- Project Runeberg -  Småbrukarens bok /
56

(1912) [MARC] Author: Anders Jørgensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Tredje delen. — Gödseln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

finnas Öfverallt, där organiskt lif kan utveckla sig. För att
bakterierna skola kunna vara verksamma bör jorden vara fri fram
bottensyra och godt luckrad samt lagom varm. Ju mera bekväm
jorden är, när man tillför den gödsel, desto fortare och
fullständigare skola gödselämnena också blifva tillgodogjorda, och desto
större mängder af desamma skall man utan fara för att de skola
blifva förspillda kunna tillföra jorden. Men naturligen bör också
ett ämnes mängd rättas efter den jordmån och de plantor, det
skall vara till tjänst för.

Våra odlade växter upptaga många olika ämnen från jorden
och från luften, men blott fyra af dessa finnas i en så’ ringa mängd
och i en för växterna så otillgänglig form, att vi på annat sätt
böra försöka att skaffa mera häraf, om vi skola kunna skörda rika
grödor. Dessa fyra ämnen äro kväfve, fosforsyra, kali och kalk.
Och allt hvad gödslingslära heter är i grund blott läran om, huru
vi bäst och billigast skola kunna skaffa dessa ämnen åt jorden
samt göra dem tillgängliga för växterna.

Billigast blifva dessa ämnen för landtmannen, om han kan
hafva en så inbringande husdjursskötsel, aft den med sitt smör,
kött, fläsk och ^,gg kan betala fodermedlen så väl, att gödseln blir
ett öfverskott.

Naturligtvis ha foderämnena stort inflytande på huru mycket
gödseln kommer att innehålla af de nämnda ämnena. Ju mer man
således fodrar med oljekakor, ärter, bönor och spannmål — i det
hela mera ägghviterik föda —, dess större värde har gödseln.
Visserligen försvinner alltid något under matsmältningen, dock icke
mycket, blott 20—25 procent af fodrets samlade kväfvemängd och
8—10 procent af fosforsyra och kali.

Det är häraf klart, att om man vid utfodringen använder
mycket kraftfoder, så skall detta i hög grad föröka gödselns värde
och göra den mera allsidig och snabbt verkande.

För att nu kunna få den mesta möjliga nyttan af gödseln,
är det nödvändigt att behandla den med omsorg. Vare sig man
har litet eller mycket af gödsel, är det en dålig teshållning att
först låta den flytande delen försvinna genom ladu gårdsgolf vet och
därefter utföra resten på en gödselstad, som ligger utsatt för vind
och sol, och vid hvilken ingen anordning vidtagits för att hindra
vatten att beröfva gödseln dess värdefullaste beståndsdelar. Ett
iass sådan gödsel fyller kanske lika mycket ute på åkern som ett
lass af den välbevarade gödseln, men den verkar långt ifrån så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 2 22:08:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smabruka/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free