Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromée, Jöns - Bromelius, von Bromell, släkt - 1. Bromelius, Olof - 2. Bromell, Magnus von - Broms, släkt - Broms, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Browallius
478
Bruce
Jöns Bromée.
drag, köpte 1864 gården ocli kvarnen
Billsta i sin hemsocken och blev en
alltmer betrodd kommunalman. Åren
1879—92, 1897—1900, 1903—08 och
1911—15 var han led. av Jämtl. läns
landsting samt dess v. ordf. 1906—08
och 1911—15. Från majriksdagen
1887 till år 1911 var han led. av Andra
K. och därunder bl. a. led. av
bevillningsutskottet 1894—95 och 1900—11
(v. ordf. 1903—06), v. ordf. i styr.
för riksdagens interparlamentariska
grupp 1894—1902, led. av
försvarsutskottet 1901, av hemliga utskottet
vid 1905 års lagtima riksdag, av
lego-stadgekommittén 1899—1901 och av
Norrlandskommittén 1901—04. B. slöt
sig i riksdagen till Gamla
lantmannapartiet och förfäktade frisinnade
synpunkter i frågor rörande tullar, social
tvångslagstiftning, rösträtten samt
unionen med Norge. I
försvarsfrågan motsatte han sig ökade bördor.
Vid de båda lantmannapartiernas
sammanslagning 1895 bildades under
B:s medverkan Folkpartiet med
radikalt program, och B. var dess ordf.
till 1900, då partiet uppgick i det
nybildade Liberala samlingspartiet. I
dettas förtroenderåd var lian led. till
1911. Med särskilt intresse deltog B.
i behandlingen av Norrlands problem,
som aktualiserats bl. a. av
träindustrins framväxt, och ivrade för
åtgärder till allmogens skydd gentemot
de stora bolagen. — Gift 1863 med
Brita Skandin. T. D.
Bromelius, von Brownell.
Släkten härstammar från handlanden och
rådmannen i Örebro Olof Gunnarsson,
som blev far till läkaren och
botanisten Olof B. (B. 1). Dennes son,
arkia-tern prof. Magnus B. (B. 2), adlades
1726 under namnet vonBromell. Ätten
utslocknade på manssidan med B. 2:s
yngste son, kaptenen i sv. och fransk
tjänst Jacob von B romeli (f. 1718, †
1791).
1. Bromelius, Olof, läkare,
botanist, f. 24 maj 1639 i Örebro, † 5 febr.
1707 i Göteborg. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Olof
Gunnarsson och Ingeborg Gudmundsdotter
Krok. — B. blev student i Uppsala
1657, disputerade efter medicinska
studier 1667, blev Stockholms stads
herborist och uppsyningsman över
apoteken 1668, var legationsmedikus
1672—74 vid en sv. beskickning till
Holland, England och Köln och blev
därunder med. dr i Leiden 1673. Efter
hemkomsten verkade han som
praktiserande läkare i Stockholm till 1691,
då han blev stadsfysikus och
provin-sialmedikus i Göteborg. — B. hade
som läkare anseende för kunnighet och
skicklighet, men det är som en av
Sveriges främsta botanister före Linné
lian gått till eftervärlden. Under elva
år var han O. Rudbeck d. ä:s lärjunge,
och i botaniken hade han utmärkta
kunskaper och en för sin tid ovanlig
litteraturkännedom. B. utgav
"Lupu-logia" (1687), en praktiskt-ekonomisk
skrift till den inhemska
humleodlingens främjande. Hans förnämsta arbete,
"Chloris Gothica seu catalogus
stir-pium circa Gothoburgum nascentium"
(1694), är det egentliga Sveriges äldsta
lokalflora och det första sv. arbete,
som upptar synonymer till
artnamnen. Som bihang därtill tryckte han
en för samtiden betydelsefull katalog
över sitt enastående botaniska bibi.,
som med sina 233 arbeten torde varit
nästan fullständigt men efter sonen
Magnus’ bortgång upplöstes. Efter B.
äro växtsläktet Bromelia och
växtfamiljen Bromeliaceæ uppkallade. —
Gift 1677 med Agneta Svinhufvud af
Qvalstad. S. L.
2. Bromell, Magnus von, före
adlandet Bromelius, läkare, f. 26 mars
1679 i Stockholm, † 26 mars 1731 där-
Magnus von Bromell, Pennteckning.
Anteckningar om sv. läkare av L. Koberg
(Hand-skriftsaml., Uppsala universitetsbibliotek).
städes. Son till B. 1. — B. studerade
medicin och naturvetenskap i Leiden,
Oxford, Paris och Reims 1697—1704,
blev med. dr i Reims 1703, var efter
hemkomsten praktiserande läkare i
Stockholm och utnämndes till
livmedikus 1705, blev bl. a.
provinsialmedi-kus i Västmanland 1710, med. adjunkt
i Uppsala 1713, anatomie prof. i
Stockholm 1716, assessor i Collegium
me-dicum 1719 och preses därstädes 1724.
Han blev assessor i Bergskollegium
och dir. för Lapska bergverken 1720,
fick arkiaters titel 1724 och adlades
1726. — B. blev en av föregångarna
till den sv. naturforskningens
glansperiod under 1700-talet. Hans
pale-ontologiska arbeten, ss. "Lithographiæ
suecanæ specimen" (1—2, 1726—27),
voro de första, som mera utförligt
behandlade en större mängd sv. fossil,
och en förtjänstfull lärobok i
mineralogi, "Inledning til nödig kundskap
at igenkiänna och upfinna allahanda
berg-arter, mineralier, metaller samt
fossilier" (1730, 2:a uppl. 1739; övers,
till tyska) var likaledes den första i
sitt slag i vårt land. Efter honom är
mineralet bromellit uppkallat. I
Uppsala undervisade B. ej blott i medicin
utan även i zoologi, botanik och
mineralogi. Han var ivrig samlare och
utökade det av fadern grundlagda
na-turaliekabinettet, vars mineral torde
tillfallit Uppsala univ. B. var även
numismatiskt intresserad; hans
omfattande myntsamlingar tillföllo
K. myntkabinettet. — Gift 1707 med
Anna Beata Enhielm. S. L.
Broms, örebrosläkt, vars äldste
med visshet kände medl. var Anders
Jonsson B., borgare i Örebro och
grundare av Bromsska handelshuset (f.
omkr. 1618, † 1695). En sonson till
honom var handlanden och
rådmannen i Örebro Johan B. (f. 1718, †
1798), som blev stamfar för den ännu
fortlevande släkten och far till
kommerserådet Carl Gustaf B. (se nedan).
Broms, Carl Gustaf,
grosshandlare, f. 4 nov. 1756 i Örebro, †
28 juni 1833 därstädes. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Johan B.
och Catharina Magdalena von Aken.
— Redan tidigt var B. tills, med
fadern och bröderna meddelägare i
Bromsska handelshuset i Örebro;
efter faderns död 1798 fortsattes
rörelsen under namnet C. G. & J. D. Broms
av B. och hans yngre bror Johan
Daniel B. samt efter dennes död 1821 av
B. och hans äldste son Gustaf Adolf
B. Redan från början affärens främste
ledare utvidgade B. den från en
obetydlig provinsfirma till ett av Sveriges
då största grosshandelsföretag. Den
gamla bromsska firman hade tidigare
företrädesvis förmedlat utbyte av
länets industriprodukter (särskilt järn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
