Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro - Örebro härad - Örebro län - Örebro möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattigdirektion m. fl. dylika för länet gemensamma
inrättniogar, hafva ock här sin medelpunkt.
Derjemte har ock staden sin sparbank,
brandstodskommitté, läse-sällskap m. m. Här är ock tingsställe
för Örebro härad. Bidragen till statens och stadens
behof beräknas till omkring 28,000 R:dr, hvaraf
4,700 för stadsjorden. Inom staden märkes
Örebro slott, som redan af Birger Jarl byggdes eller
iståndsattes, och sista gången intogs af Gustaf
Wasa, som då skall hafva låtit nedrifva det,
hvarpå det åter efterhand blifvit uppbyggdt. Det är
nu byggdt i fyrkant, fyra våningar högt, omkring
en inre borggård, med ett torn i hvarje hörn,
och innehåller boställe för landshöfdingen i länet,
embetsrum för länsstaten, fängelser m. m. Många
vigtiga herredagar, möten och riksdagar hafva här
blifvit hållna, sednast åren 1617, då en ny
riksdagsordning, jemte religionsstadga och
handelsordning här utfärdades, samt 1810, då det nu
regerande konungahuset kallades till thronföljden.
Det kloster, som under medeltiden här fanns i
stadens norra del, raserades under konung Gustaf I:s
tid, och en del af dess egande jord anslogs till
länshospitalet, eller det nuvarande lasarettet.
Staden har fordom haft 4 borgmästare, men sedan
1693 blott 1. Rådhuset är beläget vid
Stortorget. Stadens befolkning uppgick år 1844 till
4,310 personer. Tillsammans med Ånnesta och
Längbro samt Almby annexer utgör Örebro stad
ett regalt pastorat af 1:sta klassen. Stadens
vapen är en svart örn med utspända fötter och
vingar, röd näbb och klor, allt i gult fält.
Örebro härad omgifver staden Örebro, kring
Hjelmarens vestra hörn, och innefattar inalles 12
socknar, nemligen Örebro stads annexer, Ånnesta
och Längbro samt Almby, Mosås med Täby, större
delarna af Winteråsa, Tysslinge och Kil, samt hela
socknarna Gräfve, Eker, Axberg, Hofstad och
Svafvelbruket. Hemmanens antal utgör 330 7/8, med
en befolkning af 12,465 personer på en areal af
124,593 tunnland, hvaraf 7,625 äro sjöar och
kärr. Häradet hörer till Strengnäs stift och
Öster-Nerikes domsaga.
Örebro län, se Nerike.
Örebro möte. Detta möte, och de beslut, som
på detsamma fattades, kunna med allt skäl anses
såsom den egentliga afskaffningen af katholicismen
i Sverige, och införandet af Lutherska läran i
stället, samt förtjenar således en synnerlig och
omständlig redogörelse. Den 25 November 1528
utfärdade konung Gustaf Wasa kallelse till ett
kyrkomöte, som skulle öppnas i Örebro vid
Kyndelsmessan den 2 Februari följande året. Kyrkans
prelater och lärde män borde sammankomma till
att besluta hvad för kyrkans förbättring och för
enhet i kyrkoseder vore nödigt. Vid detta möte
var erkedjeknen i Upsala, Laurentius Andreæ, på
erkebiskopssätets vägnar, presiderande, och äfven
konung Gustafs fullmyndiga sändebud. Att
ordförandeskapet fästades vid erkebiskopsstolen, gaf
mötet laga form af en provinsial-synod, ehuru
visserligen icke att mötet hölls under
erkebiskopsstolens ledighet eller dess innehafvares
frånvaro, och utan hans samtycke. Att konungen hade
vid mötet sitt ombud, var heller icke ovanligt;
men ovanligt var troligen, att detta
ombudskap var öfverlemnadt åt mötets ordförande.
Närvarande vid mötet voro dessutom tre
biskopar, Magnus Haraldsson af Skara, Magnus
Sommar af Strengnäs och Petrus Magni af
Westerås. Fullmäktige från de tvenne öfrige inom
landet befintlige biskoparne, Ingemar af Wexiö
och Mårten Skytte af Åbo, omnämnas deremot
icke. Åbo stift var nu, såsom ofta annars,
alldeles icke representeradt. Vidare uppräknas och
namngifvas såsom närvarande af domkapitlen,
sockenprester och munkordnar, följande: af Upsala
klerkeri, två kaniker och Johannes Kökemästare,
kyrkoherde i Stockholm, samt Olaus Petri,
Stockholms råds sekreterare. Af Linköpings, en
prelat, nemligen kantorn Ericus Magni, densamme
som af biskop Brask och Linköpings kapitel var
utsedd att deltaga i nya testamentes öfversättning,
två kaniker, af hvilka Thorer Magni var den ene,
samt kyrkopresterne i Söderköping, Skenninge och
Wadstena. Af Skara, två prelater, nemligen
domprosten Sveno Jacobi, snart derefter biskop
derstädes, samt erkedjeknen Magnus Arnberni, jemte
två kaniker och kyrkoherden i Lödöse. Af
Strengnäs, fyra kaniker, bland hvilka två derjemte voro
kyrkoprester i Nyköping och Kumla, samt
kyrkoherden i Örebro. Af Westerås, tre kaniker, af
hvilka två derjemte voro kyrkoprester i
Fellingsbro och Leksand, dessutom predikanterne i
Westerås och Arboga, samt kyrkopresten i Rättvik.
Af Wexiö, två kaniker, bland hvilka den lärde
Gudmund Spegel. Munkordnarnas ombud voro: af
predikare-orden vikarien och två bröder, från
Wadstena kloster konfessorn och två bröder, af
Minoriterne en custos och en broder. De till
namnen uppräknade voro således: tre biskopar, nitton
kaniker, af hvilka fyra innehade prelatur, elfva
vid åtskilliga af stiftens förnämsta församlingar
anställde kyrkoprester, bland hvilka någre
derjemte voro kaniker, tre predikanter, till hvilka då
ock räknas Olaus Petri, samt åtta munkar. Flere
andre klerker voro likväl äfven vid mötet
närvarande, ehuru deras namn och befattningar ej
anföras. Bland de till namnen antecknade fyratio
män, som deltogo uti Örebro möte, voro således
ej mindre än trettio biskopar, kaniker och
munkar, eller män, som stodo på sådana platser inom
kyrkan, hvilka isynnerhet hotades af den riktning,
dennas reform börjat taga, en upplysning om
mötets beskaffenhet, som är af stor vigt, helst utom
sjelfva beslutet alla underrättelser saknas om
förloppet vid denna för kyrkans framtid så vigtiga
sammankomst. Förhandlingarna voro hvarken
vidlyftiga eller långvariga. Mötet begynte den 2
Februari, och beslutet är gifvet redan den 7 i
samma månad, således på femte dagen derefter.
Hvad som är verk för århundraden, är oftast,
utan de långa och många talen, förberedt när
beslut fattas. De stadganden, som afgjordes i
Örebro, kunna lämpligast indelas i tre afdelningar:
1:o Om Guds ords predikan. 2:o Om kyrkotukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
