Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidskonsten i Småland (Kronobergs och Jönköpings län) - IV. Stenkyrkornas typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fönsteröppningarna voro både få och små, högt sittande
och försedda med djupa smygar. I de flesta fall hava de i
senare tider utvidgats och nya upptagits. Absiden hade vanligen
blott ett fönster, åt öster. Grenna kyrka hade dock tre,
Hjälmseryds två. Koret hade likaledes ofta blott ett, åt söder. Även
långhuset var i äldsta tider mycket sparsamt belyst; i
Hemmesjö kyrka synes det blott haft ett fönster, likaledes åt söder.
Sjösås gamla kyrka har blott fönster åt söder, likaså Jät o. s. v.
Måtten äro i äldsta tider också mycket små, i höjden omkr.
80 cm., den inre bredden (i dagöppningen) stundom blott 20 cm.
Under 1200-talet började fönsterna göras något högre, och ännu
högre blevo gotikens spetsbågsfönster.
Ingångarna voro vanligen från södra sidan, en till långhuset
och stundom en till koret; de anbragtes vanligen i resp. partis
västra del. Ofta har man dock, liksom på Gottland, i långhuset
byggt en portal åt norr mitt emot den södra, såsom vi se det
t. ex. i Hemmesjö och Dädesjö. Medeltida portaler i västra
fasaden äro i lantkyrkorna sällsynta; Vrigstad synes ha bildat
ett undantag. Där torn fanns, har det dock ofta öppnat sig med
en portal i väster, såsom fallet är i Rydaholm och N. Ljunga.
Portalerna voro vanligen profilerade, och stundom utvecklades,
vid dem en större ornamentrikedom, såsom vi skola se.
Nischer i väggarna, i kor och absid, äro icke sällsynta. De
växla i storlek och form och hava ännu stundom de gamla
trädörrarna i behåll. Även i kyrkor av C-typen påträffas nischer
(t. ex. i Bäckseda). — I en och annan kyrka finnes i den yttre
eller inre muren ett vigvattensbäcken eller en uttömningssten.
De gamla murade altarborden stå flerstädes kvar från
medeltiden. De äro stundom täckta av en stenskiva med
fördjupning i mitten, för nedsättande av en relikbehållare. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
