet om
andningens kemi i Zuntz’ och Loewys
"Lehrbuch der Physiologie des Menschen"
(1909; 4:e uppl. 1924). — Under
första världskriget utredde J. på
uppdrag av
Folkhushållningskommissio-nen befolkningens näringsbehov och
studerade likaledes på uppdrag tyska
folkets näringstillstånd 1914—15 och
1919. — J. gjorde även en betydande
insats på socialhygienens område.
Han var 1904—10 medl. av
reglemen-teringskommittén, 1905—08 av
lungsotskommittén och 1910—12 av
kommittén för omorganisation av
Gymnastiska centralinst. Han utgav flera
skrifter i prostitutionsfrågan; att
reglementeringen upphävdes 1918 var
till stor del hans förtjänst. — J. blev
medl. av den medicinska
nobelkommittén 1904 och var ordf. där 1918—
26. Vid 12 :e internat,
fysiologkongressen i Stockholm 1926 var han
president. Han företog flera utländska
studieresor och många kongressbesök,
delvis på offentligt uppdrag, och blev
medl. av talrika vetenskapliga sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
