Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
404
Kinttred.
Hnlla,
6 tam bred, och ligger vid landsvägen nära
Sjö-areds gästgifvaregård. Vid denna skall konung
Christian IV suttit och spisat, då han for att i
Ulfsbeck möta konung Gustaf II Adolf. Ett litet
strömdrag Klackebeck, hvilket rinner emellan det
så kallade Svenska och Danska Sjöared, uppdrager
gränseskillnadeo emellan Halland och Småland.
Knäred nämnes bestämdt såsom det ställe, der år 1304
konungarne i Sverige, Norrige och Danmark tillika
med deras drottningar möttes. På kongressen i
Knäred emellan Svenska och Danska hofven 1571
blefvo väl de hufvudsakliga tvisteämnena oafgjorda;
men man beslöt likväl en ömsesidig åtgärd, att
hålla Östersjön ren från kapare. Ar 1575 hölls
åter ett sammanträde emellan Svenska och Danska
fullmägtige. Såsom orten för öfverläggningarne
nämnes Halländska gränsen emellan Ulfsbeck och
Knäred. Vid den på samma ställe år 15S0 ånyo
hållna kongress beslöts bland annat, att alla
oordningar på gränsome skulle rättas genom skiljomän,
och ingen oroas på någondera sidan till sjös eller
lands, utan Stettinska freden evärdeligen hållas.
Afhandlingen skedde vid Sjöared; men
undertecknades på Ulfsbeck i November 1580. Uti
Kongs-backen, på landsvägen emellan Uddared och
Eve-byggeti möttes konungarne Gustaf II Adolf och
Christian IV år 1619. På Uddareds ägor föreföll
ett slag emellan Svenska och Danska trupper. De
Danskar, soin stupade, ligga begrafne icke långt
derifrån i Evebyggets äng. Rigshög, en med löfträd
bevuxen ättbög af 50 stegs sluttningshöjd, står på en
äng nära landsvägen, tillhörig Dyreborgs hemman.
Vid Kyrkhult utvisas en andaktsvärd, med
åtföljande vanlig tradition, om en tillämnad men
misslyckad kyrkobyggnad, m. m. Sydost från kyrkan vid
Lagaströmmen ligga lemningar efter
förskansningar, efter hvilka fornlemningar sjelfva stället fått
benämning af Skansarne. På Lagaströmmens andra
strand, Lagereds ägor, har man fordom utvisat
ruiner efter slottet Ilalleborg. Endast sägnen och
namnet, men inga till vår tid skonade
fornlemningar gifva anvisning på den gamla öfvergifna
borgen. I Knäred bar fordom hållits årliga
marknader, och är här ännu likasom under en tyst
öfverenskommelse årligen en folksamling på den dag,
då kyrkan först blifvit invigd. De då ifrån
trakten häromkring församlade, sysselsätta sig, enligt
gammal vana, med byteshandel, med säljande af
här förfärdigade väfnader och väfskedar, hvilka
senare föryttras så väl här, som i Danmark och
Norrige, samt med upphandling af lin. Socknen
hör till 3 kl. reg.; innefattar 43 £ mtl. och har
1,947 invånare. Arealn utgör 40,523 tunnl., af
hvilka 1,750 äro sjöar och kärr. Adr. Laholm,
■iniired, freden i. Denna afslöts i Januari
månad år 1613, emellan Axel Oxenstjerna å Svenska
och Christian Friis å Danska sidan. Gustaf Adolf
afsade sig deruti titeln de Lappars och Kajaners
konung, och Danska konungen skulle få behålla
tre kronor i riksvapnet, dock utan rättighet till
Sveriges krona. Herraväldet öfver Sonnenburg och
Lappmarken mellan Titisforden och Waranger
Bistods åt Danmark, hvilket inom sex år skulle er-
hålla en million riksdaler, för att återställa
Elfsborg, den bekanta Elfsborgstösen, hvilken länge
lefde bland folket i ett förhatadt minne.
HnHiilurp, en socken med Tottarp, belägen i Bara
bärad och kontrakt af Malmöhus län och Lunds
stift, { mil S.S.O. från Lund. Här märkes:
Wä-sums by, 3 mtl. kronoskatte, bar mycken och god
både åker, äng och torfjord. Höjebro målla,
skatt-lagd vattenqvarn, som är prestgård för
kyrkoherden vid S:t Peders kloster af Torna härad.
Socknen hör till 3 kl. konsist. Den består af 41 mtl.
och har 270 invånare. Dess areal utgör 879 tunnl.
Adr. Lund.
Huätte, annex till Böne, beläget i Redvägs
bärad af Elfsborgs län, 1 ^ mil N.O. från
Ulricehamn. Knatte skrefs fordom Knottur, Knatt,
Knat-tur och betydde klot. Knatte, lek, när man
kastar klot eller trissa; knattedræpa är sällträd. Utaf
en sådan lek är orten kallad Knälte. Inom
socknen finnes vid Knätte Jonsgård ett pottaskebruk,
inrättadt af förre riksdagsmannen Johannes
Peterson, hvilken benämnes "kronan för ortens allmoge."
Kyrkan är uråldrig och förfallen. Sjön Jogen
gränsar till socknen, hvilken genomskäres af ån Ethran
eller Eftran som bildar ett vackert vattenfall vid
Knätte. Kärlek för läsning visar sig särdeles
inom denna socken. Gårdfarihandeln bar nära
upphört, till icke ringa gagn för välståndet och
sederna. Socknen består af 17^ mtl. och bar 571
invånare. Dess areal utgör 5,878 tunnl., af
hvilka 325 äro sjöar och kärr. Adr. Ulricehamn.
HiiUltÄng, knyltàng (Fucus nodosus), en
hafs-växt, hvilken förekommer öfverallt uti Nordsjön
på sandbotten till en famns djup och uppkastad på
kusten ända till Kullen i Skåne, begagnas
hufvudsakligen till inpackning af ostron, för att hålla
dem vid lif.
KuUppel, KrlstoITer, Fransysk språkmästare i
Stockholm, utgaf på 1760 och 1770-talet
åtskilliga Fransyska läroböcker; men är äfven känd icke
blott såsom öfversättare af några Fransyska
teaterpjeser, hvaribland De la Möttes sorgespel:
Mac-cabéerne, ulan äfven såsom författare af ett
lustspel, kalladt Mötesplatsen i mörkret, samt af flera
fabler, af hvilka en och annan utmärker sig genom
en för sin tid särdeles lycklig versifikation. Hans
son, CliriHtolTer, född 1760, död 1829, var
en skicklig och ausedd läkare, hvilken år 1812
erhöll afsked från regementsläkare-beställningen vid
artilleri-beväringsstaten i Stockholm.
Hntts är namnet på en i Svenska klereci- och
universitets-historien utmärkt slägt, som leder sitt
ursprung från hemmanet Knorrn i Hångelösa
socken af Westergötland, hvilket, såsom det
berättas, länge skall gått i arf frän far till son.
Namnet Knös antogs först af en Birger,
jägmästare öfver Elfsborgs län, död är 1711 vid 79 års
ålder. Hans son,
li|lit», Olof Ilirgerünon, kan egentligen anses
såsom den lärda Knös-slägtens stamfader. Han var
prost och kyrkoherde i Wånga, der han dog den
7 April 1748, i en ålder af 65 år, en grundlärd
man och strängt renlärig teolog, som bar utgif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
