Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SI8
Virænia*.
Virgin.
opp till Upsala för att blifva student. Som ban
af naturen var mycket vr och lustig, blef bans
lefnadssätt i Upsala nog utsväfvande, hvarföre ock
den ledsambeten bände bonom att blifva relegerad
från akademien. Han nödgades derföre vara
betänkt på en utrikes resa, för alt vid något
fremmande universitet kunna fortsätta och fullkomna
sina studier. Härtill valdes Rostock, och vid
ankomsten dit aflade ban först fadersnamnet, samt
antog namnet Virænius efter sin födelseort. Uti
Rostock erböll ban magistergraden. Nu stadgad
både till sinne och lefnadssätt, återvände h8n till
fäderneslandet, der ban bade den lyckan alt
komma i gunst bos kongl, rådet grefve Guslaf De la
Gardie, hvilken snart fattade ett synnerligt tycke
för den qvicke och muntre magistern, samt erbjöd
bonom en syssla i kansliet. Som Virænius dock i
stället anböll om kallelse till predikoembetet,
utnämnde De la Gardie honom till sin huspredikant,
hvarefter han 1674 prestvigdes i Upsala.
Derefter befordrades ban till sqvadronspredikant, och
sedermera till regementspastor vid lifregementet
till häst, med hvilket ban gjorde bela fälttåget
mot Danskarne i Skåne. Hans stora
predikogåf-vor och sällsynta föreställningssätt förvärfvade
honom under tiden konungens synnerliga välbehag,
så att ban 167S utnämndes till dess ordinarie
hofpredikant. Alltsedan var han nästan oskiljaktig
från konungens person, och befästade sig allt mer
och mer i dess nåd lill den grad, att ban till och
med ofta fick förtroende om vigtiga politiska
förhandlingar. Är 1680 utnämndes han till
öfverbof-predikant och prseses i hofkonsistorium, samt kort
derefter till konungens biktfader. Dessa
befattningar utöfvade ban på ett sätt, som tillvano bonom
både aktning och tillgifvenhet; äfven åtnjöt ban
den hedrande utmärkelsen, som gemenligen icke
bevisas någon annan än rikets erkebiskop, att
nemligen få döpa alla kongl, prinsarne och
prinsessorna. Härom har konung Carl XI sjelf i sin
dagbok egenhändigt skrifvit följande anteckning:
"Alla våra barn bäfver magister Virænius döpt,
hvilken den tiden var min öfverhofpredikant."
Äfven hos den unga drottningen stod han i stor nåd,
och hoo gaf honom mera än en gång förtroende
om sina tillfälliga bekymmer. År 1688
utnämndes ban till biskop i Wexiö, och följande året
blefvo bans barn upphöjda uti adligt stånd, under
namnet Cederstjerna. Såsom stiftsstyresman ifrade
han isynnerhet mycket för undervisningsverket,
samt genomdref bland annat ombyggnaden af
sko-le- och gymnasiihuset i Wexiö, hvilket förut
varit uti ett ganska bofnlligt tillstånd. Vid
jubelfesten 1693 promoverades ban till theologie
doktor, och vid bibelöfversättningen kallades ban att
vara en bland medarbetarne. Äfven uti många
andra vigtiga ärender fick han konungens uppdrag
att deltaga. På sin tid räknades ban bland våra
ypperligaste predikanter, och ännu i våra dagar
kan man med nöje läsa bans predikningar, hvilka
äro värda det beröm de erhållit, att vara
författade med smak och styrka. Ett häftigt
slaganfall, som öfverföll honom ander eD måltid, ändade
på några ögonblick bans lif i Februari månad ir
1703. Hans bastiga död lärer, enligt en
trovärdig berättelse, hafva varit förenad med gaoika
besynnerliga omständigheter. Den troddes vara
förorsakad af förskräckelse öfver ett nyligen
erhållet onådigt bref från konung Carl XII. Med
samma post bade han dessutom äfven fått
ander-rättelse om sin äldste sons död. Denne hade
varit fänrik vid Södermanlands regemente, och kort
förut stupat vid Thorn. Biskopen begrofs mycket
hastigt, i Wexiö domkyrka, utan att man känDer
orsaken dertill; men påföljande dagen, som var en
söndag, säges klockaren efter aftonsångens slöt
hafva bört nedifrån biskopens graf ett ömkligt
läte, såsom af någon gråtande eller qvidande. Detla
berättade ban för några andra; men ingen ville
lyssna dertill. Om måndagen bar man dock
ändtligen låtit öfvertala sig att öppna grafven, då till
alla» bestörtning det befanns, att den begrafne
brutit sig nr kistan, samt låg utanföre pä golfvet
af den murade grafven. Enligt en annan uppgift
låg liket väl qvar i kistan, men omvändt och
blodigt, samt med fingrarna på ena banden illa
sargade.
lVireda, med Haurida, en socken i Norra Wedbo
härad af Jönköpings län, är belägen 4 mil O.N.O.
från Jönköping, och tillbör 3 kl. reg.
Jordmånen består i allmänhet af sand, och marken àr
stenbunden och bergaktig. På skog är knapp
tillgång. Kyrkan är af träd, med ett chor af sten.
1 socknen ligger frälse-säteriet Wiredaholm, 2 mil.,
som fordom tillhört Braheslägten, men på de sista
100 åren slägten Hammarberg. Socknen
innehåller 29 hemman, med 1,010 inbyggare på en areal
af 11,803 tunnland, hvaraf 1,450 äro sjöar och
kärr. Adr. Grenna.
•
lVireatad, en socken i Albo härad af Wexiö län,
är belägen 4^- mil S.V. från Wexiö, och tillbör
2 kl. reg. Marken är i allmänhet ojemn och
stenbunden, med många måssar och sjöar, och rådande
jordmånen är sand. På skog är knapp tillgång
Orten berömmes såsom atmärkl sund.
Förfärdigandet af skor, som härifrån utfördes lill de norra
provinserna, har här varit en allmän industrigren.
I socknen finnes 2:ne frälse-säterier: Fanhvlt och
Spdnhult, det förra 2, det sednare t hemman. Vid
Fanhult äro mjöl- och sågqvarnar. Oe 3:ne
pre-steboställena inberäknade, finnas i socknen 15
kronan* boställen, samt dessutom krono-säteriet Waàn,
om 1 ^ hemman. — Den berömde grefve Lennart
Torstensson blef år 1647 friherre till Wirestad,
med Wirestadnäs till hufvudsäte för friherreskapet,
hvilket utan tvifvel bär varit beläget. Socknen
innehåller 96 J hemman, med 3,569 inbyggare pa
en areal af 57,4il tunnland, hvaraf 5,650 äro
sjöar och kärr.
Virgin, Axel Fredrik, född 1771, major och
R. af W. O., död d. 7 Okt. 1828, har gjort <ie
något känd såsom författare genom sina arbeten:
Anmärkningar oeh reflexioner öfver åtskilliga dtnnen
i allmänna sam mantefnaden och Stunder helgade il
hjertat och förståndet, genom skaldeförsök « religion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
