Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åkerhielm.
Åkerman.
393
namn. År 1691 kom bon bem till Sverige, för
att besöka sin slägt; men uppeböll sig annars för
det mesta utomlands, och afled i Bremen 1698.
Åkerhielm, Samuel, son af stats-sekreteraren
S. Åkerhielm, föddes d. U Dec. 1684, och
inskrefs redan vid fjorton års ålder såsom student
vid Upsala akademi. Efter med ntmärkt flit och
framgång fulländade studier, ingick han i
tjenstgöring vid kongl, kansliet, och åtföljde länge
konung Carl XII på dennes härfärder, använd såsom
sekreterare vid krigs-expeditionen. Bivistade 1719
års riksdag, och var dervid ledamot af sekreta
utskottet. Efter samma års statshvälfning blef
ban någon tid åsidosatt, emedan han icke ville
ingå i det rådande partiets planer; men utnämndes
emellertid till krigsråd sistnämnda år. Befordrades
1728 till president i Åbo hofrätt, och uppböjdes
1731 uti friberrligt stånd. Vid 1738 års riksdag
var ban åter ledamot af sekreta utskottet, och
kallades året derpå till riksråd. Uti rådet hörde
han icke till det parti, som önskade krig med
Kyssland, utan afstyrkte truppernas öfversändande
till Finland, hvarjemte han sedermera uti ett
grundligt betänkande ådagalade det stora
missförhållandet emellan Rysslands och Sveriges styrka, samt
angelägenheten utaf att icke börja ett vådligt krig
med den mäktige grannen. Ar 1741 utnämndes
han till öfverste-marskalk. Vid 1743 års riksdag,
då fråga först uppstod om successionen efter
konung Fredrik I, var Åkerhielm den ende af rådet,
som röstade för hertigen af Holstein, lian åtföljde
konungen, då denne den 20 Juni sistnämnda år
red ut för att stilla Dalkarlarnes uppror. När,
efter grefve Carl Gyllenborgs död 1746,
kanslers-embetet vid Upsala akademi var ledigt, erhöll
riksrådet Åkerhielm, framför kronprinsen, de
flesta rösterna; han gynnades ock af konungen, men
rådet ansåg det oskickligt att kronprinsen
kunnat komma i fråga utan alt blifva väld, hvarföre
ock Adolf Fredrik erhöll konungens kallelsebref,
och consistorium academicum, genom sitt
förfarande, ådrog sig en allvarsam föreställning. Det
är 1745 vidtagna finanssystem och inrättningen
ined de små bankosedlarna ogillades på det bögsta
af Åkerhielm, som förutspådde de menligaste följder
för landet af delta system, och då ban äfven uti
den s. k. principalats-frågan i den beryktade
Springerska saken utlåtit sig annorlunda än anhängarne
af det då rådande partiet ansågo med sina
fördelar öfverensstämmande, nödgades ban mot slutet
af år 1747 taga afsked från riksrådsemhetet, utan
all ersättning eller pension. Ifrån denna tid lefde
ban länge i ett stilla lugn på sin egendom
Margretelund. Då år 1748 riddare-ordnarna
instiftades, utnämndes ban till serafimer-riddare; men
undanbad sig denna nåd. Vid 1765 års riksdag
erböll Åkerhielm en lysande upprättelse. Ständerna
beslöto nemligen ofTentligen förklara, "att det
allmänna rönt en beklaglig verkan deraf, alt man
icke följt de trogna rådslag, Åkerhielm kort före
1746 års riksdag gifvit om banken och dess
myntväsende." En medalj slogs till bans ära, och
det beslöts, "att alla handlingar om bans värdiga
rådslag skulle genom trycket allmängöras." En
deputation afsändes till bonom från ständerna, och
han erhöll genast kallelsebref att åter inträda i
rådet; men undanbad sig denna utnämning i
anseende till sin böga ålder. Han afled den 11 Mars
år 1768.
Åkerkal (Brassica Campestris) har lyrtaggade
rot-blad, samt glatta, aflånga, ntan bladskaft vid
stjelken sittande stjelkblad, hvilka merändels såsom
sjelfva stjelken äro daggblå. Skidorna äro trinda
och släta. Örten förblandas ofta af allmogen med
Åkersenap och Akerrättika, samt får med dem
gemensamt sitt Svenska namn. Den egentliga
åkerkålen är ett elakt ogräs, serdeles bland vårsäden;
men är mindre allmän på åkern än åkerrättikan.
Alla tre dessa örtslägten hafva oljerika frön, och
kunna med fördel nyttjas till oljeslageri, hvaruti
åkerkålen säges öfverträffa sjelfva rapsaten.
Åkerman, Fredrik, son af landskamreraren i
Götheborg Fredrik Magnns Åkerman, föddes d. 16
December 1800, och började tjenstgöra mot
slutet af år 1818 såsom e. o. kanslist uti
kammarexpeditionen af kongl, kansliet, samt blef följande
året auskultant i Svea hofrätt. Befordrades 1825
till vice häradshöfding. Extra notarie och e. o.
fiskal i hofrätten 1826, samt förordnades 1827 att
förestå landssekreterare-tjensten i Stora
Kopparbergs län. Utnämndes 1829 till ordinarie
hofrättsfi-skal, och 1832 till assessor, samt 1840 till
hofrättsråd. Förordnades 1841 att förestå
landshöfdingeem-betet i Westernorrlands län, samt till ledamot i
lagberedningen, frän hvilken sistnämnda befattning han
dock kort derefter, på egen begäran, entledigades.
År 1842 ordinarie landshöfding och R. af N. O.
Upphöjdes 1843 i adligt stånd, och kallades
samma är till ledamot af landtbruksakademien. År
1848 tillförordnad president i bergs-kollegium.
K. af N. 0. 1850. Utnämnd 1851 till president
i sistnämnda kollegium.
Åkerman, Jakob, son af sjökaptenen J.
Åkerman, föddes den 28 Juni 1763, och inskrefs år
1781 såsom elev i kirurgien under
general-direktören Ilagströmers inseende. Anställdes året derpå,
då han blifvit kirurgie studiosus, såsom fältskär
och nyssnämnde general-direktörs medhjelpare vid
Danviks hospital, hvilken befattning ban sedan
fortfor att innehafva uti nära fyratio år, af hvilka
han likväl de sista ensam besörjde bela den
närmare sjukvården derstädes, tjenstgörande under
tiden, ären 1788 och 1789, såsom lasaretts-kirurg,
samt ären 1808 och 1809 såsom sjukbus-läkare vid
de i trakten af Danviken under kriget inrättade
sjukbus för kustarméen. För bans stora
förtjenster om Danviks hospital tilldelade Kongl. Maj:t
honom år 1825 serafimer-medaljen.
Åkerman, Jakob, son af theologie doktorn,
prosten och kytkoberden Israel Åkerman, föddes
på Gottland d. 28 Okt. 1770. Sedan ban på
födelseorten njutit en sorgfällig uppfostran, sändes
han 1784 till akademien i Upsala, hvarest han
snart beträdde den medicinska lärdomsbanan, och
bos professorerne Murray, Thunberg och Acrel
grundlade de kunskaper, som sedan berättigade
Del. (V. 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
