Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
834 1 Multrå.
Munck.
Multrå, annex till Sollefteå, beläget i södra
Ångermanlands fögderi af Westernorrlands län, 7
mil N.V. från Hernösand. Kyrkan af sten, ligger
endast £ mil ifrån moderkyrkan, nära intill det
böga Rådberget. Dess ålder är obestämd. Den
steniga trakten, som på norra sidan elfven följer
tätt invid inägorna tillåter ej vidare uppodlingar
till åker och äng; men de söder om elfven boende
hafva tjenlige upptagsland på lermylla och jemn
mark. Para och Mullrds bergen sträcka sig
liksom med afstympade ändar på tvären, emot
elfven, då andra höjder i ådalen måste följa efter
längden. Socknen innefattar 15£ mtl. och bar
628 invånare. Dess areal upptages under
moder-socknens. Adr. Sollefteå.
Mlinchen. I denna Bäjerns hufvudstad inryckte
Gustaf Adolf d. 7 Maj 1632. Kurfursten
Maximilian hade tidigt lemnat staden, och hans exempel
följdes af många rika och förnäma, hvarvid de
undanskaffade sin dyrbaraste egendom. Utskickade
från Munchen mötte konungen vid Freysingen,
bedjande om skonsam behandling, hvilken lofvades
dem, mot en brandskatt af 400,000 R:dr, hvaraf
Gustaf Adolf likväl sjelfmant afstod från en
fjerde-del, såsom belöning för invånarnes goda och
fredsamma uppförande, under den tid han vistades bland
dem. Ofvannämnde dag vid middagstiden höll ban
sitt högtidliga intåg derstädes, åtföljd af konung
Fredrik af Böhmen, en mängd Tyska furstar och
Svenska generaler, samt tre regementer, hvilka skulle
utgöra lifvakten. Den öfriga hären slog läger
utanför. Konungen tog sitt residens i det
kurfurstliga slottet, som var en utmärkt skön
byggnad, uppförd af Maximilian sjelf, hvilket gaf
Gustaf Adolf anledning att på skämt säga, del ban
önskade få band om denne byggmästare för att
skicka honom till Stockholm och der uppbygga en
lika vacker borg. Flere af de Tyska furstarne
ville att ban, till straff för Magdeburgs förstöring,
skulle låta plundra staden, åtminstone uppbränna
slottet, men hvilket förslag han med afsky
förkastade. Tvertom förbjöd han på det strängaste
att skada eller förderfva något deri, och detta
förbud efterlefdes noggrannt, ehuru många besågo
och beundrade slottet, isynnerhet dess rika
konstsamlingar. Hepburn förordnades till guvernör i
staden, hvilket val mycket behagade folket, både
för det denne sjelf var katholik och för den goda
ordning han der vidmagtböll. Endast de
bortrestes bus lemnades till plundring. I tyghuset, der
ofantliga förråder eljest funnos och dem konungen
tillegnade sig, hade man omsorgsfullt nedgräft alla
kanonerna, så att endast de toma vagnarna stodo
qvar. Detta väckte misstsnkar, och en af de vid
nedgräfningen använde arbetarne förrådde
hemligheten. Nu ropade konungen glädtigt: "stigen upp
från de döda och kommen till doms!" Man bröt
upp golfvet och upphissade efter band 140 större
och mindre kanoner, dels Böhmiska, dels
Pfaltziska, Braunschweigska och Danska, hvilka Bäjerska
bärarne tid efter annan eröfrat. I den längst
ned liggande träffades icke mindre än 30,000
blanka dukater. Gustaf Adolf vann i hög grad Münch-
narnes tillgifvenhet genom sin rättvisa, sin
vänlighet och sitt nedlåtande väsen. Han bivistade till
och med någon gång den katholska gudstjensten,
besökte klostren, gynnade kapucinerne för deras
rena seder och gudsfruktan, och samtalade en gång
länge på Latin med jesuiternes rektor. Från
Munchen tågade Gnstaf Adolf til) Schwaben.
Munck. Med detta namn finnas tre adliga ätter:
den äldsta af Fålkulla, från Finland, de två yngre
från Danmark, hvaraf den ena kallar sig Munck
nr RosenschOld. Ar 1585 adlades Michael
Munck af Fålkulla, såsom det bette, "för dess bulle
trotienst." Denna tjenst tillräknades honom likväl
icke af hertig Carl, som den 10 Nov. 1599 lät
halshugga honom i Åbo, och uppsätta hans hufvud
på rädstugumuren derstädes. Han hade året förut
blifvit ståthållare på Åbo slott. Hans sonson,
Johan Munck till Nuhjala och Boo,
introducerades år 1627. Han var då löjtnant, och det
berättas, att han i en träffning fått ett svårt hugg
i hufvudet, då hålet fylldes med ett stycke af en
ekspån, hvilken sammanväxte med hufvudskålen
och bårbekläddes, men förorsakade honom allt
framgent mycken värk och sveda, hvarom hans
son, ryttmästaren Jakob M.* berättar i en
suplik till Carl XI år 1682. Han ingick sedan 1641
såsom assessor i Åbo hofrätt, der han 1654 blef
vice president och förrättade
landt-marskalks-em-betet vid den Finska landtdag, som år 1657
sammankallades i Åbo. AQed derstädes den 26 Maj
1663, endast 49 år gammal.
Munck, Anders, till Sommarnäs, var son till
Anders M., hvilken 1634 ålades att skaffa sig
bevis från Danmark, det han verkligen tillhörde
den gamla Muncke-älten. Sonen Anders adlades
1649 och tog afsked i en hög ålder 1678, såsom
öfverste för Karelska dragon-regementet. Dog
samma år, utan manliga arfvingar, då denna ätt
utgick med honom.
Munck, Petrus, af en Dansk slägt, hvilken, i
slutet af 1600-talet, inflyttat till Malmö, föddes 1732
i Ljungby i Lunds stift, der fadern var kyrkoherde,
blef promoverad till filos, magister 1751,
prestvigdes 1757, blef 1769 professor i Orientaliska
språken och Grekiskan och 1794 biskop i Lunds
stift, R. af N. O., dog i Ramlösa d. 18 Juli 1803.
En stark disputator både i tal och skrift, hvarpå
han, bland annat, gaf ett märkligt prof genom sin
långvariga tvist med sin medbröder professor Knös,
om trons renhet. Hans starka stämma och
imponerande figur voro honom härvid till icke ringa nytta.
Ilar utgifvit: Wöldickes Compendium Theologiæ, med
noter, hvilket arbete erhållit flera upplagor i
Köpenhamn och Leipzig; ett Compendium Theolo<iiæ
Biblice, åtskilliga predikningar och tal. Hans bara
upphöjdes 1799 i adligt stånd, under namnet Munck
af Rosenschöld. Af hans 7 söner hafva isynnerhet
två, Kberhard Zacharias och David blifvit
ryktbara, och dottern har ett utmärkt namn i
Svenska sängens historia. (Se: Lidbeck.)
Munck, Adolf Fredrik, af Fålkulla-slägten och
son till öfverste-löjtnanten vid Savolax regemente
Anders Erik Lorentzon M., var född på Rantakylä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
