Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
600
Iildèii.
l||f| fot-*.
N.N.V. från Hernösand. Äldsta byn säges varit
OihijO, hvarest fordom Finnar skola bott; den
ligger enstaka emellan två stora sjöar. Lidgalu
påstås ock vara bland ortens första byggen, Och
förmenas fått namn af svedjefall, som i sträckningar
efter elfven först blifvit gjorde till ortens
uppodlande. Fjällsjö elfvar, eller Ångerman-åns
norra vattnled, som vid Stamsele grenat sig, får i
denna socken större tillväxt af Jansele vattudrag
från Åsele Lappmark. Ofvanom kyrkan stöta bär
begge dessa elfvar tillhopa, samt gå med strida
foTsar och Strömfall i t { mil vidare åt Resele.
Kilforsen är märkligast J mil från Lidens kyrka,
emedan den hindrar laxen att gä längre app i
samma elf. Nämndforsen, Brådön, Bäcken och
Håf-skottet äro de ställeo, hvarest ymnigaste fångsten
vinnes. Laxfisket utgör en god näringsgren för
dessa sockneboer, ehuru nu mycket minskadt emot
förra tider, samt sågning och timmerhandel. Ibland
sjöar nämnas Omsjon, 1 mil lång med 32 holmar,
Wigdsjön, £ mil. Såsom ålderdomsminnen omtalas
en häll på klippan vid Brådöforsen, hvarest ses
åtskilliga utbuggne figurer af djur och något, som
liknar runskrift. Om jättar och resår hafva de
gamle i orten haft mycket att berätta. Socknen
innefattar 15^ mtl. och har 718 invånare. Dess
areal upptages jemte modersocknens. Adr. Sollefteå,
li|dén, annex till Indal, beläget i Medelpads
fögderi af Westernorrlands län, 4 mil N.V. från
Sundsvall. Socknen innefattar, jemte Holms
kapellförsamling, 20 y mtl. Den har 1,268 invånare på en
areal af 139,042 tunnl., af hvilka 8,000 äro sjöar
och kärr. Adr. Sundsvall,
liltlén, J<> Ii it ii Henrik, föddes d. 6 Jan. 1741
i Linköping, der fadern var theol. lektor och prost.
Lyckliga ekonomiska omständigheter och ett
särdeles behagligt yttre gåfvo ett ökadt värde åt
ynglingens ovanliga anlag, satte honom i stånd att
utvidga sina kunskaper inom nästan alla vetandets
grenar och att välja snart sagdt hvad lefnadsbana
han ville. Vid 26 års ålder blef ban, vid en
disputationsakt i Upsala, hvarvid han var förste
opponenten, bemärkt af kongl. familjen, särdeles af
drottningen, hvilken lät komplimentera honom genom
sin son kronprinsen, och han såg lyckans väg för
sig öppnad om han velat beträda henne. Ben
verldsliga ärelystnaden retade honom likväl icke.
Han ville i stället öka sitt kunskapsförråd och
företog i sådant ändamål en utländsk resa, hvarpå
han tillbragte tvenne år. Härunder var han i Paris
nära att förlora lifvet, af ett genom fönstret mot
honom lossadt skott, hvars kula dock aftog blott
venstra hårlocken; men skulle ofelbart träffat
hufvudet, om han ej händelsevis i detsamma vikit
unda n det. I London predikade han en gång i
Svenska kyrkan, der han bland sine åhörare räknade
Svedenborg. lian återkom till fäderneslandet i
Sept. 1770, och kort derefter uppsteg Gustaf III
på thronen. Nu skulle lyckans sol äfven hafva
nppgått för L., som nyss blifvit utnämnd till
bi-storiarum adjunkt i Lund och att förestå
Lager-brings profession, eller rättare en bana af stor och
nyttig verksamhet »kulle troligen för honom varit
öppnad, om den ej för alltid blifvit stängd genom en
olycklig händelse. Han gick helt svettig hem från
en bal, förkylde sig i den kalla nattluften,
insjak-nade, och blef, för bela sin öfriga lifstid, så
kontrakt af gikt, att faau cj kunde röra någon del af
kroppen utom hufvudet, ock tillbragte de
återstående nitton åren af sin lefnad i sängen. Under
denna långa tid öfvergafs han likväl hvarken af
sitt själslugn och sina vänner, eller förminskades
hans anseende och verksamhet. Hans tid upptogs
af läsning, författande af flerfaldiga skrifter,
särdeles af kritiskt och historiskt innehåll, samt
bildade personers umgänge. Nästan allt hvad
samhället hade högst och ädlast indm alla slag af
utmärkelse besökte honom, och bland dessa äfven
kronprinsen Gostaf Adolf, hvilken, då ett 8 års barn, väl
icke förstod den sängliggande mannens värde; meo
likväl på sin faders befallning, under sin resa
genom Linköping, midsommarsdagen år 1786
besökte honom, jemte sin svit, och qvarstannade der en
timma. Denna befallning var ett bevis på Gustafs
djupa aktning för mannen, nan ville att hans son
skulle en gång se en verklig filosof, och af denna
åsyn draga nytta för sin kommande lefnad. En
titel af professor, tillagd Lidén, var ännu ett
prof på konungens välvilja. För öfrigt
sysselsatte L. sig bär oupphörligt ej blott med att sjelf
öka sina kunskaper och samlingar, utan äfven med
att göra dem fruktbara för verlden. Han skänkte
till Östgölha nation i Upsala sitt bibliothek af
5,326 band och 500 kopparstick, samt till dess
förökande ett kapital af 24,000 daler k. m.
Härtill lade hans stjufmoder 50,000 daler, hvaraf
intresset skulle utgöra lön för bibliothekarien. Hans
vän, Leopold, var den andra innehafvaren af
denna plats. Detta bibliothek förenades åtta år
senare med det akademiska; men dupletterna delades
mellan Lund, Åbo och Linköping, och räntan af
donationen emellan en amanuenä vid bibliotheket
och två stipendier för studerande Östgöthar.
Vidare anslog han gåfvor åt vetenskaps- och
vitterhets-akademierna, hvaraf han var ledamot, åt
derå gymnasiers bibliotheker, åt Linköpings och
Slaka församlings fattigkassor, m. m., och stiftade,
vid kronprinsens födelse, i förening med flere
vänner, en fond, hvaraf fattiga, men dvgdiga flickor
skulle förses med hemgift. Han dog d. 23 April
1793 med en filosofs lugn, efterlemnande ett
förordnande om sin begrafning, som visar hans
upphöjda och rigtiga åsigter af både lifvet och döden.
Bland hans många skrifter förtjena ihågkommas:
Historiola Litleraria Poetarum Suec.; ü ny bok öfver
min ullandxka resa; Anmärkningar öfver animaliska
magnetismen och Scedenborgianismen; Samling af Bref,
skrifna till Gjörwell, o. s. v.
Liderne tros hafva varit Kungsholmens i
Stockholm nrgamla namn, men hvilket andra tro vara
en förkortning af Munk-Liderne eller en
förvändning af Lidarnön, hvaraf man sedan gjort Arnön.
liidForg, Klint, professor i Romerska
vältaligbeten vid Lnnds universitet frän 1820 till sin död d.
22 Maj 1822, då han afled endast 35 år gammal,
en utmärkt Latinare och 60 gfloskfl god Svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
