Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
838
Munktorp.
Hunlhei
konsist, och patronelt. Kontraktets folkmängd
nt-gör 11,050 personer.
Munktorp, en socken i Munktorps kontrakt af
Westeràs stift, Snäfringe bärad af Wsstmanlands
län, utgör ett regalt pastorat af 1 kl. och är
beläget 2.» mil S.V. från Westeràs, 1 mil från
Köping, vid Mälaren. Socknens längd från norr till
söder är 3 mil, dess största bredd mil, och
den minsta knappt £ mil. Marken är i socknens
norra del ojemn, bergaktig och skogbeväxta men
icke så bördig, som södra delen, hvilken deremot
för det mesta lider brist på skog. Socknens namn,
som betyder muukars hemvist, har uppkommit
deraf, att S:t David (se detta ord) anlade ett kloster
invid kyrkan. Denna är nu den största i
West-manlands län, näst Westeràs domkyrka. I
kyrkan förvaras en antikt arbetad kalk, kallad S:t
Davids, emedan han skänkt första ämnet till
densamma. I socknen märkes: Stäholm, förut kalladt
Säby, väl bebygdt och med vacker belägenhet vid
Mälareviken Galten, har ymnigt gifvande ängar
och god trädgård. Egendomen består af 2 mtl.
säteri, f rå och rör, och har 1l£ underlydande
mtl. Den har i fordna tider tillhört Stureslägten,
en Reuter, Steuch, brukspatron Ramsell, kapiten
Bagge, och tillföll år 1807, såsom fideikommiss,
ryttmästaren J. P. E. Bagge, samt tillhör nu
löjtnanten 11. Tham. Ddvön eller Davidso, 2 mtl. säteri
och Hofgården, 1 J mtl. säteri, hafva 2
underlydande mtl. och hörde fordom tillsamman. Det förra
är väl bebygdt, och har en god trädgård. Begge
egendomarne, hvilka äga god skog, åkerjord och
ängsmark, tillhöra enkefru L. Aspelin, född
Dybeck, i Stockholm (se vidare under artikeln
Dåcön). Gränby, 1 mtl., blef 1672 anslaget till
majorsboställe vid Westmanlands regemente, är nu
kapitensboställe vid samma regemente. Lisjö
säteri och Larsansjö jernbruk (se Larsansjö).
Öster-Lundby, 2 mtl., äges af kapiten Jakob Beskow.
Sandata, är ett sammandraget namn af S:t Davids
stad och skall af honom vara uppbygdt; här döpte
ban i källan i Trefaldighetsvreten mellan kyrkan
och Sandsta många hedningar. Den kallades efter
honom S:t Davids källa. Åsby, 1 mtl., äges af
inspektor N. Palmær. Eneby, 1 mtl., tillbör
enkefru Renaoder. Alf hulta, kallades förut Slafslorp,
och blef i drottniug Christinas tid försåldt ifrån
krono till skatte, utgöres af 1 mtl., har vacker
belägenhet invid Galten-, har tillhört fru
Ilirsch-man, direktör Björk och biskop Wijkman och äges
nu af brukspatron G. Fr. Iverus. Inom socknen
finnas tre ringmurar eller borgar. År 1825
funnos vid Stafsby 5 menniskobenrangel tätt och rakt
liggande bredvid hvarandra. Riksdagsmannen Erik
Jonsson från Munktorp var år 1756 invecklad i
anläggningen till konungamagtens utvidgande och
blef derföre dömd till 4 års fästningsarbcle.
Socknen innefattar 161 f mtl. och 3,210 invånare. Dess
aieal utgör 29,901 tunnl., af hvilka 1,280 äro
sjöar och kärr. Adr. Köping.
Munsterhjelin, Anders, hette förut Munster,
född i Åbo 1667, blef, vid endast 17 års ålder,
auskultant i dess hofrätt, der han befordrades till
vice president 1723, adlades 1726, då han lade
hjelm till sitt namn, tog afsked 1747 och dog i
Åbo d. 21 April 1748. — En annan, Munster,
Johan B., kanhända hans slägting, har i Åbo
4r 1703 utgifvit några disputationer: Studiosus
Miles; Concordia inler fr aires., m. m.
Muns», en ö i Mälaren, 4 mil från Stockholm, i
Färentuna bärad af Stockholms län, utgör eo
socken och ett konsist, pastorat af 3 kl. i Svartsjö
kontrakt af Upsala stift. Munsö kyrka är känd
såsom en af de äldsta i bela riket, hvarom äfven
hennes byggnadssätt intygar, i det midten, eller
förnämsta delen deraf utgöres af en rotunda med
ovanligt tjocka gråstensmurar, som troligen leda
sin upprinnelse från den hedniska tiden, hvaremot
de sedermera gjorda tillbyggnaderna åt öster och
vester synbarligen äro af långt yngre ålder. Det
torn, hvarmed densamma midt öfver var försedd,
blef för svagt för att emottaga kyrkans trenne
ringklockor, hvarföre desamma äro oppsatle i serskild
klockstapel. I socknen märkes: Bona, sätesgård,
belägen straxt vid Munsö kyrka, 6 mtl. Ilär skall
fordom varit boning eller säte för presten, som
förestått afgudatemplet i Björkö stad. Sedan
hafva erkebiskoparne fått det under sig. Der synes
också tecken, öster om ladagården, till
stenhus-murar, hvilka gå under ladugårdshusen. Fordom
kallades sjelfva gården Munsö, men sedan Bona, af
biskopens boning derstädes. Bona är fideikommiss
och äges af frih. Adam Johan Gjerta. Husby, vid
sjön Långtarmen, har fordom varit biskopsgård,
gifven från kronan af konung Sverker d. y. år
1200, men indrogs åter 1527, efter Westerås
recess. Vid godset finnes flere grafhögar, bland
hvilka märkes Björnbogen, uti hvilken Björn III
skall vara begrafven. Husby tillbör C. J. Vallöf.
Norrby, mtl., med 4 rå och rörs torp, äges
af C. Bretzner och dess svägerska. Runstenar
finnas vid Bona och Munkudden. Munsön innefattar
26 J mtl. och har 688 invånare. Dess areal
utgör 5,878 tunnl., af hvilka 40 äro sjöar och kärr.
Adr. Stockholm.
Munthe, Sven Johan, född d. 3 Nov. 1714 i
Slågerup af Lunds stift, der fadern var kyrkoherde,
blef magister 1738, professor i Österländska och
Grekiska spräken 1745, sedan theol. professor saml
kyrkoherde i Wallåkra och Stångbv, dog d. 29
Aug. 1774. En from och stilla man, icke utmärkt
af något annat än sin flit och sin lärdom. Har
utgifvit 57 disputationer. Hans kusin,
Munthe, Sven Hansson, född d. 13 Juni 1718
i Cimbrishamn, der fudcrn var tullförvaltare,
magister 1745, prost och kyrkoherde i Malmö 1763,
theol. doktor. Död d. 2 Mars 1790. En på sin
tid mycket omtyckt andlig talare, som efterlemnat
åtskilliga likpredikningar. Hans son,
Muuthe, liars Peter, född d. 29 Juli 1752,
död d. 27 Maj 1807, såsom filos, professor i Lund,
en älskvärd och ren karakter, betraktad "som ett
slags helgon inom de lärdas ecclesia", har efter
döden fått en utmärkelse genom Tegnérs sköna
grafrunor öfver honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
