Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lundbladska priset.
Landby.
689
af domkapitlet i Skara på domprost-förslaget och
då han der höll sin profpredikan, anmärkte han
s&som en sällsamhet, att han ej varit inne i Skara
domkyrka, sedan han sjöng på dess orgelläktare
som gymnasist. Han fick ej då det embete,
hvartill han hade förslag, emedan han var bestämd till
ett högre. År 1814 ntnämndes han till
Kalseni-ansk professor, med Hagby och Ramsta till
preben-der, blef 1827 prim. tbeol. professor och
domprost i Upsala samt 1829 biskop i Skara. Led. af
N. O. — Diskop L. var en patriark i detta ords
bela bemärkelse, ostrafflig till lära och lefverne,
och hvars yttre motsvarade det inre. Han bar
otgifvit: Kristna religionens hufvudtäror-, Herdabref HU
Skara stifts preslerskap, åtskilliga tal,
disputatio-ner och programmar.
Lundbladitka prinet, hvilket Svenska
akademien ägde att årligen tilldela en författare af
förtjenst, inom Svenska litteraturen, stiftades år 1789
af professoren i Lund Job. Lundblad, hvilken
derigenom ville förklara sin tacksamhet emot
Svenska akademiens d. v. sekreterare, Nils von
Rosenstein, för det han åt Lundblad utverkat
privilegium å ett boktryckeri i Lund. Stiftaren utfiiste
såsom ett vilkor for hvarje blifvande innehafvare
af det honom förunnade privilegium, att årligen
till Svenska akademien erlägga det fastställda
priset af öO R:dr specie, hvilket ock verkställdes till
och med år 1833, dä priset upphörde, genom
sista privilegii-innehafvarens iråkade ekonomiska
obestånd. Det Lundbladska priset har blifvit
tilldeladt följande författare:
1789. Hofpredikanten M. Lehnberg.
1790. Kapiten Lannerstjerna.
1791. Ilofsekreteraren C. M. Bellman.
1792. Professor J. A. Tingstadius.
1793. Notarien J. R. Blom.
1794. Magister docens F. M. Franzén.
1795. Notarien J. R. Blom.
1796. Detta år var akademien upphäfd.
1797. Studeranden G. Winberg.
1798. Magister docens B. C. II. Höijer.
1799. Stabs-adjutanten friherre B. E. Sparre.
1800. Magister docens A. C. Kullberg.
1801. Magister docens M. Choræus.
1802. Protokolls-sekreteraren G. Regnér.
1803. Vice Notarien E. Wahlgren.
1804. Doktor C. B. Rutström.
1805. Amanuensen P. A. Wallmark.
1806. Kopisten D. Krutmeijer.
1807. Hofpredikanten C. P. Hagberg.
1808. Sekreteraren J. D. Valerius.
1809. Sekreteraren J. E. Remmer.
1810. Rektor G. A. Silverstolpe.
1811. Magister C. U. Broocman.
1812. Sekreteraren P. A. Granberg.
1813. Bergmästaren G. Broling.
1814. Magister S. Hedborn.
1815. Herr P. H. Ling.
1816. Kommerse-rådet J. Hertzman.
1817. Protokolls-sekreteraren J. M. Stjernstolpe.
1818. Prosten P. Sal|ander.
1819. Sekreteraren P. A. Granberg.
1820. Doktor G. Wahlenberg.
1821. Expeditions-sekreteraren J. E. Remmer.
1822. Akademie-adjunkten M. Bruzelius.
1823. Professor J. W. Zetterstedt.
1824. Sera. prefekten C. Rogberg.
1825. General-konsuln J. F. af Lundblad.
1826. Kopisten magister K. A. Nicander.
1827. Professor S. Grubbe.
1828. J. U. Kand. och Amanuensen J. E. Rydqvist.
1829. Kongl. Sekreteraren G. G. Ingelman.
1830. Professor J. II. Schröder.
1831. Komministern C. F. Dahlgren.
1832. Missionären P. Laestadius.
1833. Lektorn, magister A. A. Grafström.
Förlusten häraf har dock blifvit akademien
rikligen ersatt, genom det af konung Carl XIV Johan
är 1835 för samma ändamål stiftade pris, stort
300 R:dr B:ko, hvilket bär den boge stiftarens
namn, och blifvit tilldeladt följande:
1836. Sekreteraren A. M. Strinnholm.
1837. Professoren P. H. Ling.
1838. Professoren C. J. Schlyter.
1839. J. U. Kand. och Amanuensen J. E. Rydqvist.
1840. Akademi-adjunkten C. W. Böttiger.
1841. Kongl. Hof-pred. och prosten A. A. Afzelius.
1842. Expeditions-sekreteraren J. E. Remmer.
1843. Professoren W. F. Palmblad.
1844. Professoren doktor H. Reuterdabl.
1845. Professoren P. D. A. Atterbom.
1846. Riks-arkivarien doktor J. J. Nordström.
1847. Protokolls-sekreteraren N. Arfvidsson.
Luodboliolm, 5 mtl. säteri, i Woxtorps socken
af Jönköpings län, har stor corps de logis,
tegelbruk och betydlig trädgård. Under säteriet lyda
2 frälsehemman och 19 torp. Säteriet har
tillhört slägterna Rosenstjerna, Törnüycht, v.
Knorring och Reenstjema, samt såldes 1812 till
ryttmästaren C. F. Liljecreutz, hvilken flyttade
fideikommisset från Hörle (se detta ord) till denna
egendom, som hädanefter är fideikommiss inom
friherrliga ätten Liljecreutz.
liuudby, säteri, i A socken af Östergöthland, 2
mil från Norrköping, samt angränsande
saltsjöviken Slätbaken, består af 2 mtl. frälse-säteri, 2*
mtl. kronoskatte. Här finnes mälteri, bränneri,
tröskverk och väderqvarnar. Egendomens
belägenhet, dess betydliga byggnader, 3:ne goda
trädgårdar, jemte flera tusende löfträd gör densamma
till en af de vackraste i orten.
Lundby, en socken, belägen i Tuhundra bärad af
Westmanlands län, Westerås stifts domprosten,
£ mil S.S.V. från Westerås, vid Mälaren. Ilär
märkes Johannisbergs kungsladugård (se detta ord);
arrenderas af auditör Ernst v. Post. Bårby, ett
gammalt herresäte, ägdes på 1700-talet af
slägterna Törnros, Reuterholm och Nauckhoff. Den
sistnämndes arfvingar sålde Bärby 1835 till en
rustbållare, N. E. Andersson, från Upland,
hvilken uppbyggt ett prydligt boningshus med bred
trappa af buggen granit. Ett kostbart tröskverk
med rymlig loge äro ock bygde af ägaren. På
komminister-bostället har man anmärkt spår efter
uråldriga volkaniska revolutioner; så vid gården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
