Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
322
Wisby.
Wisby stifts styreaniKn.
1200-talet blifvit utfördt. Trenne skansar, som
ses uppförda mot landsidan, hafva sannolikt
omkring 150 år sednare, eller vid medlet af
1400-talet, dä eldvapen började allmänt begagnas i
Norden, blifvit byggda, för att med detta nya vapen
knnna bepvamt möta en fiende. Rland de 14
kyrkor, utom slottskyrkan, som onder katholska
tiden, till en del till särskildta ändamål, här varit
nppförda, qvarstå ännn betydliga lemningar efter
7, nemligen: Helge-Ands- eller Hospitalskyrkan,
S:t Lars eller Södra Systerkyrkan, S:t Drotten
eller Helga Trefaldighetskyrkan, S:t Clemens, S:t
Nicolaus, S-t Catharina och S:t Görans kyrka. De
fyra förstnämnda hafva alla varit nppförda i den
äldre Göthiska eller Byzantinska stilen, som har
rundbågar till bufvudsakligt kännemärke; deremot
utmärka sig de trenne sednare med den yngre
Göthiska eller spesbågestilen Helge- inds-kyrkan ,
likasom S:t Lars kyrkan. tros ba blifvit uppbyggd
år 1046; till formen är den åttkantig, och består
af tvenne hvälfda våningar, af hvilka nedra
våningen uppbäres af 4 åttkantiga blott 7 alns höga
pelare, och med sin ringa dager, sina låga hvalf
och tjocka pelare erinrar om de gamla kryptorna.
Denna kyrka har varit 42 alnar lång, och blifvit
förstörd af den brand, som år 1610 lade norra
delen af staden i aska. S.7 Lant-kyrkan, byggd i
korsform, lärer varit Tysk, och måhända anlagd
af Wismaranare, bosatte i Wisby, helst S:t Lars
i fordna tider varit ansedd som staden Wismars
skyddspatron. Denna kyrkas längd är invändigt
52 £ aln, samt tornmurens höjd 50. 5.7 Drotten,
byggd 1086, bar sitt namn af det gamla
Göthiska ordet Droltin, som i Isländska bibeln betyder
Gud; af denna kyrkas inre arkitektur är föga
öfrigt: endast de yttre murarna stå qvar, men bvalf
och pelare hafva för det mesta rasat. Hela
kyrkan har varit 50 alnar lång, och lika bögt skjuta
de ännu väl bibehållna tornmurarna i höjden.
Cu-ratus, eller föreståndaren för denna kyrka, kallas
i en gammal handling Plebanus, och man anser
detta som ett bevis, att S:t Drottens kyrka ej
särskildt tillhört någon fremmande nation, utan
varit tillgänglig för bela stadens infödda
befolkning. Kyrkan S:t Clemens har invändigt med
tornbyggnad och chor varit 75y alnar lång, och dess
ännu nästan oskadade tornmur ar omkring 28
alnar bög. S:t Clemens ansågs vara de sjöfarandes
skyddspatron, och denna kyrka vann derföre
genom gåfvor af sjöfarande betydlig rikedom. En
gås med 24 ungar af gnid skall hafva varit
fördold i muren till denna kyrka; men genom några
gamla munkars pratsamhet på ett värdshus i
Italien berättas en Tysk skomekargesäll, vid namn
Saltzwedel, derom blifvit underrättad, samt
skyndat till Gottland, upptäckt fyndet, derigenom
blifvit rik, och slutligen (vid början af 1600-talet)
uppstigit till borgmästare-värdigheten i Wisby.
Kyrkan S:t Nicolaus är den äldsta af de i
spets-bågestil byggda; bela dess längd är 100 alnar,
och dess hvalf hvilar på 10 fyrkantiga kolonner,
med kapitaler, som påminna om antiken. Öfver
en af kyrkans trenne större ingångsportar stå bil-
der ntbuggna af S:t Nikolans och S:t Angnstinus,
hvardera i sin hiskopsskrnd. Kyrkans chor är 12
alnar långt och 11 bredt, ljust och uppfördt i ren
Götbisk stil. Troligen sedan medlet af
1200-ta-let egdes kyrkan af Dominikaner-orden, som år
1245 nedsatte sig på Gottland. Den afbrann år
1509, då Lübeckarn» brände och sköfladp stadens
norra del. S:t Catharina har varit den vackraste
kyrkan i Wisby, orb har tillhört Franciskanern,
som bärinvid egde ett kloster. Med choret, utom
förhuset, är denna kyrka 92 alnar lång och 33
alnar bred Tolf åttkantiga pelare, ordnade i 2:ne
rader, hafva oppburit de no nedrasade hvalfven.
Choret bar varit sednare byggdt än sjelfva
kyrkan, och är utfördt i ren Göthisk stil, med
deremot svarande fönsterlufter, kolonn-kapitäler och
pilastrar. Ännu är 1697 begrofvos 18 personer i
denna kyrka, och ännu år 1732 var fråga om att
npphjelpa och inreda henne till Tysk kyrka, "till
tjenst för fremmande fabrikörer." Yngst ibland
dessa kyrkor är S:t (röran* kt/tka, hvilken
byggdes år 1218, med anledning af den
öfverhandtagande folkmängden i norra förstaden. Med cboret
håller hon 60 alnar i längd och 19 i bredd. Dess
kyrkogård har på sednare tider stundom varit
begagnad till begrafningsplats — Af andra kyrkor,
som bär funnits, qvarstå dels obetydliga, dels
alldeles inga lemningar. Till förra slaget höra
kyrkorna S:t Olof, grundlagd 1103 af Erik Ejegod,
onder en resa till Jerusalem; 5.7 Hans, der
Lutherska läran först predikades på ön, men hvars
lägenheter slutligen blifvit slagne under S:t Marise
kyrka; S:t Gertruds kapell, byggdt 1167, der
Nederländske köpmäo tros hafva hållit sin gudstjenst.
Kyrkor, hvaraf alldeles intet spår numera finnes
öfrigt, äro: 5.7 Peders, som skall varit den äldsta
i staden; 5.7 Jakobs, som tillhört LiQsndarne;
Ryska kyrkan; 5.7 Michaets kyrka, som från slottet
sköts i brand af Erik XIII, då ban år 1449
nödgades öfvergifva landet; samt Slottskyrkan. — Till
stadens fornlemningar höra äfven Solberga
nunnekloster, hvars låge dock ej med säkerhet är kändt;
samt Wishorgs slott (se dessa ord). — Om Wisby
Lan, Domsagor m. m., se Gottland.
Wisby Ntift. Till detta stift, som innefattar
ön Gottland, jemte Fåröo och andra närliggande
mindre öar, höra 3 kontrakter och tillsammans 93
socknar. Kontrakterna äro: Norra,
Medel-knn-traktet och Södra kontraktet. Till Norra
kontraktet hörer staden Wisby, jemte 14 andra
pa-storater inom norra delen af ön; till Medel- eller
Mellan-kontraktet räknas 15, och till Södra
kontraktet 14 af öns pastorater. Bland dessa 44
pt-storater äro 3:ne, nemligen Wisby, Atlingbo, samt
Roma ock Björke rega|n; 3 äro af
præbende-na-tor, nemligen Lärbro och Hellvi åt biskopen, samt
Endre med Hejdebv, och Weskinde med Bro, ä’
2:ne lektorer; alla de öfriga 38 pastoraterna äro
konsistoriell».
Wisby stifta styresmlin. Under katholska
tiden hörde alltid Gottland under Linköpings
biskops-stift, till och med på de tider, då ön räknades
till det Danska väldet. Straxt efter freden i Stel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
