Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’ matredning.
nattlii».
783
sältoingsorten är Götheborg. Smidcsstäinpeln
visar 0 L inom en krets af punkter. Ägare: Oskar
Svenonius.
Jlalrednlng hos de gamle. Enligt
Lagerbring skall denna redan i de äldsta tiderna varit
både kraftfull och god. Han tror, att brödet kan
hänföras ända till Odin, ehuru brödbakning ej
omtalas förr än i konung Ragnar Lodbroks saga.
Smör var redan bekant bos Schyterne, hvilka
tjer-nade, genom skakande af mjölken i aflånga
träd-käril; men likväl omtalas en gåfva af smör första
gången såsom något sällsynt, i 7:de eller 8:de
århundradet. Fläsk ansågs som en läckerhet,
hvarföre del också var bjeltarnes föda i Walhall.
Köttet kokades, och redan under Ynglinga-ätten
yttrades afsky för dem, som förtärde det rått, och
Hjalmar förbehöll sig, bland de vilkor ban
uppgjorde med Orvar Odd, att ingen skulle äta rått
kött. Hästkött åts endast vid offren. Starkodder
yttrade sin förtrytelse öfver de många rätterna,
alt man kokade det stekta och stekte det kokade.
Äfven förtärdes snäckor, ostron och musslor,
hvaröfver uti Starkodders visa likaledes talas med
ogillande. Mjödets bruk var urgammalt, och man
plägade krydda det, för att gifva det en bättre smak.
Det kallades då grasddur. Vin såldes under 9:de
århundradet i Björkö, o. s. v. Det är för öfrigt
ganska sannolikt, att vikingatågen och
härfärderna, hvilka gjorde våra förfäder bekante med andra
länders seder och bruk, här tidigt införde någon
förfining i malredningen, åtminstone bos de bögre
och rikare stånden,
matskott kallades det sammanskott, som vissa
dagar af året erlades till presterskapet, och bestod
af hvarjehanda matvaror och andra persedlar,
såsom, bröd, fläsk, kött, barar, fågel, ost, smör,
skinnvaror, fisk, m. m. Dagen då det erlades bade
olika namn på olika orter; den kallades allmännast
inatskottsdag, i Westergötland "maskulzdagh", i
Småland "matgiärd", eller matgärdsdag. Uti
Upland brukades endast en matskottsdag om året,
enligt kyrkobalkens 7 flock, der det heler:
"Präster a hawa ett masku)b vm ar hvart, swa gott
sum Fiäri päninga." Alen Helsingelagen, uti dess
10 flock kyrkobalken påbjuder tre sädana dagar:
"Ocb skal präster matskott hawa, tre om arit,
hvart swa gott, sum en leef Brödt, och en
marker Smör." Matskott torde ännu pä några ställen
utgöras, enligt gammalt bruk grundadt på VII
Kk. B. LL. och kongl. förordn. 1617; kallas
någon gång jul-altare, och utgår stundom i
släl-* let för tionde af kål, rötter, rofvor, o. s. v.
maistillgurnuior benämnas i åtskilliga
landsorter de qvinnor, åt hvilka, medan ett bröllop varar,
vården af all medförd kost eller förning
öfverlemnas.
mattegrKs, mattlummer, kalfrefvor, kalfinossa,
vispmossa (Lycopodium clavatum), en
ormbunke-växt, hvilken förekommer öfverallt i vilda och
något fuktiga skogar, och användes till mattor
och viskor, äfvensom till färgning, hvarjemte
fröna begagnas på apotbeken, under namn af nicht,
och äro utmärkta för sin egenskap, att, kastade
på ljuslågan, förbrinna med häftighet och med
stark låga, hvarföre de äfven begagnas på
theatern till efterbärmnmg af blixt, o. dyl.
IHatteryd, annex till Brönnestad, beläget i Vestra
Göinge bärad af Christianstads län, 4 mil V.N.V.
från Cbristianstad. Ilar märkes: Slora Skurup,
t { mtl., med vacker belägenhet, god åker, äng,
fiske och mulbete. Gillberg anför i sin
"Beskrifning öfver Christianstads län" att "fordom här bar
varit ett så starkt spökande pä gården, att
ägaren, befallningsmannen NilsStobæus, julnatten 16S9
med allt sitt folk måste utflytta och söka sig
annat boställe. Ehuru otroligl detta låter, så skall
det likväl så vara händt." Socknen beslår af 15^
mtl. och har 800 invånare. Dess areal utgör
16,038 tunnl., af hvilka 6S5 äro sjöar och kärr.
Adr. Cbristianstad.
mat|hias, tbeol. doktor och kanonikus i
Linköping, var den bel. Brigittas bigtfader, bar på Latin
öfversatt bennes uppenbarelser och till dem
författat företalet, äfvensom ban är den förste,
hvilken i Sverige skrifvit bibliska concordantier. Han
har dessutom författat åtskilliga andra böcker,
såsom: Copia Exemplorum; Homo conditus och en
Lalinxk Gramalika, samt skall, på sitt höga,
mägtiga skriftebarns begäran, bäfva öfversatt bibeln
på Svenska. Var sin tids lärdaste man i Sverige.
Han dog i Rom 1350, hvarom S:t Brigitta, som ban
åtföljt dit, förut fått uppenbarelse, och intygade
bans kristliga vandel. lian stod i sådant anseende
för helighet, att sagan förtäljer, det några
personer, som velat flytta hans ben, hvilka voro
nedsatta i Dominikaner-kyrkan i Linköping, rördes af
slag eller fingo andra sjukdomar.
matthias till Bäck, laginan i Helsingland, der ban
ligger begrafven i Forsa kyrka. Lärer hafva
lefva! pä 1200-talet, och skall hafva haft en sådan
embetstitel: "Mattias, Grefve till Bäck, Friherre
till Fenflo, Riddare till Fjälsäter, Lagman i
landet, Fogde i häradet, Präster i kyrkio och Bonde
i by."
matthias arcbidiaconus i Wexjö 1474, kantor i
Upsala och fullmäglig vid fredskongressen i
Kalmar 1475, var då ett af rikets råd.
matthiæ, Johannes, född år 1592 i Husby
prestgård i Östergöt bland, der fadern var
kyrkoherde. Gjorde, efter aflagda akademiska prof och
erhållen magisterkrans, tvenne utländska resor för
att utvidga sina kunskaper, blef 1625 tbeol.
professor vid det af adeln i Stockholm stiftade
gymnasium illustre, vann Gustaf Adolfs
uppmärksamhet, som gjorde bonom till sin hofpredikant och
utnämnde bonom till lärare för sio dotter, hvilken
befallning ban tillträdde året efter konungens död.
Han förstod ingifva sin böga lärjunge kärlek för
Latinska språket och den klassiska bildningen,
samt meddelade henne äfven så mycket ban kunde
af sitt milda och fördragsamma lynne. Han
belönades med bennes fulla förtroende, och blef ej
heller lotllös i andra hänseenden, ty ban erhöll
flera förläningar af hemman, säterier, qvarnar,
andra lägenbeler och förmåner, doktorshatten år
1640 och Strengnäs biskopsstol 1643. Senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
