Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buhre, Bertil - Buhrman, se även Burman - Buhrman, Gerhard von - Bukowski, Henrik - Bulgrin, Joakim (Jochim, Jacob) - Bull Hedlund, Bertil, konstnär, se Hedlund - Bunge, ätt - Bunge, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Buhrman
501
Bunge
1928) handlades och löstes inom
verket många betydelsefulla frågor:
omorganisation av apotekarnas
beford-ringsväsen, införande av
distriktssjuksköterskor och -barnmorskor samt
utredningar, som resulterade i en rad
nya lagar: om skyddskoppympning,
om kampen mot epidemier och
könssjukdomar, ny hälsovårdsstadga m. m.
Inskriptionen på den guldmedalj, som
Nationalfören. på hans sextioårsdag
lät prägla över honom, gäller för hela
lians målmedvetna verksamhet:
"Föregångsmannen. Banbrytaren". — B.
var led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1903—11. — Ogift.
Buhrman, se även Burman.
Buhrman, Gerhard von,
militär, kartograf, f. 7 juni 1653 i
Stockholm, † 3 sept. 1701 i Malmö.
Son till underlagmannen i
Västergötland Senrik B. — B. reste 1672 till
Tyskland, hade tjänst i lüneburgska
och holländska arméerna, återvände
1675 till Sverige, deltog som
fortifikationslöjtnant i skånska fälttåget
och ledde därunder förtjänstfullt
befästandet av Malmö, blev kapten 1677
och tjänstgjorde från 1685 som
generalkvartermästarelöjtnant i Skåne.
Han adlades 1691, deltog i fälttågen
i Flandern 1693—94 och blev
överstelöjtnant 1695. — B. var en skicklig
fortifikationsofficer. Han uppgjorde
förslag till befästande av Ystads
hamn 1690, till Halmstads
förstärkande 16>92 och till reparation av
Kärnan i Hälsingborg 1694. Det är
emellertid som mycket framstående
kartograf han fått sitt namn bevarat
till eftervärlden. Utan tvivel var han
en av vårt lands bästa kartografer
under 1600-talet, och han visade en
teknik, som var långt före hans tid.
God kännedom om Skånes topografi
förvärvade B. under kriget samt under
1680, vilket år han "aftog, ritade ocli
samlade" ett femtiotal skånska
herrgårdar. Dessa teckningar utgåvos av
Abr. Fischer 1756. B. erhöll 1681
uppdrag att utarbeta kartor över
Jämtland, Värmland och Skåne. Den
sistnämnda, som blev färdig 1684 och
är den första pålitliga skånekartan,
fann konung Karl XI till sitt
"särdeles nöje och behag affattad". Kartan
har reproducerats 1901 i sammandrag
av A. Stille i Hist. tidskr. och 1927 av
F. Wernstedt. Erik Dahlbergh
begagnade den som underlag till sina
krigshistoriska kartor. B. utförde bl. a.
även en karta över skånska kusten
från Båstad till Sölvesborg. — Gift;
makans namn okänt. — Litt.: H.
Richter, "Skånes karta 1550—1700"
(1929). S. L.
Bukowski, Henrik (Henryk)
Michael Anton, konst- och
antikvitetshandlare, f. 6 jan. 1839 på godset
Henrik Bukowski.
Surwiliszki i Polen, † 11 mars 1900
i Stockholm. Föräldrar:
stabskaptenen i ryska armén Adam Apollin B.
ocli Isabella Bortkiewisz. — B.
studerade juridik vid univ. i Moskva
1858—63 och deltog 1863—64 i det
polska upproret, efter vars
misslyckande han flydde till Sverige. Där
anställdes han i Stockholm 1867 hos
liovjuveleraren Chr. Hammer för att
ordna dennes gravyr- och
handteck-ningssamling. År 1870 grundade B. en
egen konst- och antikvitetsaffär i
huset Jakobstorg 3, där han även sålde
"vad som till skrivbordet hörer",
mu-sikalier, vin och konjak. Från 1873
höll han offentliga konstauktioner,
vilka inleddes med försäljningen av
en del av Karl XV :s samlingar. Dessa
auktioner, som kommo att kraftigt
stimulera intresset för gammal konst
i Sverige, höllos senare i Hotell
Rydberg, tills B. 1882 flyttade till
Arsenalsgatan 2, där sedan dess flera
hundra konst-, mynt- och
bokauktioner ägt rum. — B. var en framstående
kännare och samlare och utgav bl. a.
en katalog över sin "Samling af
svenskt och utländskt sedelmynt"
(1886). Under hela sitt liv bevaradeB.
en varm kärlek till Polen, var en av
grundläggarna av det polska
natio-nalmus. i Rapperswyl (vid Zurich i
Schweiz), understödde frikostigt
polska konstnärer och hjälpte
oegennyttigt fattiga landsmän, som vistades
i Sverige. Själv blev han sv.
medborgare 1875. — Efter B:s död
övertogs företaget av C. U. Palm och
ombildades 1906 till ab. —Gift 1886 med
Maria Anna Sachsenhausen. (Th. N.)
Bulgrin,/ oakim (J och i m,
Jacob), hö vitsman av nordtysk
härkomst, verksam i Sverige och Finland
från 1540 eller tidigare till sin död
i dec. 1561. — B. tillhörde sannolikt
den pommerska adelsätten med
samma namn och stod som krigare i Gus-
tav Vasas tjänst under Dackefejden,
då han bl. a. undsatte Svante Sture,
som inneslutits av bönderna på
Stegeborg. I sin egenskap av officer hade
B. förmodligen en viss kunskap i
fortifikation, och detta torde ha varit
anledningen till att konungen
betrodde honom med ledningen av
slottsbygget i Vadstena 1545. Följ. år blev
han fogde och året därefter
befallningsman på slottet, vars förvaltning
helt låg i hans händer till 1555, då
han återgick till sitt ursprungliga
yrke. Han förflyttades nu till
Finland, där han trädde i tjänst hos
hertig Johan och sysselsattes med
fortifikatoriska och andra uppdrag. Bl. a.
var han jämte Nils Boije hertigens
ställföreträdare i Finland under
dennes engelska resa. B. synes också lia
spelat en viss politisk roll och
förordat en aktiv politik i den baltiska
frågan, som vid denna tid var aktuell
genom Rysslands hållning och
hertigarna Eriks och Johans intriger. B.
ägde dock Gustav Vasas förtroende in
i det sista och uppträdde också lojalt
mot sin forne herre. — Gift. Th. N.
Bull Hedlund, Bertil, konstnär,
se Hedlund.
Bunge. Ättens äldste kände medl.
var amtmannen i Holstein Jacob B.
(1500-talet), far till Jacob Jacobsson
B. († 1630), som inkom till
Sverige och blev handlande och
arrendator av tullarna i Gävle. En sonson till
denne, justitieborgmästaren i
Stockholm Jacob B. (f. 1663, † 1731), hade
sönerna k. sekr. Mårten B. (f. 1693, †
1749) och kommerserådet Carl Gustaf
B. (f. 1700, † 1761), vilka 1720
adlades för faderns förtjänster med
namnet Bungencrona. Denna ätt
utslocknade med Carl Gustaf Bungencronas
son, riddarhussekr. Carl Gustaf
Bungencrona (f. 1747, † 1795). En
yngre bror till justitieborgmästaren
Jacob B., statssekr. Henric B. (f. 1672,
† 1737), adlades 1710 och upphöjdes
i friherrligt stånd 1731 men bibehöll
namnet B. En son till denne, riksrådet
friherre Sven B. (se nedan), blev greve
1782; den grevliga ätten utdog på
svärdssidan med hans son,
överhov-jägmästaren greve Mårten B. (f. 1764,
† 1815). Den friherrliga ättegrenen
utgick på svärdssidan med friherre
Henric B:s yngste son,
landshövdingen i Västernorrl. län friherre Carl B.
(f. 1734, † 1816); dennes ende son,
generalmajoren och ministern i Wien
Carl B. (f. 1763), dog redan 1812.
Bunge, Sven, greve, riksråd, f. 5
nov. 1731 i Stockholm, † 1 febr. 1801
därstädes. Föräldrar:
statssekreteraren friherre Henric B. och Catharina
Christina Caménsköld. —- B. blev
student i Uppsala 1747, tjänstgjorde
därefter en tid vid Svea hovrätt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
