Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
68
Tode,
Toll»*»’
ska stor mängd tobak. Är 1842 tillverkades vid
82 fabriker 1,693,446 skålp:d diverse sorter tobak.
Tode, GUrgeu, var född i Holsteio, hvarifrån
ban 1699 kom till Stockholm. Examinerades 1709
till amiralitets-fältskär i Carlskrona, och antogs
1712 till mästerbarberare. Var under sjöslaget
1715 den ende kirnrg, som gick de blesserade
tillhanda med förbindning och medikamenten Straxt
derefter anklagades ban för att vid sistnämnda
tillfälle hafva gjort en bop underslef, som ansågos
för så betydliga, alt en särskild kommission
förordnades att deröfver ransaka; men när ban d. 1
Sept. 1715 skulle framföras för samma domstol,
fanns ban i arresten död deraf, alt ban afskurit
på sig ej allenast pulsådrorna på båda händerna,
ntan ock strupen. Han berömmes eljest för goda
insigter.
Tofe, jarl bos konung Anund Jakob, en son af
jarlen Walgöther Hundheden, var pä sin tid en
ganska märklig man. Innan ban blef jarl, gjorde
ban Norske konungen Olof Ilaraldsson godt bistånd
i kriget mot konungen i Danmark och Eogland,
Knut den Store. Dä bao efler slaget vid Helgeå
lät egenmäktigt frigifva några fångne Danskar,
föll ban dock i konungens onåd. Derefter råkade
ban ut för sin faders vrede, emedan ban ander
sina ungdomsresor antagit kristen tro, och den
ifrige hedningen Walgöther lät till och med
någon tid hälla honom i hårdt fängelse. Sedan Tofe
blifvit jarl, blandade ban sig uti tvistigbelerna
emellan Norske konung Olofs son, Danske och
Norske konungen Magnas den Gode, och dennes
upproriskejarl, Sven Ulfsson, hvilken sistnämnde
väsendtligen bade att tillskrifva den Svenske jarlens
trappra och kraftiga bistånd, att ban slutligen kom
på Danska thronen. Om Tofe öfverlefde Anund
Jakob, är svårt att säga. Om så varit lärer han
efter konungens död hafva uedlagt sitt jarlsembete,
ty under Emund Gammals regering finnes ban ej
mera omnämnd.
Tofslärka. Se: Lärka.
To(miieieu, en gångfogel, håller i längd 4 tum
och 4 linier, är således något kortare än sin
sam-slägting Talgoxen, bar på hufvudet en spetsig
fjädertofs, samt strupen och framhalsen svarta.
Kroppen är ofvantill rödbrunt grå, men inunder hvit.
ilan uppehåller sig mest i barrskogarna i södra
och mellersta Sverige, är oftast synlig der
enbuskar finnas; men förekommer ej talrikt. Hans
lockton är ett gällt: Krrr-it, och bans födoämnen
åtgöras af insekter och larver samt enbär och
furufrön.
Torta, annex till Eskelsbem, är beläget i södra
fögderiet af Wisby län, 1 ^ mil S.S.V. från
Wisby, vid hafvet. Marken är mestadels jemn och
jordmånen beslår dels af lera, dels af svartmylla,
sand och ör. Socknen håller 12 mtl. med 478
inbyggare på en areal af 7,012 tunnl., hvaraf 390
äro sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Tofta, annex till Landskrona, ligger vid hafvet,
7 mil Ö. frän Landskrona stad. Jordmånen är
mager och största byn i socknen är Haljaip, som
åtgör 3 mtl. krono, mtl. ntsockne frälse, 7
gatuhus m. m. Marken är öfverallt jemn och slät,
och skog saknas. Socknens hemmantal är 13 J
mtl. med 665 inbyggare på en areal af 2,152
tunnland. Adr. Landskrona.
Tofta-Skang var en borg, som år 1657 af
riks-drotset grefve Pebr Brahe blef anlagd i Dörarps
socken af Sunnerbo härad i Småland, ander det
krig, som då uppstått emellan Sverige och
Danmark.
Toften är en sjö i södra delen af Örebro län,
hvilken, jemte sjöarna Teen och Tysslingen, bar
sitt aflopp i Svartån, som vid Örebro utfaller i
Hjelmaren.
Tofteryd, en socken i Östbo bärad af Jönköpings
län, är belägen 4 J- mil S. från Jönköping och
tillbör 2 kl. konsist. Jordmånen är i allmänhet
mager, men här finnes ännu god tillgång på skog,
och allmogens förnämsta näringar bestå i kolning
och körslor för brukens räkning. Kyrkan är af
sten och på senare tider tillbyggd; men tros frän
början vara grundlagd af munkarne i Nydala
kloster. I sockoen märkes: Sioaryd, 1 mtl. säteri
rustbåll, som äges af handlanden A. Åkerland;
Motnarp, äfven ett mtl. säteri rusthåll med tull—
qvarn och såg; denna gård tillhörde vid Carl XII:s
tid ryttmästaren vid Smålands kavalleri, Erik Retz,
som d. I Juli 1709 blef fången vid
Dnieperström-men och bortförd lill Tobolsk, hvarifrån han,
efter 13 års vistande på orten och inalles 22 års
frånvaro från fäderneslandet, bit återvände år 1722;
denna gård är na delad mellan bönder. Dessutom
märkas bär: Gothaslröms stångjernsbammare (se
detta ord); SkilUngaryds gästgifvaregård, hvarvid
Jönköpings regemente och beväring har sin
mötesplats, hvarföre åtskilliga kronans bus bär äro
uppförda; ägomärket Munkahalt, som fordom säges
varit munkarnes hviloställe, då de vandrat mellan
Nydala och Tofteryd; jättestugan i ett bergras pä
hemmanet Ekbults skog, m. m. Dessutom
anträffas bär flera fornlemningar, såsom domslensbanor,
valplatser och griftrör; på hemmanet Torps ägor
finnes äfven en särdeles vacker offerhäll, med
afsättningar pä östra och norra sidorna, hvarpå man
beqvämligen kan gä. Socknens annexer äro
Bya-rum och Bondstorp. Tofteryds socken håller 21
mtl. med en folkmängd af 1,320 personer pä en
areal af 14,325 tunnl., hvaraf 550 äro sjöar och
kärr. Adr. Wernamo.
Tofveruin eller Sporrbacka, elt jernbruk i
Locknevi socken af Kalmar län, bar 4 härdar och
805 skepp:d privil. ärligt smide af eget tackjern,
hvaraf bammarskatt utgöres med 7 skepp.d.
Frälse-smidet utgör 105 skepp:d. Dessutom finnes bär
något manufaktursmide. Skeppar på Westervik
och Stockholm. Ägare: B. de Maré.
Bruksstämpel: T. S. inom en krets af stjernor.
Toke omtalas i sagan såsom en mycket ryktbar
och tapper kämpe, hvilken lefde pä Harald
Hilde-lands tid, och fäktade pä dennes sida ati det
blodiga Bråvalla slag emot Sigurd Ring.
Tolag kallas en afgift i städerna af inkommande
och utgående varor. Den uppbäres tillsammans
med tallen, men tillfaller icke statsverket utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
