Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billmark, Carl Johan - Billow, Anders - Billström, Jakob - Billström, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Billow
31S
Billström
Carl Johan Billmark.
Johan B. och Sara Margareta
Molander. — B. var först handelsexpedit
men blev 1822 elev hos
koppargravören K. D. Forsell, studerade vid
Konstakad. 1825—28, gjorde en resa
till S:t Petersburg 1831 och var
fr. o. m. 1833 till sin död bosatt i
Paris, varifrån han företog
vidsträckta studieresor i Tyskland,
Schweiz och Italien samt i Sverige.
— B. övergav snart kopparsticket för
litografin, som började bli allt mera
pä modet. På hösten 1831 åtog han sig
att litografera C. F. Graffmans
"Skottska vuer", vilka jämte "Etuder
för landskaps-tecknare" (1829—31)
äro hans förstlingsverk inom en
konstart, som lian sedan under många
år skulle komma att odla med större
framgång än någon annan sv.
konstnär. I Paris var den berömde
lito-grafen I. L. Deroy hans lärare,
vilket kommer till synes i B:s
"Stockholms pittoreska omgifningar ... 1.
(Kongl. Djurgården)" (1834) och
"Tjugo vuer af Rhenströmmen från
Cöln till Mainz" (1836—37), där hans
teknik nått större mognad. Åren 1841
—43 utkom "Från Stockholm till
Götheborg" och 1S45 "Panorama de
Stockholm". I planschverket
"Pittoresk resetour från Stockholm till
Neapel", varmed B. var sysselsatt i
tio år— det omfattade 100 planscher
och var färdigt 1852 -— står ban på
höjden av sitt konstnärskap. Men
det var först med "Gripsholm" (1853
—55), hans första alster i serien
"Aquarell-lithograpliier och tontryck",
egentl, akvarellerade crayoner, som
B. slog igenom i hemlandet.
Vidare utgav han "Upsala. Sigtuna"
(1857—59) och "Skokloster" (1861—
67). — B. upplevde litografins
praktiskt taget hela blomstringstid och
vann också en framstående plats
bland konstartens utövare. Han
arbetade uteslutande med landskaps- och
arkitekturmotiv. Staffaget lånade
han ofta från andra konstnärer, men
i fråga om övriga detaljer äro hans
bilder synnerl. trovärdiga, vilket ger
dem ett kulturhistoriskt värde vid
sidan av det konstnärliga. I regel
utarbetade han sina skisser i blyerts
inför motivet, men på senare år
använde han också akvarellen med
vackra resultat. Hans i Nat. mus.
bevarade stora samling skisser
utmärkes av noggrann, topografisk trohet
och en lätt elegans i utförandet. -—
Han blev led. av Konstakad. 1860 och
erhöll från 1862 en årlig pension av
statsmedel. — Gift 1856 med Emilia
Sofia Cecilia Dedering. Th. N.
Billow, Anders Gustaf Poco,
publicist, konsthistoriker, f. 17 maj
1890 i Göteborg. Föräldrar: kaptenen
Paco B. och Emma Nordström. —
Efter studier i Uppsala 1909—12 fick
B. anställning i Livrustkammaren och
medarbetade i samlingsverket
"Sveriges kyrkor" men utbildade sig från
1919 hos olika förlag till en
framstående kännare av bokframställningens
konst. Han är sedan 1923 anställd hos
Nordisk rotogravyr i Stockholm. B.
är inom sv. typografi den egentlige
banbrytaren för en modern riktning,
som fri från hänsyn till traditionen
vill gestalta boken, särskilt den
illustrerade, i anslutning till vissa
funktionalistiska idéer. Bland de
talrika verk, som utkommit under hans
ledning eller redigerats av honom,
kunna framhållas "Sverige, natur och
kultur i gången tid och nutid" (1931;
engelsk uppl. 1932) samt den
fotografiska årsboken "Årets bilder" (sedan
1933), som utges av Sv. turistfören.,
där B. sedan 1932 är redaktör. — Gift
1) 1916—39 med Ingeborg Stig; 2)
1939 med Eva Forss. Th. N.
Billström, Jakob Mauritz,
läkare, socialpedagog, f. 12 dec. 1880 i
Stockholm. Föräldrar:
stadsveterinä-ren Erik Axel B. och Selma
Lundberg. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1899 blev B. med. kand. 1903,
med. lic. 1907 och med. dr 1910, allt
vid Karol. inst. Han var läkare vid
Växjö kriminalasyl, Stockholms och
Lunds hospital samt
Serafimerlasa-rettets nervklinik 1906—09, är
praktiserande läkare i Stockholm sedan
1910 och har även haft praktik i
Storlien och Åre samt vid
alkoholist-anstalter. Han var sekr. i Hjälpfören.
för psykiskt sjuka 1917—30, är
medicinsk sakkunnig vid Statens
biografbyrå sedan 1911 och har företagit
studieresor till de flesta länder i Europa.
Han är ordf. i styr. för Arbetarinst.
i Stockholm, arbetade redan i unga år
aktivt i nykterhetsrörelsen, deltog i
startandet av Kulturella
ungdomsrörelsen och har varit verksam inom
många sociala sammanslutningar. —
B., som specialiserat sig på
gränsområdet mellan själsliga och
kroppsliga sjukdomar, hör till våra främsta
nervläkare och har en mycket stor
praktik. Han har även utövat en
omfattande och högt skattad
föreläsnings- och skriftställarverksamhet,
särskilt över själshygieniska
spörsmål, och därigenom nått många
fler än sina patienter. Bland hans
talrika arbeten må nämnas "Studier
över prognosen av de traumatiska
neuroserna" (gradualavhandl., 1910),
"Undersökning över
ungkarlshärbärgena i Stockholm" (tills, med A.
Alf-vén m. fi., 1912), "Vad kan göras för
våra överansträngda?" (1913),
"Experimentella bidrag till hypnosens
problem" (1918), "Studier över
yrkesvalets psykologi" (1924), "Nervösa
barn" (1926), "Sexuell patologi"
(1927), "Etudes psychologiques sur
l’usage de Falcool" (1927),
"Arbetsterapi" (1929), "Könslivets sjukdomar
och avvikelser" (1929),
"Självuppfostrans betydelse i kampen mot
nervsjukdomarna" (1930), "Psykologiska
synpunkter på uppfostran" (1931, 3:e
uppl. 1932), "Våra nervers
vardagsvård" (1934), "En demokratisk
åskådning" (1934), "1001 natt, en
psykologisk studie" (1936), "Ekonomie und
Verständigung" (1939), "Leendet, en
psykologisk studie" (1939) och
"Människans fyra åldrar" (1940). — Gift
1910 med Astrid Bråte. S. L.
Billström, Lars, politiker,
kommunalman, f. 26 febr. 1801 i
Stenkyrka skn, Göteb. län, † 7 aug. 1878
i Lund. Föräldrar: lantbrukaren Lars
B. och Anna Kristina Lümerot. — B.
blev student i Lund 1820 och avlade
ex. till rättegångsverken 1826. Han
blev v. häradshövding 1829. Under
tiden 1826—42 innehade B. olika
anställningar inom kansliet vid Lunds
univ., under sammanlagt sju år som
tf. akademisekr. År 1837 blev han råd-
Jakob Billström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
