- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
355

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KMük

till nämnde stads forsvar; men hvilket förstördes
af Wenderna 1135, hvarefter sagde kloster
uppfördes på dess ruiner. Qvarlefvorna deraf utgöras
af en ofantlig stensalt jordkulle, kallad
Kastellkul-len, på hvilken sjelfva hufvudbyggnaden varit
uppförd, medan den präktiga kyrkan och andra
tillhörande byggnader hade sin plats nedanför. Klostrets
stiftelseår är obekant; men ligger inom 13:de
århundradet, ehuru det från början ej tillhörde
Fran-ciskanernes orden. Ar 1204 begrofs härstädes den
i Forshälla kyrka mördade ßagler-höfdingen Jon
Drotning. Ar 1291 erhöll det, jemte
Franciskaner-klostren i Oslo, Tönsberg och Marstrand, rättighet
att utdela aflat. Det var ganska rikt och ägde
jordegendomar öfver bela södra Bohus län, till ett
antal af omkring etthundrade, och hvaraf blotta
land-skylden uppgick till 139 pund smör, 72 tunnor
malt, 11 tunnor mjöl och SO gyllen. Dessa
indrogos till staten, då klostret år 1533 upphäfdes.
Byggnaderna användes till befästande af Bohus.

Kaat» perlor fOr svin, ett gammalt ordspråk,
hvarmed förstås att man ej bör skänka sina
gåfvor åt dem, som icke förstå att sätta varde på
sådana.

Kasta ut kroken, det nappar vül
någonstädes, ett gammalt talesätt, liktydigt med:
trägen vinner.

Kastelliolui på Åland. Här förvarades Erik XIV
i ett trångt och mörkt fängelse, der ban hölls
innesluten några månader under sommaren år 1571;
men emedan Finland var blottadt pä krigsfolk,
hvilket måste användas i Lifland, ansågs stället
icke nog säkert, hvarföre den höge fången
flyttades till Gripsholm, om hösten sistnämnde år.

Kastellgården, ett krono-säteri om 6 mtl. i
Bohus län, var förut boställe för chefen för Bohus
läns regemente. Under Danska tiden låg det såsom
ladugård under Bohus slott. Läget ar ganska
vackert, utmed stranden af Götha elfs norra gren,
àbyggnaderna goda, jorden utmärkt bördig, och
egendomen, hvars ägovidd uppgår till 1,600
tunnland, att räkna till de ansenligaste och hasta i
orten. Ilar finnes ett undsättnings-magazin för
godsets talrika underhafvande, och anstalt fogad
för inrättandet af en skola. Kastellgården är
historiskt ryktbar, såsom stället der det frejdstora
Kongahell, Nordens största stad, fordom böjde sina
tornspiror mot himmelen. Qvarlefvorna derefter
ligga kringspridda öfver alla det vidsträckta
godsets inägor, ehuru tiden och odlingsfliten reducerat
desamma till orediga stensättningar. De
betydligaste af dessa fornlemningar äro de fordna
gatorna, hvilka upptäckas under det öfversta jordlagret,
de qvaderstensmurar, som antraflas i sjelfva
strand-lägget, borgruinerna efter Niklaborg på den i
elf-ven liggande Ragnildsholmen, samt isynnerhet den
sä kallade Kasteli- eller Klosterkullen, nära
sjelfva gärden, hvilken utvisar stället, der Sigurd
Jor-salafars berömda borg, förevigad i halden genom
dess hjeltcmodiga försvar och olyckliga öde i
striden mot de Wendiska röfvarhorderna år 1135,
med sin präktiga korskyrka var uppförd, och der
sedan elt rikt Franciskaner-kloster (se: Kaslala klo-

KastUI. 355

ster) intog "kastellets" rum. I närheten af
denna fornlemning liar man nyligen påträffat
ofantliga samlingar af menniskoben, sannolikt
qvarlefvor af Wender och Kongahells-boar, hvilka
stupat vid borgens stormning 1135, och dem en
låg handelsspekulation utskeppade till England
såsom — gödningsämne. Ibland Kastellgårdens
fordna innehafvare räknar man general-guvernören
grefve Rutger v. Ascheberg, hvilken afyttrade det till
kronan, och general-majoren Axel Roos,
densamme som räddade Carl XII vid Bender från en
Ja-nitschar-kula och hvars kärleksäfventyr gifvit
anledning till Tegnérs herrliga dikt: Axel.

Kastellholmen i Stockholm. En liten af en
enda klippa bestående bolme, belägen invid
Skeppsholmen, med hvilken den förenas genom en bro.
Den bette förut Nolholmen, och lärer i äldre tider
varit bebodd af fiskare. Här anlades i medlet af
1600-talet ett kastell, men hvilket så förföll, att
år 17S5 en fullkomlig ombyggnad deraf måste
företagas. Det var i mångkantig form och innehöll
12 kanoner, hvilka likväl nyttjades endast för
exercis, utan krut. På flaggstången var Svenska
flaggan hissad, och från ett utanföre anlagdt batteri
besvaras inkommande fartygs salut. Det
brand-batteri, hvarifrån brandsignal vid inträdande
eldsvådor gafs, men hvilka signaler på sista åren
afskaffades, fanns äfven bär, likasom flottans
sjukhus, hvilket dock bortflytlades år 1834. Här står
äfven en mastkran. Den 21 Juni 1845 sprang
kastellet i luften af obekant orsak, men
hvilket lyckligtvis skedde under middagstimman, dä
arbetarne befunnos frånvarande, så att ingen
skada timade. Det uppbygges för närvarande (1847)
efter en förändrad plan.

Kasteuliof*. Detta vid Gustaf Adolfs torg i
Stockholm belägna bus började år 1645 byggas af
staden, för att deri inrätta en kämners-kammare och
nödiga fängelser, hvarjemte en källare, till
försäljning af utländska drycker, deri skulle anordnas.
Besynnerligt nog fick huset sitt namn af den
förste vinskänk som deri inhyrdes, och hvilken hette
Kasten Hof. Första våningen deri bar länge
tjenat till boställe för sekund-chefen vid lifgardet,
hvarjemte de norra kämners-rätterna der baft sina
sessioner, men hvilka i senare åren blifvit
förflyttade till rådhuset.

Kastlösa, en socken pä Öland i Gräsgårds härad,
Ölands södra mot och kontrakt af Kalmar län och
stift, 31 mil S.V. från Kalmar, 5 mil S.S.V. från
Borgholm. Kyrkan är af sten, med tvenne torn,
reparerad i senare tider. I trakten af Stora Dalby
by är en tingsstad och derintill den så kallade
TingsknUan. Konung Johan III uppehöll sig
stundom på Wisterstad i denna socken, under sina
jagl-och lustresor. År 1676 härjade Danskarne denna
socken. Den bör till 2 kl. konsist, och har 1,132
invånare på 38£ mtl. Af dess areal, 1 1,039 tunnl.,
äro endast 5 sjö och kärr. Adr. Borgholm.

HastOI kallas ett slags i provinserna närmast
Norrige brukliga tillställningar eller små gästabud,
dertill hvar och en af deltagarne sammanskjuter
välplägningen, vanligtvis in natura, stundom i pen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free