Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalsjö, Magnus - Dalström, se även Dahlström, af Dalström - Dalström, Gustaf Mauritz, ingenjör, se under Dalström, Kata - Dalström, Johan - Dalström, Kata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalström
195
Dalström
Magnus Dalsjö.
emellertid att göra som översättare
från grekiskan. D:s betydelsefullaste
verk är "Platon. Valda skrifter" (1—
7, 1870—1906). — Ss. medl. av Sv.
läraresällskapet alltifrån dess
stiftande 1884 arbetade D. oförtrutet för en
förbättring av lärarnas ekonomiska
ställning, och otvivelaktigt gjorde han
en väsentlig insats till lärarkårens
fromma. Överhuvudtaget var han en
ivrig reformvän, ocli hans stora
intresse för skolväsendets organisation
tog sig uttryck i flera utländska
studieresor ocli en hel del skrifter, bl. a.
den 1871 utg. "öfversigt af den
svenska skollagstiftningens historia i
vårt århundrade". — För
undervisningen i grekiska, som låg D. närmast
om hjärtat, utgav han kommenterade
skoluppl. av grekiska förf., ss. de sex
första sångerna av "Iliaden", de sex
första sångerna av "Odysseen" och
delar av Xenofons "Anabasis". Av
Vet. akad. erhöll han Letterstedtska
priset för övers. 1873. — Gift 1S69
med Helena Charlotta Roberta
(Berta) Sandberg. A. A.
Dalström, se även Dahlström, af
Dalström.
Dalström, Gustaf Mauritz,
ingenjör, se under Dalström, Kata.
Dalström, Johan Jakob,
skolman, läroboksförfattare, f. 28 jan.
1850 i Färgelanda skn, Dalsland, † 7
nov. 1923 i Stockholm. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Jansson och
Kajsa Olsdotter. — D. avlade
folk-skollärarex. vid folkskoleseminariet i
Göteborg 1871 samt klockare- och
organistex. i Skara 1874. Från 1872
var han lärare vid Stockholms
folkskolor. Åren 1901—10 var lian
överlärare vid Adolf Fredriks folkskola
samt, sedan skolområdet delats, vid
Gustav Vasa folkskola 1910—14. D.
var led. av centralstyr. för Sveriges
allm. folkskollärarefören. 1889—1917
och var därunder förems kassaförval-
tare från 1895. I Stockholms
folkskollärarefören. var han ordf. 1885—95
och 1903—16. — Som pedagog var
D. medryckande men fordrande och
sträng. Som skolchef visade lian
organisatorisk talang och sökte främja
personalens bästa. Han hade stora
sociala och kulturella intressen. D.
utgav flera läroböcker, särskilt för
modersmålsundervisningen, som blevo
allmänt använda. — Gift 1877 med
Anna Kristina Wiström. A. A.
Dalström, Anna Maria Katarina
(Kata), socialistisk agitator, f. 18
dec. 1858 på Emtöholm, Dalhems
skn, Kalmar län, ‡ 11 dec. 1923 i
Stockholm. Föräldrar: professorn
Jo-lian Oscar Carlberg och Maria
Augusta Carlswärd. — D., som är
Sveriges första kvinnliga socialistiska
agitator av betydenhet, tillhörde en
förmögen borgerlig släkt och
härstammade på mödernet från ätten
Adelswärd. Hon kom emellertid
tidigt i kontakt med arbetarklassen
och intresserade sig redan i unga år
för kvinnoemancipationen. Hennes
sociala, politiska och kulturella
livaktighet gjorde henne snart bemärkt,
och hon blev bl. a. led av fören.
Arbetsstugor för barn i Stockholm
1886 och Kvinnoklubben 1887 samt
invaldes sistn. år i styr. för
Katarina arbetsstuga. Hon studerade
även under dessa år grekisk och
nordisk mytologi och utgav flera
sagosamlingar för bain och ungdom, ss.
"Nordiska gudasagor" (1S87),
"Nordiska hjeltesagor" (1889) och
"Grekiska guda- och hjeltesagor" (1893).
I politiskt avseende stod hon vid
denna tid på liberalismens vänstra
flygel, men sedan hon under några år
ivrigt studerat utilismen och även
fångats av August Palms
utläggningar (till vilka hon dock senare blev
motståndare), anslöt hon sig 1893 till
det socialdemokratiska partiet, inom
vars kvinnorörelse hon omedelbart
intog en ledande plats. Hon företog även
omfattande studieresor till utländska
arbetarorganisationer, framför allt i
Tyskland, samt blev snart en av
partiets mest anlitade, stridbara och
omstridda agitatorer. Åren 1900—05
tillhörde hon partistyr :s verkst. utskott
och 1909 storstrejksutskottet,
varjämte hon 1910 var ombud vid
socialistiska världskongressen i Köpenhamn.
Hennes utveckling förde henne allt
längre åt vänster. Sina djupaste
intryck tog lion otvivelaktigt av Z.
Höglund, och lion blev från 1908 en av de
mest energiska medarb. i Stormklockan
och en av de ivrigaste motståndarna
till krig och militarism. År 1915
anslöt hon sig till det pacifistiska och
revolutionära Zimmerwaldförbundet.
Efter storstrejken övergick hon oför-
behållsamt till vänsteroppositionen
inom partiet, bröt med Branting och
Thorsson och blev 1917 medl. av det
socialdemokratiska vänsterpartiet och
1921 av det därur bildade
kommunistiska partiet. På den kommunistiska
världskongressen i Moskva 1920 blev
lion föremål för stora hyllningar, och
1923 blev lion led. av kommunistiska
partiets arbetsutskott, men detta till
trots blev hon under sin sista tid
alltmera kritisk mot tredje
internationa-lens politik, och hon närmade sig i
stället på nytt en socialdemokratisk
uppfattning. Hennes avoghet mot
bolsjevismen berodde framför allt på att
lion icke kunde dela dess
religionsfientliga inställning. D. hade alltid
haft djupa religiösa intressen, och
hennes samhällsuppfattning vilade på
en egenartad religiös-revolutionär
grund. Hon hävdade, att
"kristendomen är rätt tolkad detsamma som
socialismen", och tog betydelsefulla
intryck av Tolstoj, varom hon bl. a.
vittnat i "Leo Tolstoy som kristen
samhällsreformator" (1908). Mot
slutet av sitt liv betraktade hon sig själv
som buddhist, och 1922 gav hon ut
en föreläsningsserie "Brahmaismen,
buddhismen och teosof in". I D:s
författarskap märkes ett flertal
broschyrer för folkbildning och nykterhet
samt politisk och religiös orientering,
ss. "Socialdemokrati och anarkism"
(1905), "Nykterhetsrörelsens och
arbetarrörelsens inbördes ställning"
(1908), "Bildning och klasskamp"
(1909), "Det kristna dogmsystemet
och vår tid" (1914) samt "Härjartåg
kors och tvärs genom Sverige" (1914).
— Gift 1878 med civilingenjören
Gustaf Mauritz Dalström (f. 1837, t
1906), känd som uppfinnare av
tåg-telegrafering från i gång varande
järnvägståg (den s. k. tågtelegrafen,
1880), en av stiftarna av Sv.
tekno-logfören. 1861, konstruktör av
Stockholms södra spårvägsab:s nät 1886
Kata Dalström,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
