Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverbohvete - Lucern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silfverbohvete
Är lämpligt från midten af augusti till midten af september.
Det kan sås efter andra grönfoderskördar från midten af maj
till midten af juli. Utsädesmängden är 30 till 40 kilo pr danskt
tunnland, allt efter som det sås tidigt eller sent.
Silfverbohvetet växer godt på all slags jord och lyckas i
torra somrar bättre än vickerhafre. Emellertid bör man helst
blanda litet vickerhafre tillsammans med detsamma. Korna äta
det gärna, men särskilt mjölkkor böra helst tillsammans med
silfverbohvetet få annat grönt samt litet kraftfoder, t. ex.
hafre-gröpe, hvetekli, palm- eller solroskakor.
* Märkligt är hvad erfarenbeten för länge sedan bekräftat, att
om djur, som icke äro svarta till färgen, fodras ute i solen med
grönt blommande bohvete, så få de utslag däraf. Ja, isynnerhet
kunna hvita får och svin till den grad angripas, att de bliva
blinda och många dö. Fodras däremot kreaturen i skuggan,
exempelvis i stallet, så synes bohvetet sällan skada. Dock meddelas i
en tidskrift följande: Sedan sjutton kreatur varit bundna på stall
i åtta till tio dagar, till gödning fodrade med grönt bohvete i
blomning tillsammans med litet korn och hafre samt IV2 kü°
oljekakor dagligen, blefvo plötsligt tolf sjuka 2 till 3 timmar efter
fodringen, och under loppet at en timme dogo sex stycken. Två
djurläkare, som kommo tillstädes, afgåfvo, efter omsorgsfulla
undersökningar, den förklaringen, att bohveteförgiftning förelåg.
Sjukdomen framkallar svullnader, som dock gärna lägga sig,
när djuret sättes i skugga. Sjukdomen synes för Öfrigt vara att
tillskrifva bakterier, men är ännu icke närmare förklarad.
Lucern.
Denna växt liknar mycket klöfvern och kan blifva förträfflig
på kraftig inulljord med lerbotten eller ännu hellre kalkunderlag.
Men den tål icke grundvatten och synes för öfrigt på många
ställen vara tämligen egensinnig. Den sås med korn eller hafre som
skyddsväxt (alltså som man sår klöfver och gräs), och man bör
så tjockt, helst tjugu kilo på hvarje danskt tunnland. Vidare
bör man såvidt möjligt försäkra sig om frö frän meilaneuropa, då
det amerikanska och det sydeuropeiska (liksom det italienska röd"
klöfverfröet) nog icke godt tål vårt klimat.*)
*) Enligt hvad erfarenheten visat på flera håll, lyckas odlingen bäst, om man
öar lucern enbart i rade»» på 20 centimeters afstånd med häckning mellan raderna under
första växtåret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
