Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 IT) Hoiniiiortie-kolleginiii.
Kommerse-kollegium.
Stockholmska afdelningen, som fick sin fullmagt
d. 1 Okt. 1651. Den bekläddes med magt att
infordra reda och räkenskap öfver städernas "af
handelen och bandtwärckerierne dependerade
actio-ner", och städerna förständigades att lyda kollegii
bud. De andra afdelningarne kommo knappt
längre än på papperet, ty redan 1652 inrättades ett
general-bandels-kollegium öfver bela Svenska
monarkien. Kommerse-kollegium bar sedermera
undergått vexlande öden. Det omtalas i 1660 års
regeringsform, jemte bergs-kollegium, i tvetydiga
uttryck; men lemnades dock orubbadt. Det synes
som man fruktat någon förvirring i de gamla
kollegiernas verksamhet geuom dessa nya. Men vid
1680 års regements-förändring förlorade
kommersekollegium sin sjelfständighet. Konung Carl XI
förenade kommerse- och kammar-kollegierna; det
förra blef en afdelning af det senare. Men Carl XII
återgaf detsamma en egen tillvaro. Denne konung,
hvilken säges hafva onyttigt förslösat fem
dyrbara år i Turkiet, sysselsatte sig dock just under
den tiden att ordna Sveriges styrelseverk. Ifrån
Turkiet utgick befallning, att koinmerse-ko legium
skulle skiljas ifrån kammar-kollegium. Det skulle
nu bestå af en president, en vicepresident,
tvenne kommerseråd och fyra assessorer, utom en
femte, hvilken skulle vistas i Götheborg. Sin nya
instruktion fick kollegium dock ej förr än 1723.
Det delades på två afdelningar; men icke såsom
1651 efter orterna, ulan efter sakernas
beskaffenhet: en afdelning för handeln och den
andra för manufakturerna. Det blef kollegii pligt,
att genom resande stipendiater inhemta kännedom
om fremmande länders industri, att årligen ingifva
en berättelse oin Sveriges handelsförhållanden, samt
att, genom afgifna yttranden, medelbarligen deltaga
i handelstraktaters afslutande. Att barnbus och
fattig-inrättningar ställdes under detta kollegium
förefaller oväntadt-, skälet var att kollegium
skulle för manufakturer och handtverk använda der
befintliga personer. — Kommerse-kollegium, förr
misstänkt att bringa oreda i andra embelsverk,
fick sjelf klaga öfver intrång af en fremmande
myndighet, af manufaktur-kontoret, hvilket
uppkommit, sedan ständerna anslagit en egen fond för
fabrikernas understöd. Detta bestod icke af
kronans embetsmän, utan af de fyra riksståndens ful!—
mägtige. Det utgjorde elt af ständernas försök under
frihetstiden, att ej blott vara lagstiftande, utan
äfven regera sjelfve. Manufaktur-kontoret skulle
uträtta detsamma som kommerse-kollegium; men med
egna och nya medel. Efler 1760 års riksdag
försvann manufaktur-kontoret och kollegium blef àler
allena. Det förstärktes 1770 med en ny
afdelning för justilie- och konfiskations-ärender, hvilken
förblef orubbad i den nya instruktion konung
Gustaf III utfärdade år 1774. De andra begge
fördelningarne sammanslogos deremot till en enda. —
En egen justitie-afdelning var blifven behöflig för
de domarevärf, hvarmed kollegium blifvit belastadt.
Man har i Sverige brukat sammanblanda lagskipning
orh förvaltning, likasom icke dessa vore motsatta
saker, snarare än beslägtade. Kommerse-kollegium
började blifva domstol kort efter sin första
inrättning; redan år 1654 sattes det till domare i
konfiskationsmål. Åtskilliga förordningar under
konung Carl XI:s minderårighet utvidgade allt mera
dess domsrätt. Det blef ett slags hofrätt för
bandels-ärender, stundom åter en domstol i
första instansen. Ändringar skedde tidtals; men det
hände ock, att hvad kollegium den ena gängen
förlorat, återfick det en annan gång. Så
vandrade vexel- och sjörätts-målen af och an emellan
hofrätten och kommerse-kollegium. Föreningen med
kammar-kollegium upphäfde ej egenskapen af
domstol , och den erkändes både af Carl XII och
Gustaf III. Numera är den dock försvunnen, eller
betydligt förminskad. Ständerna vid 1823 års
riksdag framställde en önskan derom, och regeringen
lyssnade dertill. Förordningen afd. 17 April 1S28
frånskiljde från kommerse-kollegium en mängd
rät-tegångs-ärender. Sedermera bar detta kollegium
erhållit ny instruktion af d. 23 April 1831. Det
består nu af en president, fyra kommerseråder,
sekreterare, samt elt advokatfiskals-kontor, ett
registrator- och arkivarie-kontor, ett statistiskt och
ett manufakturdiskont-kontor, med erforderliga
tjenstemän. Presidenten bekläder förtroende-post, de
öfrige äro oafsättlige. Men konungen utnämner
dem; sekreteraren, kamreraren och advokatfiskal
efter kollegii förslag, de öfrige omedelbart.
Underordnade tjenstemän tillsätter kollegium; men kan
ej afsätta dem. Dess magt sträcker sig blott till
suspension med eller utan anklagelse genom
advokat-fiskalen, inför Svea hofrätt. Dock kan
kollegium, genom suspension, beröfva den felande sin lön,
till dess suspensionen blifvit upphäfd eller
rättegången afdömd. Sjelft ansvarar kollegium inför
högsta domstolen, pä anklagelse af konungens
ju-stitie-kansler eller rikets ständers
justitie-ombuds-man. — Såsom det ligger i begreppet af’ ett
kollegium, att dess arbete är gemensamt, så afgör
kommerse-kollegium sina ärender in pleno. Dessa
ärender äro af fem slag: de som röra handeln,
sjöfarten, fabrikerna, handtverkerierna och fiskerierna.
Denna indelning ligger till grund för sakernas
föredragning af ledamöterne, hvilken närmare
bestämmes af presidenten. Ledamöterne äro således
sjelfve föredragande, hvar och en för sin
afdelning af målen. Presidenten är verkets styresman
och ledare af göromålen, serskildt inför konungen
ansvarig. Kollegii bestämmelse är nu, såsom
fordom, att vara underrättadt om näringarnes
tillstånd, arbeta på deras förkofran och på
undanrödjande af hindren derför. Del verkar dels på
fri band och dels såsom rådgifvande och
beredande myndighet, uuderordnad regeringen. Såsom
domstol bar kollegium blott en pröfningsiätt i mål,
hvilka blifvit behandlade på administrativ väg. I
sådana fall vädjas ifrån konungens
befallningshafvande och magistraterna. Derföre bar ock kollegium
ett visst förmansvälde öfver konungens
befallningshafvande, samt "underlydande aulborileter och
tjenstemän utom verket", bestående deri, att kollegium
kan, genom förelagda viten, tillhålla dem att
verkställa kollegii föreskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
