- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
290

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

290

Jonchère.

Jonsbol.

mycket att göra, som måste ske förut. Hvad
kunde det vara? frågade då konungen. Jag
måste, genmälte Jon, först låta skrifva till min
hustru, att jag nu gick upp till kungen, och om hon
aldrig sporde mig mer, emedan jag måste säga nej
till det jag visste H. M. ville, så skulle bon göra
så och så i det och det af bushällsaffärer.
Kungen afbröt, och der taltes ej mer om
passevolan-sen den riksdagen." Denne märkvärdige man,
hvilken slutligen bodde i Nöbbeled, blef der 1797
mördad af en tjuf, som dock, säges det, icke fann
några penningar Men på auktionen efter honom
köpte en fattig man en linnetröja, som låg under
sängen bland skräp, för 2 styfver. Efter flera år skulle
ban sy en ny och uppsprättade kragen till den gamla
för att sätta stoppningen in i den nya. Och bär
fanns i stoppningen bankosedlar till flere tösen
riksdaler. — Jon Bengtssons söner Pehr Johnsson
och ülils Johnsson studerade. Pehr, född 1748,
dog som kamrer i kammar-kollegium. Nils, född
175U, dog som afskedad protokolls-sekreterare i
just itie-revisions-expeditionen.

Jonchère, Charles de la, af en Fransysk
adlig familj och emigrant vid revolutionens utbrott,
uppehöll sig en lång tid i Sverige, der han fann
sin bergning genom undervisning i Franska
språket. Lärde äfven bärunder Svenskan till en hos
utländningar, särdeles hans landsmän, ovanlig
färdighet, och har här utgifvit en Afhandling om
Franska Språkets uttal och ett gaoska värderadt mindre
Lexikon. Då Franska kamrarne beviljade en
ersättning åt emigranterne, återvände ban till
fäderneslandet för att få sin andel deri.

Jon Knutsson, Folke den Tjockes sonson och
beklädd med jarlavärdigheten, hade deltagit i
slaget vid Gestilren, samt, efter hemkomsten derifrån,
begifvit sig i korståg mot hedningarne. Här
tillbragte ban nio år, och hade knappt återvändt till
sin hustru och son, förr än bans gård, Askanäs,
om natten öfverfölls af en skara hämndlystne och
rofgirige Ester, för hvilkas vapen jarlen stupade.
Hans död blef likväl icke ohämuad. (Se:
Esl-khppan.)

Jon Larsson ocli nior Maja, en pantlek,
känd i Westerbotten, Södermanland, Öster- och
Westergöt|l|and, på Öland, m. fl. orter. Den som
förestår leken utnämner en karl och ett
fruntimmer af sällskapet att föreställa Joo Larsson och
hans gumma. De öfriga få hvar sitt namn efter
vanliga matförråder eller maträtter i ett hus,
såsom: bröd, mjölk, skinka, smör, ost, fisk, soppa,
bakelser, m. m. De lekande sitta i ring; Jon och
hans hustru inom densamma. Anföraren i leken
talar ungefär sålunda: "Jon Larsson och hans
gumma äro ett hederligt par! När man kommer till
dem, blir man undfägnad med bröd, ost, smör",
o. s. v. Så ofta Jon Larsson och hans gumma,
eller någon matartikel uppnämnes, skola de
personer, som föreställa dem, stiga upp och vända
sig hastigt om, samt åter sätta sig. Den som
häruti försummar sig, eller dervid sätter sig på
en annans plats, aflemnar pant. Förstyret i leken
talar fort, namnen upprepas om hvarandra, samt

flera gånger, för att gifva det bela lif och
rörelse. Yttrar ban, att "Jon Larsson och hans
gumma skola göra gästabud, och uppduka allt hvad
huset förmår", eller, att de "vilja hafva alla
rätterna på sitt bord", skola alla stiga upp och
svänga om. Försummar sig någon härvid, böter ban
med en pant. — Leken benäinoes äfven "Olof
Andersson och hans gumma", samt "Fader Lars och
hans gumma."

Jonsberg, annex till Häradshammar, beläget i
Östkinds bärad af Östergöthlands län, 2| mil Ö.
från Norrköping, vid Östersjön. Kyrkan är
kors-kyrka, byggd af träd, år 1726; altartaflan säges
vara tagen i Tyskland under 30-åriga kriget, och
inköpt af församlingen. I denna socken märkes:
Broxvik eller Brosvtk, 2 mtl. berustadt säteri, ett
gammalt gods, som på 1400-talet tillhörde
riddaren Påvel Månsson. Det bar sedermera tillhört
slägterne Ulfsparre, De Besche, v. Duben och v.
Block. Kammarherren C. J. v. Block stiftade af
egendomen med dess underlydande ett fideikommiss,
hvilket 1802 tillträddes af systersons son,
majoren J. Ridderborg, med vilkor att tillika kalla sig
v. Block. Hofgren, 1 mtl. frälse, har tillhört
slägterne Lillja, v. Öller, Räf, Österling och
llum-merbjelm. Gotlenvik, 2 mtl. frälse-säteri,
Gotten-viks kopparverk och Arkösund (se dessa ord).
Jonsberg, 2f mtl. frälse, bar i äldre tider haft namn
af .\lenaos. Har tillhört slägterne Ulfsparre,
Rudbeck , Sparre och Schwartz. På ägorna finnas
qvarnar och sågverk. Så väl här som på
Möckel-dng märkes större och mindre stenrör. .Honnerum
är ett hemman på hvars ägor anträffas grafrör.
I dess gärde, på ett högt berg, kalladt
Borgbacken, är en liten gräsbeväxt slätt, hvarest synas
lemningar efter en byggnad; rundtomkring bergets
öfre kant äro stensättningar. Arkö, Gräntsö, Lindö
och Lindöja äro lotshemman; lotsstaten består af

1 ålderman, 6 mästerlotsar, 8 sekundlotsar och 6
lotslärlingar. Hastö (se detta ord). Aspö, bär är
en begrafningsplats för fremmande sjöfarande, som
aflida under deras resor i farvattnen häromkring.
Slångtkdr, en liten bergholme, med en år 1814
uppbyggd spirbåk, till sjöfarandes underrättelse.
Dessutom märkes här flere andra öar och skär
hvaribland: Askö, Björnö, Karlö, Stora
Sundholmen, Isö och Benö. Socknen består af 51 J mtl.
och bar 1,310 invånare. Dess areal utgör 14,233
tunnl., af hvilka 290 äro sjöar och kärr. Adr.
Norrköping.

Jonsbol, Vestra, ett jernbruk i Visnums soc- *
ken af Wermlands län, år anlagdt år 1688, har

2 härdar och 800 skepp:d privil. årligt smide af
köpt tackjern, hvaraf bammarskatt utgöres med 8
skepp:d. Skeppar på Götheborg. Ågare: J. W.
Holmstedt och med-intressenter. Bruksstämpeln
vitsar: C E med OPS under.

Jonsbol, östra, är äfven ett år 1684 anlagdt
jernbruk i samma socken som Vestra Jonsbol, har
samma antal härdar och lika qvantitet smide som
detta och skeppar äfven på Götheborg. Ägare:
A. Ilenström. Bruksstämpeln visar O. P. S inom
en cirkel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free