Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berger, Charlotta - Berger, Christian - Berger, Edwin - Berger, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berger
239
Bergeron
Cronhielm och friherrinnan Hedvig
Ulrika Boije af Gennäs. — B., som på
sin tid var en ganska populär förf.,
utgav anonymt både moraliserande
sentimentala familjeromaner i den
genre, som utbildats på 1700-talet
under Richardsons inflytande, och
sensationsromaner i gammal beprövad stil,
ss. "Trollgrottan i San Miniatos dal"
(1816). Från dessa romaner, vilkas
gottköpsartade upplösningar blevo
föremål för kritik, utvecklades hon i
realistisk riktning med en samling
"Noveller" (1846). B. skrev även
dikter i fru Lenngrens stil och vann
syn-nerl. stor popularitet genom den
romantiska balladen "Kors på Idas
graf" (1826). — Gift 1S17 med
majoren Johan Göran Berger. R. A.
Berger, Johan Christian,
arméofficer, marinmålare, f. 14 mars 1803
i Linköping, † 27 okt. 1871 i Uppsala.
Föräldrar: stadsläkaren Johan JJlrik
B. och Maria Kristina Länder. — B.
inträdde 1821 på officersbanan,
avancerade till kapten 1845 och tog avsked
ur tjänsten 1848. Från 1825, då lian
blev elev vid Konstakad., ägnade han
sig mer och mer åt måleri och
tillbragte mycken tid på resor. Så
besökte han framför allt England flera
gånger under 1830-talet, men han
reste även i Holland, Belgien,
Frankrike, Italien, Tyskland, Ryssland och
Norge vid olika tillfällen ända till sin
död. Är 1840 blev han led. av
Konstakad., och följ. år utnämndes han till
k. hovmålare och lärare i teckning för
kronprins Oscars (I) barn, bl. a. prins
Karl (XV). —- Under studietiden i
Stockholm hade B. bl. a. F. Westin
till lärare, och hans första försök
gingo i den klassicistiska stilen med
historiska och bibliska motiv samt
porträtt. De första besöken i England
(1832 och 1833) blevo avgörande för
hans utveckling. Där gjorde han
bekantskap med engelskt landskapsmå-
Christian Berger. Teckning (detalj) av M.
Röhl.
leri, inhämtade akvarellens teknik
och synes ha stått i personlig kontakt
med J. M. W. Turner, vars
inflytande på B:s konst är tydligt skönjbart.
Liksom denne söker han nu helst sina
motiv i hamnarna och på havet.
Fartyg av alla slag bilda staffaget i dessa
lyriska färgpoem, där alla konturer
äro svepta i ett lätt dis eller beslöjade
av nattens dunkel under en månbelyst
himmel. Koloristiskt har detta
måleri, särskilt i de talrika
akvarellerna, en friskhet, som var nästan
enastående i den dåtida sv. konsten. I
bilderna från senare år märkes en
strävan efter större skärpa i teckningen,
diset får vika för den nordiska luftens
klara dagrar, vilket inte alltid är till
fördel för helhetsintrycket. Sitt bästa
har B. givit i de till något tusental
uppgående skisserna i olja, akvarell
eller blyerts, där han med
impressionistisk omedelbarhet återgivit det
atmosfäriska spelet över vattenvidder
eller med kärleksfull omsorg
avtecknat fartygsdetaljer till bruk vid
ateljéarbetet. I de större och med mera
möda utförda dukarna förflyktigas
ofta skissens friskhet, färgen blir
tyngre, kompositionen mera beräknad.
Bland B:s målningar må nämnas
"Segelfartyg i Engelska kanalen"
(Stockholms högskola, slutet av 1840-talet),
"Inloppet till Marstrand i rykande
storm" (Stockholms slott, 1837) och
"Kronborgs slott i månsken/’ (Nat.
mus., 1852) samt akvarellen
"Hjulångare utanför Marstrand" (Göteborgs
mus.). En stor del av hans skisser
förvaras i Nat. mus. Särskilt värde
äga hans topografiska skisser från
platser han besökt. — B. var varmt
religiös av pietistisk läggning och
ägnade sig särskilt under senare delen
av sitt liv åt arbetet på att utjämna
motsättningarna mellan de olika
kyrkosamfunden. Sålunda tillhörde han
stiftarna av den Evangeliska
alliansens sektion i Sverige (1853). Han var
också Stockholms missionsfören:s
förste ordf. 1856—65 och led. av Sv.
nykterhetssällskapets styr. —- Gift
1850 med Georgine Kunigunda
Möl-lerswärd. Th. N.
Berger, Svante Edwin L:son,
industriman, f. 13 maj 1871 i
Vänersborgs landsförs., Älvsb. län.
Föräldrar : kanalt j änstemannen Svante
Larsson och Fredrika Lindström. — B.
anställdes vid Trollhätte kanalverk
1889 och var kanalinspektor där 1897
—1902, då han övertog ledningen av
ab. Malcus Holmquist i Halmstad
och där blev verkst. dir. och ordf. i
styr. Utvecklingen av detta bolag har
blivit B:s livsverk. Anläggningarna
moderniserades och utvidgades i rask
takt, så att bolaget 1940 sysselsatte
500 arbetare och tillhör landets främ-
Edwin L:son Berger,
sta företag för framställning av
kranar, gjuterimaskiner,
rundslipnings-maskiner (centerless) m. m. År 1907
blev B. tillika verkst. dir. samt ordf.
i styr. för Halmstads nya verkstads
ab., och ab. Malcus Holmquist övertog
då ensamförsäljningen för detta
bolags produktion av lyftverktyg,
kranar och gjuterimaskiner. Sedan 1917
ägnar sig B. även åt pappersindustrin
ss. verkst. dir. och ordf. i styr. för
Nissaströms ab. Åren 1921—3 Ivar han
verkst. dir. för pappersbruket
Lagamilis ab. i Jönköping. B. har dessutom
anlitats i talrika uppdrag, bl. a. som
ordf. i styr. för ab. Gjuterimaskiner
och ab. Manufaktursmiden och som
led. av styr. för ab. Göteborgs bank i
Halmstad från 1917 (v. ordf. från
1934), samt i olika offentliga värv,
bl. a. som led. av stadsfullmäktige i
Halmstad 1906—27 och i styr. för
Skånes handelskammare sedan 1913.
— B. har igångsatt och bekostat
arkeologiska och språkvetenskapliga
undersökningar, bl. a.
ortnamnsforskningar i Hall. län. Han är sedan 1920
led. av Vet.-soc. i Uppsala, sedan 1926
korresponderande led. av Vitt. akad.
och sedan 1932 led. av styr. för
Gustav Adolfs akad. för folklivsforskning.
— Gift 1902 med Anna Kindal. (S.R.)
Berger, Johan Henning,
författare, f. 22 april 1872 i Stockholm, †
30 mars 1924 i Köpenhamn.
Föräldrar: vaktmästaren vid Nat. mus. Lars
Johan B. och Sofie Sjöberg. ■—• Efter
elementarstudier i Stockholm tog B.
lektioner i teckning på Tekn. skolan
därstädes, vistades i New York och
Brooklyn 1890, var 1892—99
kontorist på White star lines kontor i
Chicago och studerade samtidigt
målning. Han var efter återkomsten till
Sverige 1899 red.-sekr. i tidskr. Varia
1900—04 och teateranmälare i
Dagens nyheter 1903—04. Från 1909
var lian bosatt i Köpenhamn. — B:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
