- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
333

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wollsj».

Vollemat.

333

han, ander Linné, Klingenstjerna och Wallerius,
ined ifver vinnlägga sig om naturalhistorien,
fysiken och kemien. Sedan ban pä detta sätt
förvärfvat och stadgat sina kunskaper i
ofvannämnda vetenskaper, kallades ban 1758 till medicine
adjunkt vid akademien i Lund, der han 1760
promoverades till medicine doktor, eburu dä
frånvarande på en vetenskaplig resa till Tyskland. Efter
hemkomsten förordnades ban 1761 att vara kemie
och farmaceutices professor i Lund, och benådades
året derpå med fullmakt såsom kongl, lifmedikus.
Då Fysiografiska Sällskapet år 1772 instiftades,
blef ban en ibland dess förste ledamöter. Han
afled under ett sjukbesök på Öfverby prestgård i
Skåne d. 7 Sept. 1798, saknad och afhållen vid
akademien, i anseende till sin älskvärda karakter,
samt känd för utmärkta kunskaper i kemien, och
ganska stor skicklighet uti den latinska
vältaligheten. Han bar utgifvit ett betydligt antal
grundlärda afhandlingar och akademiska disputationer,
för det mesta på latin, hvilket språk ban
behandlade såsom sitt modersmål.
IVollnjU, annex till Frenninge, är beläget i Färs
härad, 4 mil N. om Ystad. Socknen har
mestadels skarp åker, medelmåttigt böbol, samt någon
skog och torfjord. Ett berustadt säteri, Wollsjö,
om 3J mtl., tillhörigt en Krook, är här beläget.
Ett lädergarfveri, samt mjöl- och sågqvarnar äro
bär anlagda. Säteriet är belungadt ined stor
rustning för flera under bruk med gården sammanslagna
rusthållsbemman. Adr. Hörby.
Voltemat, Henrik Jul i tis, son af den
berömde Henrik Julius Voltemat, som var juris et
ma-tbematum professor vid gymnasium i Reval, föddes
derstädes 1639, och ingick 1706 i Svensk
krigstjenst, såsom frivillig vid ett dragonregemente,
med hvilket ban hivislade slaget vid Kalisch
samma år. Befordrades 1707 till kadett och
underofficer vid ett i Stettin förlagdt infanteriregemente,
samt kort derefter till fänrik vid Poblske
konungen Stanislaus Leczinskis lifgarde, vid hvilket ban
1709 blef löjtnant. Utnämndes 1710 till kapten
vid Uplands regemente, och deltog uti slaget vid
Helsingborg samma år, dä han ganska illa
särades. Befordrades 1716 till major vid Uplands
dragonregemente, och gjorde i sådan egenskap de
båda fälttågen till Norrige 1716 och 1718, under
tiden uppböjd i adligt stånd 1717, med
bibehållande af sitt förra namn. Är 1720 blef han
öfverste-löjtnant, och tjenstgjorde såsom sådan till
1744, då ban erhöll öfverstes afsked. Vid
Svärdsordens inrättande 1748, blef han en af dess förste
riddare. Han dog 1764. Öfverste Voltemat gjorde
sig känd icke endast som en tapper och
oförskräckt krigare, utan äfven såsom en ganska
hederlig och förtjent man, med grundliga, verkligen
akademiska studier. Hans äldste son,
Voltemat, Henrik Julita*, född 1723,
inhämtade alltifrån barndomen af sin lärde fader
smaken för vetenskaper, och författade redan i sina
ungdomsår Derå Historiska afhandlingar. Vid
början af 1740-talet blef han docens i Upsala; men
mötte sedermera mångfaldiga hinder att vid denna

akademi kunna erhålla någon professorssyssla, som
ban sökte. Hah var icke allenast en grundlig
bi-storikus, utan äfven en ganska skicklig
mathema-tikus, och presiderade till och med i Upsala öfver
detta ämne 1751, då ban bade professors titel,
men utan ordinarie beställning på stat, hvilken
han aldrig lyckades bekomma. År 1756 antogs
han till lärare för prins Carl, då ban hugnades
med lagmans fullmakt, och någon tid derefter fick
ban titel af kammarråd. Han afled hastigt under
1765 års riksdag, då han var ledamot af sekreta
utskottet. Hans vetenskapliga förtjenster äro
ganska stora, isynnerhet förtjenar han beröm för det
sätt, hvarpå ban förbättrade och allmängjorda den
historiska undervisningen för vår Svenska ungdom.
Hans Genväg till de förnämsta Europeiska Staters
historia utkom uti flera förnyade upplagor.
Dessutom har han utgifvit: Anvisning titi hela nyare
geografien; Anvisning titi hela Statshistorien;
Anvisning titi hela Statskunskapen-, Genväg titi de
förnämsta Asiatiska, Afrikanska och Amerikanska
Staters historia; Nyaste historien om England; och
Sammandrag af Hyska Hikets historia. Nyss före
sin död bade ban äfven börjat låta trycka ett stort
Historiskt verk, innehållande ett nytt
undervisningssätt uti geografien, politiska historien och
statskunskapen; men hvaraf endast första arket bann
utkomma. En yngre broder,
Voltemat, Krik Hantel, född 1729, visade
äfven i sin tidigaste ungdom en synnerlig båg att
inhämta kunskaper, och redan af hans tidsfördrif
såsom barn trodde man sig upptäcka en honom
medfödd böjelse att blifva prest. Hans uppfostran
lämpades derefter, och redan vid femton års
ålder, 1744, kunde han på egen band besöka
Upsala akademi, der ban ined mycken flit studerade
isynnerhet Grekiska, Hehreiska, tbeologi och
kyrkohistoria. En påtänkt utrikes resa förorsakade
att ban icke, såsom ämnadt varit, år 1749 tog
magistergraden, emedan ban helst ville erhålla den
vid något Tyskt universitet; men som hinder kom
i vägen för utresan, lät han 1753 prestviga sig.
Följande året utnämnde konungen bonom till e. o.
hofpredikant, hvarefter han 1755 företog sin
utrikes resa. Besökte derunder Tyskland, Frankrike,
England och Holland, samt återkom 1758 till
fäderneslandet, sedan han under tiden blifvit utnämnd
till andre pastor vid lifdrabant-korpsen, och 1757
uti Greifswald proklamerats till tbeologie doktor.
År 1760 blef ban förste pastor vid förenämnda
korps. Indragen uti de då herrskande
partitvisterna ådrog han sig likväl snart en viss
kallsinnighet frän hofvets sida. Man gjorde bans trobet
och tillgifvenhet misstänkta, samt beskylde bonom
till och ined för vårdslöshet och försumlighet i
sin tjenst. Detta missnöje npphörde dock efter
några gjorda ursäkter, och 1767 utnämndes ban
till kongl, öfverbolpredikant, samt kort derefter
till kyrkoherde öfver Sköfde stads- oeb
landsförsamlingar. Han afled d. 18 Maj 1771. Doktor
Voltemat var en grundlärd man, med djupa
insigter uti många vetenskaper, äfvensom lefvande
språk, hvarjemte han hade de ypperligaste em-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free