Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kroppa.
Hratamedljk.
475
dar, med vackert läge föröfrigt, uti en skogslund
och stora alléer. Egendomen bar en mjölqvarn,
fruktbar och väl båfdad åker, stort höbol,
skog och torfjord, humlegård och sàgqvarn.
Pastoratet är alternativt regalt och patronelt af 2
klassen, på så sätt, att ägaren af Rosendal, som
har patronaträtt, tillsätter pastor tre gånger och
konungen den fjerde gången. Socknen innefattar
294 mtl. med 1,142 invånare. Af bela arealen,
6,781 tunnl., äro endast 4 sjö och kärr. Adr.
Helsingborg.
Kroppa, en socken, med Lungsund, belägen i
Fiiipstads bergslags härad af Wermlands län,
Ny-eds kontrakt af Carlstads stift, 1 £ mil S.S.O. från
Filipstad. Redan 1625 fanns bär kyrkoherde; men
pastoratet blef likväl icke stadgadt förr än 1642,
då åtskilliga gårdar fråu Carlskoga, Warnnms och
Filipstads socknar lades bit, hvilket drottning
Christina konfirmerade 1648. Häromkring fanns fordom
bergsbruk och så mycket folk, alt för deras skull
ett kapell var bygdt vid Herrhult. Hertig Carl fann
orten så behaglig, att ban bär lät bygga en gård:
Kroppa kungsgård och Kronobruk, så snart ban
började tänka på Wermländska bergsbrukets
förkofran. Gården anlades på en backe, söder om
elf-ven, som kommer ur Yngen, och tyckes hafva
varit byggd i fyrkant omkring en borggård om 200
alnar. Här vistades hertigen ofta med sin hofstat
och fann sitt nöje i bergsbruket, hvarföre ban
anlade vid gården ett stort kronobruk för jern och
silfver, hvarefter nu föga mer igenfinnes, än
lemningar pä stället eller i gamla handlingar. På en
stor del af samma äng, der kungsgården legat,
synas åtskilliga byggnader hafva stått, antingen till
verkstäder eller boningsplatser for arbetare och
Walloner, hvilka funnos bär lill stort antal. Vid
Kroppa fanns en masugn af konstig sammansättning,
med 2 pipor, och man har i senare tider funnit spår
dertill, att der stått ett styckebruk och lostöperi.
För brukets räkning anlades en liten kyrka, sedan
Ilerrbult blifvit förstördt, der ordinarie prest
underhölls på hertigens stat, utom det, att både
kyrkoherden och kapcllanen från Fernebo, borde predika
härstädes. Hornkulls silfvergrufvor lågo härunder,
mil från kungsgården (se Hornkul[). I Jordkullen skall
en hednisk konung vara begrafven. För öfrigt
märkes här; Storfors-verken, bestående af Norra och
Södra Storfors, Ullfors och Hàttelf, hvarunder
äfven lyda Hjnrbäck och Aminnefors jernbruk i
Lung-sunds socken. Gammelkroppa och Skarphyllan, 2:ne
jernbruk, saml Soartsång, bergsmansbammare (se
vidare under dessa ord). Socknen bör till 3 kl.
konsist. Den består af 3 mtl. och har 1,406
invånare på en areal af 52,604 tunnl., af hvilka
8,450 äro sjöar och kärr. Adr. Filipstad.
Kroppsplikt. Se: Kroppsstraff.
KroppsstrafT. De kroppsstraff, som Svenska
lagen stadgar, äro: spö för man och ris för qvinna,
hvilket ovilkorligen ådömes vid inbrottsstöld
andra gången, och för annan stöld tredje gången,
m. m., och med val för domaren mellan delta
eller fängelse vid vatten och bröd, vid slag å
föräldrar v då mordbrännare gripes i gerningen, m. m.
Ar 1341 stadgades, att då, eftei* lag eller
serskildta författningar, böter äro ådömde, i stället
för hvilka, vid bristande tillgång hos den
sakfäll-de, kroppsplikt bör stadgas, får icke spö eller ris,
såsom förut, ådömas, utan skall kroppsplikten i
sådana fall alltid atsättas till fängelse vid vatten
och bröd. Fyratio par spö och 30 par ris utgör
det högsta antalet, i vissa fall svaraode mot
lifsstraff. Detta skall fulländas på 20 minuter, och
mindre antal under motsvarande mindre tid, och
får det ej verkställas vintertiden under köld och
oväder. Kronofogde eller exekutor ägde förut med
spö eller fängelse näpsa den som verkställer
straffet med tlathet; men detta upphäfdes år 1835.
Hudstrykning ådömes endast för koppleri.
Gatu-lopp, hvilket stadgas i krigsartiklarne, afskaffades
år 1812, hvaremot nu ådömes i stället prygel
eller dagg, då 26 prygel eller dagg svara emot 1
hvarf gatulopp, samt 1 par spö mot 3 prygel
eller dagg, och äro 100 prygel eller dagg
svarande mot 40 par spö. Hågång och att dragas under
kölen äro straff, som förekomma i sjölagen. Till
fängelse vid vatten och bröd dömes den, som ej kan
gälda böter för åverkan, fylleri, lönskaläge, m. m.
och när domaren pröfvar att hans välfärd spilles
genom annat kroppsstraff. Äfven då lagligen styrkt
är, att någon till spöstraff dömd ej kan uthärda
detsamma utan fara för helsan, kan öfverdomaren
förordna otn förvandling deraf i fängelse vid
vatten och bröd. I alla de händelser, dä lagen
föreskrifver tillökning i straff för den, som andra
eller flere gånger beträdcs med brott, förutsätter
den ej blott, att förbrytaren blifvit förut tilltalad
och dömd for brott, utan ock att ban undergått
straffet derför. Den svårare bestraffning, som bör
följa på förnyad brottslighet, kan således ej äga
rum, innan det straff blifvit i alla delar
fullbordadt, hvartill förbrytaren var dömd för den
miss-gerning, som ban förut föröfvat. Begår någon
serskildta brott, för hvilka ban ställes under
ransak-ning och dom på en gång, bör domaren först
utsätta de olika straff af böter med penningar,
fängelse vid vatten och bröd, eller ock spö eller ris,
som följa efter lag å hvarjo gerning för sig,
hvarom förbrytaren är förvunnen; men sedan uträkna
och förvandla de olika bestraffningarne till det
slag af straff, som är svårast, efter de allmänna
grunder som föreskrifves i straffbalkens femte
kapitel; dock att lagens stadgande om högsta
kroppsplikt ej överskrides.
K rum me. Med detta namn förekomma tre
Svenska rådsberrar, en Jakob K., en Xils K., som
var höfvidsman på Carlsborg och dog 1544, samt
hans son, *’ils, hvilken blef ståthållare på
Stockholms slott 1565.
Kruuiiiieilijk är namnet på tvenne rådsherrar,
Krik K. till Tranekärr, riddare, hvilken dog år
1440 och Kggert K. till Toftanäs, som var en
bland dem, hvilka uppreste sig mot Gari VIII
Knutsson. Förordnad till höfvidsman öfver Rumlaborg
och skickad med en trupp in i Halland, att der
motstå konung Christian, öfvergick ban i stället
till denne och blef en af bans höfdingar. I sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
