Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bennich, Axel - 1. Bensow, Simon - 2. Bensow, Victor - 3. Bensow, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bensow
214
Bensow
ning. Påverkad av den liberala
nationalekonomin, hävdade han i
tullfrågan en frihandelsvänlig uppfattning.
Som ordf. i tullkommittén 1863—65
hade han bl. a. att förbereda
handelstraktaten med Frankrike 1865, som
betecknar en stor vinning för
frihandelsidéerna. B. adlades 1864 och fick
därigenom tillträde till ridderskapets
och adelns förhandlingar samt
utnämndes 1865 till generaltulldir.,
varigenom han fick det närmaste
inseendet över att de nya
frihandelsprinciperna genomfördes i praktiken.
Även sedan 1878—79 års kris och den
följande depressionen i vida kretsar
rubbat tilltron till det
frihandelsvän-liga systemets förträfflighet i alla
skiften, försvarade B. med talang det
rådande systemet, vilket alls icke
vore orsak till krisen. I den stora
striden om spannmålstullarna 1885
—88 hörde han till tullarnas
ivrigaste motståndare; han var ordf. i
Sv. fören. mot livsmedelstullar. Vid
riksdagen 1888 fingo
protektionisterna absolut majoritet, och s. å.
avgick B. från posten som
generaltulldir. — B. var på lS60-talet en
bestämd anhängare av den De Geerska
ministären ocli stod även personl.
Louis De Geer nära. Han verkade för
representationsreformen ocli
intresserade sig ända från lS60-talet varmt
för försvarsfrågan, som han helst
ville se löst på indelningsverkets
grund och utan att den
sammankopplades med grundskattefrågan. B.
medverkade slutl. till 1S92 års
försvarsbeslut. — Som ämbetsman gjorde B.
sin väsentligaste insats på
general-tulldir.-posten men innehade även en
mängd andra uppdrag. Han var bl. a.
led. i Första K. 1S67—93 och tillhörde
därvid bevillningsutskottet 1867—86
(ordf. 1883—86) samt var
stadsfullmäktig i Stockholm 1875—79. För
bankväsendets utveckling
intresserade han sig livligt. Efter att 1858—60
ocli 1865—71 ha tillhört Stockholms
enskilda banks direktion grundade
lian tills, med några av dess forna
styr.-led. efter en brytning med A. O.
Wallenberg konkurrentföretaget ab.
Stockholms handelsbank. B. tillhörde
dess styr. från 1871 (ordf. 1874—
1900). B. var en av stiftarna av
Nationalekonomiska fören. i Stockholm
(1877). — Gift 1) 1844 med
Catharina Fredrika Antigone Fries, † 1850;
2) 1851 med Hildegard Lovisa
Charlotta Bredenberg, † 1855; 3) 1862
med Emilie Christina Nordquist. G. U.
1. Bensow, Simon Constantin,
tandläkare, f. 12 mars 1828 i S:t
Petersburg, † 30 mars 1918 i
Helsingfors. Föräldrar: fabrikören Jacob
Wolf B. och Jeannette Goldschmidt.
— B. kom vid ett halvt års ålder till
Simon Bensow.
Stockholm och uppfostrades där,
bedrev odontologiska studier 1848—49
i S:t Petersburg och avlade 1851
tandläkarex. i Stockholm, där lian
s. å. öppnade praktik. Senare erhöll
han även legitimation som finsk
tandläkare (1852) och rysk (1887). B. blev
1S67 hovtandläkare hos hertigen av
Östergötland, sedermera konung Oscar
II, ocli extra lärare vid
Serafimerlasarettet. Är 1872 flyttade han till
Helsingfors och bedrev där praktik till
1894. — B. var en föregångsman inom
nordisk tandläkekonst och en
outtröttlig främjare av dess utövares
intressen. Han var nitiskt verksam för
att få till stånd en förbättrad
tand-läkarundervisning, och lian stod som
förslagsställare till inrättandet (1865)
av den första tandpolikliniken i
Stockholm för obemedlade samt blev dess
förste föreståndare. Inom det 1860
stiftade Sv. tandläkaresällskapet var
B. en av de ledande (sekr. 1861—66,
bibliotekarie 1861—72, ordf. 1866),
och han var initiativtagare till
bildandet 1866 av Skandinaviska
tandlä-karefören., vid vars 50-årsjubileum
1916 han ännu utgjorde
medelpunkten. Bland B:s publicerade arbeten
märkes "Förteckning öfver nordisk
tandläkarelitteratur intill år 1900"
(1901). —Gift 1853 med
LeonoreWal-lenstein. S. L.
2. Bensow, Jacob Victor,
tandläkare, f. 13 febr. 1854 i Stockholm,
† 1 april 1939 i Göteborg. Son till
B. 1. — B. tjänstgjorde som elev i
Stockholm, bl. a. hos fadern,
studerade vid Helsingfors univ. och Karol.
inst. samt blev sv. tandläkare 1876
och finsk tandläkare s. å. Efter
kortare tjänstgöring i Västerås, Visby
och Finland praktiserade han som
tandläkare i Göteborg 1878—1912.
Han var därjämte initiativtagare till
och föreståndare för Göteborgs stads
poliklinik för tandsjukdomar 1884—
1925 samt för Göteborgs folkskolors
tandpoliklinik 1908—25. Tills, med
ett par kolleger upprättade B. 1888
Göteborgs tandläkarinst., där lian var
föreståndare och lärare till dess
nedläggande 1893. Han var ordf. i
Skandinaviska tandläkarefören. 1901—03
samt tillhörde 1893 stiftarna av
Göteborgs tandläkaresällskap och var
flera år dess ordf. Han publicerade
ett flertal uppsatser i den
odontologiska fackpressen. — Gift 1880 med
Sigrid Maria Boye. S. L.
3. Bensow, Josef Oscar, teolog, f.
9 febr. 1870 i Stockholm, † 26 april
1936 i österåker, Stockholms län.
Föräldrar: distriktsläkaren Josef Oskar
B. och Josefina Engström. Brorson
till B. 1. — Efter studier i Uppsala
(inskriven 1887 och 1890) och
utlandet, bl. a. i Tübingen, där lian blev fil.
dr 1895, och i Rostock, där han blev
teol. lic. 1898, utnämndes B. till docent
i dogmatik vid Uppsala univ. 1899,
prästvigdes s. å. och blev
pastorsadjunkt i Österåker i ärkestiftet 1900.
Sedan han de följ. ären
upprätthållit olika teologiska professurer i
Uppsala och en del prästbefattningar, blev
lian kyrkoherde i österåker 1905 ocli
prost över egen förs. 1930. — Han
var preses vid Uppsala prästmöte
1915 och delegerad vid
världskonferensen i Lausanne 1927. Han blev
teol. dr i Uppsala 1911. — B.
framträdde först som förf. till bl. a. den
dramatiska idédikten "Svipdag" och
musikteoretiska arbeten över Richard
Wagner. Hans tidigaste
vetenskapliga arbeten falla inom det
filosofiska området. Som teologisk förf.
behandlade han främst den
systematiska teologin i bl. a. "Dogmatik"
(1909—11) och "Etik" (1919). Han
utgav även läroböcker ocli populära
arbeten med teologiskt innehåll, ss.
"Lärobok i symbolik" (1904; 2: a
uppl. 1927), "Grunddragen av
dogm-historien" (1905) och "Biblisk ord-
Oscar Bensow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
