Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Berg, Bengt - Berg - 1. Berg, Isak Albert - 2. Berg, Albert - Berg - 1. Berg, Richard - 2. Berg, Volrath - 1. Berg, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
232
Bergegren
va naturskyddsåtgärder och påkallat
även statsmakternas stöd härför i
syfte att bringa industriorternas
befolkning i direkt beröring med
levande natur. — Skönlitterära arbeten
av B. äro romanen "Sjöfallsboken"
(1910), lapplandsteckningen
"Geneza-ret" (1912) samt
samtidsskildringarna "En german" (1916) och "De rikas
hunger" (1918). Sina intryck som
krigskorrespondent samlade han i
"Där kriget rasar" (1915), som fick
vidsträckt spridning. B. har även
skrivit en ungdomsbok, "Arizona
Charlies pojke" (1927). — Sä gott
som samtliga B:s arbeten ha med stor
framgång utgivits även i Tyskland. —
Gift 1) 1924 med Carmen
LouisaNoth-mann; 2) 1929 med Inger Ilium. S.L.
Berg, från Stockholm. Släkten
härstammar från hovdestillatorn i
Stockholm Abraham B. (f. 1764, † 1829),
far till förste hovsångaren Isak Albert
B. (B. 1) ocli farfar till marinmålaren
Albert B. (B. 2).
1. Berg, Is ah Albert,
operasångare (tenor) och sångpedagog, f. 22
aug. 1803 i Stockholm, † 1 dec. 1886
därstädes. Föräldrar: hovdestillatorn
Abraham B. ocli Kristina Charlotta
Ferngren. —- Efter studentex. 1820
och kansliex. 1824 i Uppsala
studerade B. sång för G. Siboni i Köpenhamn
1825—27 och företog 1827—29
konsertresor bl. a. i Tyskland ocli Italien,
där lian 1828 med stor framgång
debuterade som operasångare i Venedig.
Han biträdde frän 1829 sångmästaren
C. M. Crælius vid K. teatern samt var
sångmästare 1831—50 och 1862—69.
Han blev 1831 förste hovsångare och
led. av Mus. akad. Åren 1830—47
ledde lian Harmoniska sällskapets
kör. — B. var en av sin tids mest
uppskattade sv. sångpedagoger; bland
hans över 2 000 elever må nämnas
förutom prins Gustaf och Oscar II
främst Jenny Lind, O. Arnoldson, O.
Strandberg oeh Th. Björksten. Bland
hans kompositioner märkes särskilt
romansen "Fjärran i skog", som
sjöngs av Jenny Lind över hela
Europa. -— Gift 1831 med Lovisa Karolina
(Lina) Hjortsberg. P. L.
2. Berg, Josef Albert Soult,
marinmålare, f. 19 sept. 1832 i
Stockholm, † 20 jan. 1916 därstädes. Son
till B. 1. — B. var född dövstum och
utbildades vid Manilla 1841—48. Han
var elev vid Konstakad. 1851—53 och
studerade därefter i Düsseldorf för
A. Achenbach och i Paris för A.
Scheffer. Han vistades också i
Holland, Belgien och Italien, innan lian
återvände till hemlandet 1865. -—
Genom sitt lyte hänvisad till att leva
mera med naturen än bland
människorna tog B. landskapskonsten
till uttrycksmedel; helst valde lian
sina motiv från havskuster och
sjöstränder, som han målade i
skymningsljus och månsken eller under
tunga ovädersmoln. Hans tidigare
måleri står tydligt i beroende av
traditionen från Düsseldorf och holländskt
1600-tal med en färgskala, vars
fattigdom endast sällan lyses upp av en
gladare ton i det sporadiska staffaget.
Under 1880-talet rycktes lian med av
den nya strömningen inom måleriet
och försökte sig på landskap i klart
sommarljus. Sig själv trognast är han
dock i de gråa kustbilderna i olja eller
akvarell, där stämningen är fint
tolkad i en teknik, som är både
omsorgsfull och frisk. B. är repr. i Nat. mus.
med "Storm vid holländska kusten"
(1865), i Göteborgs mus. med "Vinter
i skärgården", i Vänersborgs mus.
med "Hamnen i Palermo" (1862) och
i länsresidenset i Karlskrona med
"Skeppet Öland i strid med engelska
örlogsmän 1704" (1870). — B. var en
av Dövstumfören:s i Stockholm
stiftare 1868 och deltog ivrigt i arbetet
för dövstumundervisningens
främjande. — Gift 1867 med Anna
Charlotta Nylén. Th. N.
Berg, från Nääs. Äldste kände
stamfadern, grosshandlaren i
Göteborg Peter Vilhelm B. (f. 1773, †
1854), ägde Nääs säteri i Skallsjö
skn i Västergötland, där han anlade
bomullsspinneri, färgeri och blekeri.
Efter hans död innehades
bomullsspinneriet av hans äldre son Johan
Theodor B. (f. 1808, † 1895), som 1880
överlät det till Nääs fabriks ab. men
själv blev dettas huvuddelägare och
disponent. Bland Johan Theodor B:s
sju söner märkas generalintendenten
Richard B. (B. 1) och
bergsingenjören Johan Volrath B. (B. 2).
1. Berg, Richard Vilhelm
Timoleon, arméofficer, riksdagsman, f. 2
aug. 1843 i Skallsjö skn, Älvsb. län, †
18 jan. 1924 i Djursholm. Föräldrar:
kaptenen Johan Theodor B. och
Anne-Charlotte Melin. — B. blev
underlöjtnant vid Livreg:s husarkår 1861,
generalstabsofficer 1867 och
kapten vid den nyorganiserade
Generalstaben 1875. Han var stabschef hos
kavalleriinspektören 1882—88,
utnämndes till major vid Generalstaben
1883, till överstelöjtnant vid
Smålands husarreg. 1888, till överste och
chef för Kronprinsens husarreg. 1891,
för Smålands husarreg. 1893, till
generalmajor i armén 1896 och var
generalintendent ocli chef för
Arméförvaltningens intendentsdep. och
In-tendenturkåren 1896—1904, då han
erhöll avsked. Den viktigaste delen av
sin militära gärning utförde B. som
generalintendent. Den militära
förvaltningens nydaning,
Intendentur-kårens omorganisation och fältmäs-
siga utbildning, stodo då på
dagordningen. Genom sin tjänstgöring som
reg.-chef hade B. förvärvat goda
förutsättningar att fylla den krävande
platsen. Under hans ledning erhöll
In-tendenturkåren en ny organisation.
Han skapade vissa förutsättningar
för införande av modern
militärförvaltning men lyckades icke genomföra
den större reform, som krävdes men
icke var möjlig förrän i samband med
fullbordandet av 1901 års härordning.
—■ B. invaldes för trestadsvalkretsen
Västervik—Vimmerby—Eksjö för
valperioden 1891—93 i Andra K., där han
gjorde sig starkt gällande. Bland de
förtroendeuppdrag, för vilka han togs
i anspråk, märkes v. ordf.-posten i
överstyr, för Sv. röda korset 1914—22.
Led. av Krigsvet. akad. blev han 1892.
— Gift 1868 med Jenny Melin. F. M.
2. Berg, Johan Volrath,
bergsingenjör, f. 7 aug. 1855 i Skallsjö,
Älvsb. län. Föräldrar: kaptenen
Johan Theodor B. och Jenny Gradman.
Halvbror till B. 1. — B. blev student
1873, utbildades vid Teknol. inst. och
Bergsskolan i Stockholm,
utexaminerades därifrån 1877, anställdes som
gruvingenjör vid Billesholms
stenkolsgruvor 1879 och var disponent
därstädes 1882—93. Vid faderns död
1895 utsågs B. till dennes efterträdare
ss. verkst. dir. för den bergska
släktens familjebolag, Nääs fabriks ab.
vid Tollered, Floda station, Älvsb. län.
B. kom att i hög grad sätta sin prägel
på företaget i dess snabba oeh
planmässiga utveckling. År 1898 uppförde
han ett nytt större spinneri och
inredde 1899 ett färgeri; hela
driftsorganisationen, som omfattar
sågverk, hyvleri, snickerifabrik och kvarn
samt även jordbruk och
skogshantering, moderniserades undan för
undan. När firman 1912 övertog
Alingsås bomullsväveri ab., utsågs B. till
verkst. dir. (till 1936) även för detta
företag, som blev avnämare för största
delen av moderbolagets tillverkning
av bomullsgarn. B. är även ordf. i
styr. för ab. Nordens textilfabrik,
Borås, som 1927 övertogs av Nääs.
fabriks ab. Han har flitigt anlitats i
offentliga uppdrag; han var bl. a.
landstingsman 1902—19 och tillhörde
Första K. 1905—11 ss. repr. för
högerpartiet. — Gift 1891 med Clara
Wetche.
1. Berg, Carl Oscar,
nykterhetsman, politiker, f. 30 okt. 1839 i Kumla
skn, Västmanl. län, † 14 okt. 1903 i
Stockholm. Föräldrar:
underlöjtnanten Oscar B. och Emelie Karolina
Sandholm. — Efter att ha
genomgått Georgiis handelsinst. i
Stockholm var B. först anställd på
affärskontor och bedrev sedan från 1863
egen grosshandelsrörelse dels med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
