Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biller, Gunnar - Billing, Julius - Billing - 1. Billing, Johan Samuel - 2. Billing, Tore - 3. Billing, Gottfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Billing
315
Billmark
uppl. 1939) och "Kortfattad fransk
skolgrammatik" (1927; 6:euppl. 1939)
samt tills, med Chr. Thorn "Fransk
skolgrammatik" (1929; 6:e uppl.
1940), "La vie frangaise" (1934) och
"Pages mödernes" (1937). I B. hade
J. Vising en pålitlig medarb. för sitt
stora arbete "Fransk-svensk ordbok"
(1936). — Ogift. S. L.
Billing, Anders Julius,
tandläkare, f. 3 juli 1857 i Kristianstad,
† 22 jan, 1935 i Stockholm.
Föräldrar: murargesällen Per Ohlson B.
och Maria Åkesdotter. ■— B. blev 1877
student vid Lunds univ., bedrev först
studier där men övergick till
tand-läkarbanan 1888 och avlade
tandlä-karex. i Stockholm 1891. År 1904
förordnades han till lärare i proteslära
ocli tandreglering vid
Tandläkare-inst. i Stockholm, vilken befattning
han innehade till 1922. På grund av
sina även för kirurgin betydelsefulla
vetenskapliga undersökningar
utnämndes han 1913 till med. hedersdr
vid Karol. inst. och erhöll 1919 prof:s
namn och värdighet. Han var
hedersled. av Sv. tandläkaresällskapet ocli
medl. av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd. — B. var en föregångsman
på tandläkarvetenskapens område.
Han utvecklade den
ortopedisk-prote-tiska käkskadeterapin och
protesbehandlingen av medfödda gomdefekter,
den s. k. obturatorterapin, och utgav
därom ett par avhandl. — Gift 1893
med Johanna (Nanna) Matilda
Björklund.
Billing, vitt utgrenad skånsk släkt,
vars förste kände medl.
kontraktsprosten Johan Hansson (f. 1602, †
1669), var kyrkoherde i Billinge ocli
Röstånga, Malmöh. län; efter förstn.
förs. upptogo ättlingarna
släktnamnet B. En sonsons sonson till Johan
Hansson var läkaren Johan Samuel
B. (B. 1). Stamfäder till två av
släktens grenar voro Johan Hanssons
avkomlingar i fjärde led, B. l:s
syss-lingar, bröderna kronofogden
Christoffer B. (f. 1788, † 1845) ocli
lantränt-mästaren Magnus B. (f. 1792, † 1864).
Den förstnämnde var far till
landskapsmålaren Töre B. (B. 2>, den
senare till biskopen Gottfrid B. (B. 3)
ocli justitierådet Herman B. (B. 4). En
son till B. 3 var biskopen Einar B.
(B. 5).
1. Billing, Johan Samuel,
läkare, f. 20 april 1795 i S. Rörums skn,
Malmöh. län. † 8 nov. 1851 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Casten
Christian B. och Maria Catharina
Lundström. — B. blev student i Lund
1810, studerade samtidigt vid
filosofiska oeh medicinska fakulteterna och
avlade fil. kand.-ex. 1816, teoretisk
medicinsk ex. 1819 och praktisk
medicinsk ex. 1820 i Lund; han blev kir.
Julius Billing.
mag. 1821 i Stockholm och med. dr
1825 i Lund. Dessförinnan hade lian
1824 blivit konstituerad till
"theore-tices prof." vid Veterinärinrättningen
i Stockholm; 1840 blev han prof.
därstädes. Därjämte var han
militärläkare vid olika truppförband samt
lärare vid Artilleriläroverket på
Marieberg. — Bland B:s tryckta skrifter,
flertalet i veterinärmedicinska
ämnen, märkas särskilt "Grundlinier till
Hippologi" (1S36, 2:a uppl. 1852) ocli
"Hundens vanligaste sjukdomar och
deras behandling" (1833). —Gift 1842
med Annos Charlotta Hård. P. H. T.
2. Billing, Lars Theodor (Töre),
landskapsmålare, f. 14 okt. 1817 på
Lundsgården i Kallna skn, Kristianst.
län, † 30 dec. 1892 i Stockholm.
Föräldrar: kronofogden Christoff er B. och
Anna Fredrika Schmidt. ■— Sedan B.
blivit student i Lund 1831, började
han läsa på kameralex. men begav sig
1S39 till Stockholm för att ägna sig
åt målarkonsten. Han studerade
under ledning av landskapsmålaren
Cal-mever och vid Konstakad. men
utbildade sig mest på egen hand under
studier i naturen. Han reste mycket i
Sverige men besökte även utlandet,
bl. a. Frankrike och Schweiz 1856—
59. Därefter bosatte han sig i
Stockholm och gav lektioner i
landskapsmålning. Han blev 1872 led. av
Konstakad. -— B:s tidigare målningar voro
tunga och dystra i färgen, men efter
utlandsvistelsen, då han tog intryck
framför allt av det franska
frilufts-måleriet, ljusnade hans kolorit oeh
handlaget blev lättare. B. tillhörde
likväl den romantiska skolan och
förblev i stort sett oberörd av det
naturalistiska måleriet. Fastän han var
tekniskt kunnig och arbetsam, nådde
han ej större framgång. Han var
bland de första, som målade
norrlandsmotiv. Bland hans arbeten
märkas "Vue i Schweiz" (inköpt av Karl
XV), "Motiv från Norrland" (Nat.
mus.), "övergiven kvarn i Värmland"
(1869), "I parken vid Drottningholm"
(Nat. mus.) samt bergslags- och
herrgårdsmotiv ss. "Ludvika bruk"
(1857). Flertalet av hans
teckningar och akvareller finnes i Lunds
univ:s konstmus. — Gift 1846 med
Elma Charlotta Ström (f. 1822, †
1899), som inskrevs vid K. teatern
1836, undervisades av I. A. Berg och
debuterade 1841 ss. Agatha i
"Fri-skvtten". Sedan hon 1843 anställts
vid K. teatern, fick hon där snart en
lika framstående plats som Jenny
Lind just då hade på de utländska
scenerna. Hon överansträngdes
genom för mveket arbete och måste
efter några år lämna scenen. —
Makarnas dotter Anna Svcnbwg B. (i.
1849, † 1927) undervisades av fadern
och målade särskilt landskap och
blomsterstycken i akvarell. Th. N.
3. Billing, Axel Gottfrid
Leonard, biskop, politiker, f. 29 april
1841 i Önnestads skn, Kristianst. län,
† 14 jan. 1925 i Lund. Föräldrar:
lant-räntmästaren Magnus B. och Hedvig
Charlotta Collin. Kusin till B. 2. —
B. inskrevs vid Lunds univ. 1859 och
blev där fil. kand. 1864, fil. dr (på en
avhandl. om Habakuks profetia) 1865,
docent i praktisk teologi 1867 och
teol. adjunkt 1872. Efter att ha varit
tf. prof. i exegetisk teologi 1872—74,
i praktisk teologi 1878—81 samt
under kortare perioder i dels
kyrkohistoria och symbolik, dels dogmatik och
moralteologi utnämndes han till prof.
i praktisk teologi vid samma univ.
1881. Han utnämndes 1867 till lektor
i teologi ocli hebreiska vid Lunds
högre elementarläroverk, prästvigdes
1872 samt blev teol. dr vid jubelfesten
i Uppsala 1S77, kyrkoherde i
Hällestads, Dalby och Bonderups
prebende-pastorat 1881, biskop i Västerås stift
1884, överhovpredikant 1885 och
biskop i Lunds stift 1898. Kommendör
med stora korset av Nordstjärneorden
blev lian 1892, en av de aderton i Sv.
akad. 1900, led. av Vet. akad. 1908
och jur. hedersdr i Lund 1918. — B.
växte upp i ett lågkyrkligt hem, som
på 1850-talet utgjorde en
samlingsplats för flera av de ledande männen
från de religiösa väckelserörelserna,
och han tog djupa intryck av det där
florerande fromhetslivet, men sedan
lian vid univ. kommit i kontakt med
den form av konservativ och
liögkyrk-lig åskådning, som omfattades av den
s. k. stora fakulteten och dess organ
Sv. kyrkotidn., bröt han i flera
avseenden med sin tidigare uppfattning
och framträdde snart som den
högkyrkliga riktningens mest
inflytelserika förkunnare. Som sådan
förfäktade han gentemot uppsalateologin ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
