Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgström, Alfred - Borgström, Axel - Borgström, Gustaf - Borgström, Hilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgquist 417 Borgström
27 Svenska män och kvinnor I
"Hafva vi religionsfrihet i Sverige?"
(1888) och (tills, med A. Drake) "De
svenska baptisternas historia" (1898).
B. var ofta sv. repr. på internat,
baptistkonferenser utomlands. — Gift
1887 med Hanna Ankarstrand. H. Ö.
Borgström, Axel Gustaf Sven,
jurist, ämbetsman, kommunalman, f.
17 sept. 1862 på Herrevadskloster,
Riseberga skn, Kristianst. län, † 10 jan.
1939 i Stockholm. Föräldrar:
domänintendenten Mårten B. och Thomasine
Giertz. — B. blev student i Lund 1880,
avlade hovrättsex. 1884, blev v.
häradshövding 1888, assessor i Skånska
hovrätten 1897 och hovrättsråd 1902.
Han biträdde 1907 inom
Jordbruks-dep. vid utarbetande av proposition
till lag om enskilda vägar på landet
ocli till lag om föreningsfiske. S. å.
utnämndes B. till justitieråd och var
till 1915 samt ånyo 1917—32 verksam
som domare i högsta instans,
uppskattad på grund av sin eminenta
domare-duglighet, sin välbalanserade
personlighet och sitt varma humanitära
sinnelag. Mest känd har B. blivit genom
sin insats på kommunalförvaltningens
område. Redan under sin verksamhet
vid Skånska hovrätten blev han led.
av drätselkammaren i Kristianstad
1894 (ordf. 1898) samt av
stadsfullmäktige därstädes 1897 (v. ordf.
1906), och snart efter förflyttningen
till Stockholm anlitades han även i
huvudstadens kommunala arbete ss.
led. i drätselnämnden fr. o. m. 1909,
dess ordf. 1912—20, ss. led. av
stadsfullmäktige 1910—21 samt av talrika
kommunala utskott och kommissioner.
Vid 1910-talets omorganisation av
Stockholms förvaltning har B.
väsentligt bidragit till skapandet av
huvudstadens nuv. kommunala
organisation. Tills, med Sixten von Friesen
medverkade han aktivt vid bildandet
av Sv. stadsförb. (1907 och 1908), var
från början dess v. ordf. och blev 1915
dess ordf. I förbis tidskr. har B.
publicerat ett flertal uppsatser
rörande stadsplane- och
byggnadslagstiftningen, på vilka områden han
betraktades som en av landets främsta
sakkunniga. Bland B:s många
förtroendeuppdrag må ytterligare
nämnas lians verksamhet som ordf. i
to-bakscentralkommissionen 1915—17, i
Sv. järnvägsfören. (från 1920); i styr.
för Röda korsets sjukhem (från 1925)
m. m. —■ Politiskt tillhörde B.
högerpartiet, men han tog aldrig aktiv del
i politiken; som ivrig försvarsvän
blev lian 1912 ordf. i Sv.
pansarbåts-fören. Ofta anlitades B. som
skiljenian. — Gift 1892 med Maria Hjort.
Borgström, Nils Oscar Gustaf
Jacob, organisatör inom
detaljhandeln, f. 15 nov. 1903 i Stockholm.
Föräldrar: direktören Nils B. och Elsa
Hilda Borgström.
Lagercrantz. — B. avlade studentex.
1924 i Stockholm och blev fil. kand.
där 1927. Ären 1929—31 var han
sekr. och 1931—33 ombudsman i
Sveriges nationella ungdomsförb. Han
blev ombudsman i Sveriges
köpman-naförb. och sekr. i Sveriges
speceri-och livsmedelshandlarefören. 1934, v.
verkst. dir. i Sveriges köpmannaförb.
1939 och verkst. dir. där 1942. Ären
1936—41 tillhörde han Statens
livs-medelslagstiftningssakkunniga, 1939
var han led.
avFolkförsörjningsnämn-den, därefter av Statens
livsmedelskommissions råd, och från 1940 är lian
led. av Statens trafikkommissions
råd samt från 1942 av Arbetsrådet. B.
har på framträdande plats deltagit i
hjälparbetet för Finland från 1939
och för Norge sedan 1942. Han tillhör
överstyr, i Fören. Sveriges flotta, där
han ett antal år var skattmästare. —
Gift 1937 med Helen Starck i hennes
andra gifte. N. B.
Borgström, Hilda Tlieresia,
skådespelerska, f. 13 okt. 1871 i Stock-
holm. — B. var 1880—87 elev vid K.
teaterns balettskola samt 1887—88 vid
den av L. Josephson ledda elevskolan.
Efter anställningar hos W. Rydberg
1888—89, vid Stora teatern i
Göteborg 1889—90 och hos A. Bosin 1890
-—91 var B. ären 1891—93 engagerad
hos A. Lindberg; det var under denna
tid hennes begåvning på allvar
började tilldra sig uppmärksamhet, främst
genom tolkningen av Hilde Wangel i
Ibsens "Byggmästar Solness", hennes
genombrottsroll. Då Lindberg 1893—
94 var chef för Sv. teatern i
Helsingfors, tog han B. med sig som aktris.
Följ. säsong engagerades hon till
Stockholm av A. Ranft, som hon
lämnade 1900 för att tillträda
engagemang vid Dramatiska teatern, där
lion stannade till 1912. Under dessa
år fick B. pröva sin talang på
rolluppgifter av vitt skilda slag samt
erövrade ett stort register, omfattande
t. ex. Mandanika i det indiska
skådespelet "Vasantasena", klassiska
komediroller som Madelon i Moliéres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
