Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller en bland nationens för kunskaper och stadgadt
uppförande utmärkte medlemmar.
Nationens deputerade vid Akad. föreningen skulle väljas
å allmänt möte. Då emellertid de olika afdelningarne vid
sådana val oftast blefvo mycket ojemnt representerade,
beslöt nationen den 5 mars 1888 att hvarje afdelning skulle
hädanefter utse sina egna representanter. Det var något väl
sent denna förnuftiga reform genomfördes.
Sex-delningen hade ej tillkommit utan strid. Det fans
folk, som påstod att inspektor professor Agardh, som
utarbetat förslaget, ledts af den gamla principen: divide et
impera. Ändringen blef emellertid genomförd, men
motsvarade på somliga håll ej de förväntningar man gjort sig.
Den 11 juni 1842 proponerade kurator adjunkten Genberg
att nationen borde utgöra tre i stället för sex grupper.
Härtill hade han hufvudsakligen de skäl, att missförhållandet
mellan de olika afdelningarnes storlek förorsakade att då en
afdelning haft en senior för hvarje femtonde, en annan
någon gång haft en för hvar femte, samt att det inom en
liten afdelning kunde vara svårt att finna "laggiltigt subjekt"
för seniorsval. Delningen trodde han kunna lättast ske
genom att sammanslå två och två utaf afdelningarne, t. ex.
Lunds båda, Malmö och Ystads, Helsingborgs och
Christianstads. Vid afdelningsmötena följande termin blef förslaget
tillstyrkt af 1, 3 och 4 afdelningarne, men afstyrkt af 2, 5
och 6 afd. Vid frågans behandling å nationsmöte den 15
okt. 1842 voro 40 röster för, men 26 emot, hvadan förslaget
ej fått föreskrifven (2/3) pluralitet. Då detta beslut af
formella grunder kullkastades, upptogs saken ånyo vid mötet
den 29 okt., men föll åter (51 ja, 39 nej). Vid denna utgång
afgingo både inspektor och kurator från sina befattningar.
Vid möte den 9 april 1821 hade nationsbiblioteket
bildats. Det borde enligt protokollet "innehålla sådana böcker
och skrifter, hvilka icke här på stället kunna till låns
bekommas, men likväl äro oumbärliga för studerande". Till
befordrande häraf anslogs hela nationens dåvarande kassa
276 rdr 5 sk. b:ko, hvarjemte man beslöt höja afgiften för
inskrifning i nationen med 16 sk. b:ko. Höstterminen 1821
började biblioteket begagnas. Det har fått mottaga många
bokgåfvor af enskilda, bland hvilka nämnas innehafvarne af
Gleerupska förlagsfirman, bibliotekarien Berling, doktor B. A.
Cronholm, studenten Österling m. fl. Af penninggåfvor har
endast en varit af betydenhet, nemligen den på 500 kronor,
som nationens vaktmästare J. Danielsson vid sitt 25-års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
