Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Begreppet skolträdgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
gård skulle noga avskiljas från lärarens plante-
ringsland. Denna ordning fastslogs ytterligare
genom k. kungörelser av d. 20 jan. 1882 ocli 1
juni 1900 § 1. mom. 3. Dittills hade emellertid
ledande personer på folkundervisningens område
allmänt varit av den meningen, att den »noga
avskilda» skolträdgården endast avsåge träd- och
buskskolan, icke köksväxtland o. d. Först i 1900
års normalplan för folkundervisningen tolkades
saken så, att den. särskilda skolträdgården borde
omfatta även köksväxt- och hlomsterodling m. m.
Under påverkan av folkskoleinspektören Fr.
Laurell i Uppsala, vilken författat utlåtandet i
1900 års normalplan, gjordes omkring sekelskiftet
rätt många försök med den nya anordningen av
skolträdgårdar. Planen var, att varje barn i de
övra klasserna skulle hava sin särskilda lilla ruta
i skolträdgården samt där under lärarens ledning
utföra allt arbete: gräva, gödsla, så, luka, gallra,
vattna etc. samt framför allt skörda. En officiell
undersökning år 1909 visade, att 977 skolor mer
eller mindre noga tillämpat idén, under det att
vid 1,290 stycken undervisningen bedrevs i lära-
rens trädgård. Det förstnämnda talet var dock
mycket för högt, ty det är känt, att den »noga
avskilda» trädgården ännu flerstädes utgjordes
av blott träd- och buskskolan, vilket också torde
anses såsom fullt lagligt.
Rutsystemet, såsom den normalplanenliga
trädgårdsundervisningen för folkskolebarn blivit
kallat, slog dock icke väl ut, även där det på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
