Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KrHklinge.
KrOnlng.
481
mil. och bar 3C0 invånare. Af dess areal 9,072
tunnl. äro 520 kärr och sjö. Adr. Wisby.
KrKkliuge, en socken, belägen i llardems bärad
af Nerikes län, Edsbergs konlrakt af Strengnäs
stift, 2J mil V.S.V. från Örebro. Socknen delas
af en liten å, som rinner ifrån söder till norr, i
tvenne nästan lika delar. I denna socken
brukades fordom allmänt en egen klädedrägt; den siste
bonden, som bar denna drägt dog 1720, 100 år
gammal. Sedan dess har någon olikhet uppkommit
i klädedrägten. Kyrkan uppgifves vara byggd
under bedendomen. I socknen märkes: Falkend säteri
(se detta ord); Wässby, 2 mtl. berustadt säteri,
bar tillhört slägterne Lagerbjelm och Lilljencrantz.
Alan bar anmärkt att goda qvarnstenar huggas här
i socknen. Kräklinge bör till 2 kl. konsist. Det
består af 51 ^ mtl. och bar 1,972 invånare. Dess
areal utgör 7,244 tunnl., af hvilka 280 äro sjöar
och kärr. Adr. Örebro.
Hriiuiaremarken, krono-allmänning i Nerikes
län.
lirtimbol, ett af de äldre jernbruken i riket,
beläget i Östra Wingåkers socken af
Södermanlands län. Dess anläggning är obekant, äfvensom
tiden då det blef privilegieradt; ty alla handlingar,
som röra detta ställe blefvo lågornas rof år 1754
på Claestorp, till hvilken fideikommiss-egendom
Krämbol bör. Enligt en berättelse, som ännu
finnes, af bergmästaren Danckwardt, funnos derstädes
år 1632 trenne stångjernshammare, och ägdes
verket dä till en del af nämnde Danckwardt och
andra intressenter. Det innehades sedermera af kongl,
rådet och fältmarskalken grefve J. J. Ilastfehr,
hvilken dog 1695; men bruket var då redan
rodu-cerndt till I stångjernshammare och lydde under
Sjöholm, som äfven tillhörde llastfehr. Emedan
tillgång på skog var knapp, erböll ban, för de
tjenster ban gjort konungen ucb riket, nådigt
tillstånd att för brukets behof fritt få köla å
kronans kringliggande allmänningar. Denna rättighet
sträckte sig äfven till hans arfvingar. Dessa
privilegier blefvo sedan bestämda till en viss del af
allmänningarne i Östra Wingåkers och Stora Malms
socknar, hvilka år 1710 blefvo till bruket
upplåtne mot rekognifions-afgift, med rättighet att å
nämnde allmänningar anlägga kolbvggen. Det
köptes af riksrådet grefve N. Stromberg, och
riksrådet grefve Claes Stromberg inbegrep det i
Claes-lorps fideikomiss. Bruket har nu 3 härdar och
1,290 skepp:d priv. årligt smide af köpt tackjern.
Frälsesmidet är 90 skepptd, och hammarskaften 12
skepp:d. Här finnes äfven stälugn, jemte
spik-och annan manufaktur-tillverkning. Bruket
skeppar på Stockholm. Smidesstämpeln visar K*.
Bruket har den vackraste belägenhet och god
vattentillgång, så att alla verkstäder kunna bela året
begagnas till och med i torra år. Ägare: grefve
Claes Lewenhaupt.
HrUtiga-iiornet. Se: Boby socken.
Hrftger, Carl, prost och kyrkoherde i Winslöf
i Skåne, var född d. 4 Okt. 1711 i Carlshamn,
der fadern var bandiande och dog d. 3 Juli 1773.
Ilan var mycket’ansedd, under riksdagstiderna, så-
som riksdagsman vid 1765 och särdeles 1769
årens riksdagar, vid hvilken sistnämnde ban
ut-volerades ur ståndet, för det ban, i trots af de
segrande Hattarne, försvarat rådet och den kongl,
namnstämpelns bruk. Detta förvärfvade honom stort
anseende bos minoriteten. Han betraktades som en
fribetens hjelte och martyr, och d. 5 Dec. 1769
gåfvo hans vänner, hvaribland voro riksråder,
generaler och grosshandlare, honom en stor middag
på Liljeholmen utanför Stockholm, der honom
förärades en silfverkanna med prydliga emblemer,
vägande 242 lod. Verser författades till hans ära
och skålar druckos, hvaribland en så lydande:
"Den är för Sveriges frihet tröger,
som icke älskar prosten Kroger."
Denna hyllning torde äfven till en del få anses
såsom uttrycket af en opposition mot det
herrskande partiets öfverdrift och förkättringslusta,
hvilken gick så långt, att presteståndets taleman
skref till domkapitlet i Lund, att stiftets
prester-skap ej mer borde kalla K. till sitt ombud.
Denna vink besvarade stiftet på ett värdigt sätt
derigenom, att det vid nästa riksdag åter
skickade honom till Stockholm. Han tyckes eljest
hafva varit en värdig och förståndig man och har
efterlemnat ett par riksdagsskrifter, som vittna
om lugn och hofsamhet,
lirtinigavärrt, SRackrla, son af fältskären i
Bohus län Henrik Krönich, och född 16S6, blef vid
16 års ålder volontär vid Svenska lif-regementet,
befordrades sä att ban 1718 var kapiten, då ban
bivislade fälttågen i Norrige och var en af de
sista Carl XII adlade, emedan det skedde d. 27
Sept. 1718. Från honom bärstammar
lirOuiiigsvärd, Carl Uuatar, häradshöfding,
lödd d. 19 Jan. 1786. Fadern majoren och II. S. O.
A. Z. Kröningssvärd. Ilan bar baft flera
förordnanden att förrätta härads- och lagmansting. Ilar
utgifvit: Handlingar rörande Trolldomsvasendct i
Dalarna; Glaset cch Lyran, en samling valda
sångstycken; Sveriges Grundlagar med deraf föranledda
institutioner; Harald Hårfagers afkomlingar på
Europas throner, ett genealogiskt arbete;
Afhandlingar rörande naturvetenskaperna, ined planscher;
Nordiskt Sagobibliothek, 5 häften; Diplomatarium
Dale-karhcum, eller: Landskapet Dalarnes Urkunder, 3
delar; Flora Dulekarhca eller Dalarnes Fhanerogamer
och Filices; Om den föreslagna Vallagen for den nya
National-represenlationen, lämpad till Stora
Kopparbergs län; Völsungarne, forn-nordisk hjeltesaga,
förra afdeln. — Herr K. har till Westmanlands
och Dala nations bibliothek i Upsala skänkt en
boksamling af 200 volymer, till största delen i
den forn-nordiska och Isländska historien och
sagolitteraturen.
HrMiiikor. Se: Historieskrifvare.
lirUning är ursprungligen en katholsk ceremoni,
införd af kyrkan och betecknande den verldsliga
magien, såsom belgad och invigd af den andliga.
Ceremonien kan, om man så vill, betraktas såsom
en symbol af konungamagtens gudomliga ursprung,
i hvilket fall den illa öfverensstämmer med våra
tiders konstitutionella samhällsskick. Men den kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
