Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Jnryi
Justltle-ouibiidsiinaii.
fiska fakulteten. Denna första examen
förntsät-ter stadium af Latin, Grekiska, filosofi,
historia, statistik, mathematik, fysik, kemi och
botanik. Den fordrar vanligen två till tre år
ifrån ankomsten till akademien; dock kan den
med använd god flit och goda elementar-studier
aüäggas på kortare tid, t. ex. ett och ett halft
är. Sedan vidtaga de egentliga juridiska
studierna, hvilka, efter två, tre till fyra års förlopp
kunna sluta med juris kandidat-examen. Dessa
studier omfatta hela Sveriges rättsförfaltning och
laghistoria, samt Romerska rätten och
national-eko-nomien. Deremot studeras föga af fremmande
länders lagar, hufvudsakligen blott något af utländsk
processualrätt. Juris kandidat-examen erfordrar
något vidsträcktare studier än hofrätts-examen; men
berättigar icke till något privilegium i juridisk
befordringsväg. Fördelen af densamma ligger i det
värde, som den vetenskapliga bildningen i och för
sig innebär. Juris licentiat-examen är en senare
pröfning, hvilken, när den någon gäng
förekommer, äger rum en längre tid efter afläggandet af
juris kandidat-examen. Den är mera praktisk och
förutsätter att juridisk tjenstgöring ägt rum,
hvarjemte äfven en afhandling måste författas öfver
ett af juridiska fakulteten uppgifvet ämne.
Lägger man till dessa examina de begge
disputatio-ner, som erfordras för de akademiska graderna,
så liar man en öfversigt af de studier, som
berättiga till juris utriusque doktors-värdigheten.
Juris utriusque kallas denna grad, emedan den
betecknar förfarenhet i två lagstiftnings-systemer,
fäderneslandets och det Romerska. Ursprungligen
hade detta uttryck afseende på den Rumerska och
kanoniska rätten. (Se: Kanoniska lagen.)
Jury är en inrättning vid rättegångar, som
tillhör den Germaniska lagstiftningen. Den utgår ifrån
den grundsatsen, att den anklagades skyldighet
eller oskuld bör bestämmas af hans likar, och består
deruti, att ordet skyldig eller oskyldig afkunnas icke
af domstolen utan af en serskildt nämnd. Det är
isynnerhet i England, som jury-inrättningen
bibehållit sig och vunnit en stadga, hvilken ännu i
dag gör den till ett vigtigt moment i den
Engelska rättsförfattningen. I Sverige har
häradsrättens nämnd enahanda ursprung. Den bar dock
småningom antagit ett något olika lynne, samt
utgör nu en del af sjelfva domstolen. Domaren
och nämnden ransaka gemensamt; men domarens
mening fäller utslaget, så framt icke nämnden är
enhällig. I detta fall bryter dess mening
härads-böfdingens utslag. Egentlig jury finnes i Sverige
nu för tiden blott i tryckfrihetsmål. Den väljes
då af håda parterna och domstolen. Hvarje part
utser fyra och domstolen fem jurymän, bland
hvilka sedermera hvardera parten utesluter cn af
motpartens och en af domstolens jurymän, så att
antalet blifver nio. Dessa nio yttra sig nu öfver
den anklagade skriftens brottslighet, efter det af
åklagaren äberopado lagrummet. Deras åtgörande
består endast deruti; domstolen deremot leder
ran-sakningen och fäller utslaget genom tillämpning af
lagens innehåll. Jurymännen äro edsvurne och dem
åligger att belre fria än fälla, hvarföre äfven
fordras att £ af deras antal skall vara ense för att
kunna fälla den anklagade. Denna sista föreskrift
lägger i sjelfva verket utslagsrätten i domstolens
hand; enär man kan antaga, att åklagarens
jurymän gerna fälla och den anklagades lika gerna
frikänna. Juryn är mera en samvetsdomstol än en
juridisk rätt. Den åligger att fästa sig vid
meningen och afsigten mera än vid ordalydelsen, och
bar derföre ansetts lämplig vid tryckfrihetsmål,
der saken svårligen kan bringas under rent
juridiska bestämningar, och mycket afseende med skäl
fästes på sjelfva andan af det åklagade stället.
Juryn infördes år 1815 i vår tryckfrihets
lagstiftning. Mången har ansett densamma för en
fremmande inrättning, föga öfverensstämmande med vår
öfriga rättsförfattning. Särdeles hafva
anmärkningar blifvit gjorda emot det sätt, hvarpå den
Svenska juryn bildas, och yrkat att den icke så helt
och hållet borde bero af parternes och domstolens
val för tillfället. Den har likväl bibehållit sig i
vår tryckfrihetslag.
Ju» caiiouicuin. Se: Kanoniska lagen.
Jusleiiius, Muniel, Iheol. professor i Åbo,
sedan biskop i Borgå 1734 och tio år senare biskop
i Skara, född 1076, död 1752. lians fader var
kyrkoherde i VVirmo socken af Åbo stift, och
brodern borgmästare i Nystad. Icke desto mindre
var hans fattigdom så stor, att han vid 20 års
ålder tvingades att afbryta sina studier och i
två år som matros segla på en skuta, tillhörig
hans broder. Motgångar förföljde honom äfven
sedan, så att ban två gånger nödgades ined de
sina fly öfver till Sverige, undan Ryssarnes
härjningar. Han var en lärd och litterat man, känd
genom en disputation öfver Kristi medlarekall, som
på sin tid ådrog sig mycken uppmärksamhet; men
isynnerhet genom ett Finskt Lexikon, hvilket
utkom i Stockholm år 1745.
Jun patroimtuN. Se: Palronat-ràlt.
Justering af mått, mål och vigt sker vanligen
af landtmätare, som förordnas dertill af
öfverdirektören för landtmäteriet. Då ny eller
förändrad brännvinsredskap skall uppmätas tillsättas
justeringsmän af konungens befallningshafvande.
Förfalskning af mått, mål och vigt eller bruk af orätta
mått straffas såsom tjufnad; men om
justeringsmannen sjelf är förfalskare, lider han dödsstraff.
Jugtitie-kansler. Se: Kansler.
Justitie-kollegiuin utgör första afdelningen af
Stockholms magistrat, och den borgmästare, som
deri för ordet, är äfven den förnämste bland sine
embetsbröder. Med detta kollegium, som inrättades
år 1636, förenades år 1667
förmyndare-kammaren. Under denna auktoritet höra alla ofrälse
personers arfs- och sterbhus-angelägenheter, samt de
tvister, som af dem kunna föranledas. Fläri
dömmer det i första instansen, bar vård öfver
omyndigas rätt, samt till en stor del deras medel om band.
Jnstitie-oiiibuilgman kallas den af ständerne
tillsatte embetsmän, hvilken utöfvar deras kontroll
öfver domaremagten och de förvaltande
myndigheterna. En sådan kontroll vill Svenska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
