Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dernath, Gerhard - de Ron, släkt - 1. de Ron, Martin - 2. de Ron, Carl Fredrik - Desideria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Ron 251 Desideria
ningsummor till sv. staten. Hösten
1721 fick lian lämna landet och synes
därefter någon tid ha varit i kejserlig
tjänst. Han uppges ha dött i stor
fattigdom. —• Gift 1) 1716 med Christine
Dorothea Rantzau, † 1717; 2) 1722
med grevinnan Louise Charlotte av
Aldenburg. B. A.
de Ron [do rå’rj], holländsk släkt,
vars namn successivt skrivits De Roon,
De Rön och De Ron. Den
utvandrade under religionsförföljelserna till
Frankfurt a. M., där äldste kände
stamfadern Blaise de R. deltog i
grundandet av den vallonskt-reformerta
kyrkan 1550. Till Sverige inkom
släkten på 1770-talet med Jacob de R.,
som grundade ett handelshus i
Stockholm. Med sin maka, syster till C. F.
von Breda, liade lian tre söner, av
vilka de bägge äldsta, brukspatronen
Carl Gustaf de R. (f. 1780, † 1854),
far till gymnasten Carl Fredrik de R.
(de R. 2), ocli grosshandlaren Jacob
Fredrik de R. (f. 1781, † 1854),
förevigats på Bredas berömda porträtt;
hans tredje son var tonsättaren
Martin de R. (de R. 1).
1. de Ron, Jean Martin, köpman
och tonsättare, f. 13 nov. 1789 i
Stockholm. † 20 febr. 1S17 i Lissabon.
Föräldrar: köpmannen Jacob de R. och
Marie Charlotte von Breda. — D.
utbildades tidigt på flera instrument,
bl. a. klarinett och fagott. Man vet
inte, vilka som varit hans lärare, men
det är möjligt, att lian studerade
klarinett för B. Crusell och komposition
för abbé Vogler. Liksom fadern
ägnade han sig emellertid åt
köpmannabanan. Hans affärsresor förde honom
runt Europa. Hans första
stråkkvartett, daterad 1811, är komponerad i
Amsterdam, ocli lian tycks ha vistats
i Portugal en längre tid. Landets
folkmusik och musiklivet i Lissabon och
Oporto liar lian behandlat i artiklar
i Allgemeine Musikalische Zeitung
1816. —- D. skrev 45 sånger, vanligen
hållna i strofisk form, samt
kammarmusik, en kvintett för piano, flöjt,
klarinett, liorn ocli fagott, tre
fullständiga ocli två ofullbordade
stråkkvartetter samt en trio för piano,
klarinett och fagott; därjämte må
nämnas Andante och polonäs för
fagott, Finskt tema med variationer
för klarinett samt Sångscen för tenor,
samtliga med
orkesterackompanjemang. Dessa verk visa inflytande från
en rad äldre franska
operakomponister och äga påfallande likhet med C.
M. von Webers stil. Både i melodiskt,
harmoniskt och särskilt i rytmiskt
avseende visar D:s musik starkt
avancerade romantiska drag.
Stråkkvartetten i f-moll, fullbordad blott kort
tid före hans död, utgavs 1940 av Sv.
samfundet för musikforskning. ■—
Desideria.
Målning av R. Lefèvre 1807 (Stockholms slott).
Ogift. — Litt.: uppsats av S. E.
Svensson med fullständig käll- och
litteraturförteckning i Sv. tidskr. för
musikforskning 1940. P. L.
2. de Ron ,CarlFredrik,
gymnast, militär, f. 14 aug. 1809 i
Stockholm, † 29 mars 1887 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Carl Gustaf
de R. och Elisabet Engman. — de R.
uppfostrades 1810—26 i Finland, var
1S26—28 kadett vid Krigsakad. ocli
blev 1831 underlöjtnant vid
Västerbottens reg. Han tog avsked ur armén
1836. Omkr. 1830 genomgick lian
Gymnastiska centralinst. och var
därefter bitr. lärare där, varefter han
1832—35 var gymnastiklärare vid
Härnösands gymnasium. Efter att
lia vistats i Finland 1S35—37
verkade lian t. o. m. 1858 i S:t
Petersburg, dels som gymnastiklärare vid
flera skolor, dels som sjukgymnast.
Han grundade 1847 den första
sjukgymnastiska anstalten i den ryska
huvudstaden och kom vid samma tid
i förbindelse med hovet samt fick från
1850 genom kejsarinnan Alexandra
Feodorovnas bemedling statsanslag
för sin verksamhet. År 1857 råkade
de R. förgå sig mot en ung rysk
storfurste, som var hans elev, och flyttade
följ. år tillbaka till Sverige samt
återupptog något senare sin
sjukgymnastiska praktik i Stockholm. — de R.,
som var en av Lings favoritelever,
var en mycket skicklig sjukgymnast,
främst i behandlingen av snedheter,
klumpfot och ledsjukdomar. —- Gift
1839 med Fredrika Engman. —- Litt.:
L. Wikström, "C. F. de R., ett glömdt
geni" (1904). G. T.
Desideria (Eugenia Bernhardina
/).), tidigare Eugénie Bernardine
Dé-sirée Bernadotte, f. Clary, drottning,
f. 8 nov. 1777 i Marseille,’† 17 dec. 1860
i Stockholm. Föräldrar:
sidenliandla-ren FranQois Clary och Francoise-Rose
Soumis. Om D:s släkt se Bernadotte.
•—• D. växte upp i ett förmöget hem i
Marseille, som dock icke blev alldeles
oberört av revolutionstidens stormar.
Till familjens umgänge hörde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
