Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
268
JemajMborg.
Jemtland.
att dottern, då bon kommit till mogen ålder, icke
låtit tvinga sig, att ingå äktenskap med den
mannen, som fadern i otid utsett åt henne, och
detta förhastande kostar föräldrarne mången
silfverkanna, eller betydande penningsumma i
förlikning. Adr. Sölfvitsborg.
JemajOborg. Se: Husby, Östra.
Jemtland, ett län, innefattande landskaperne
Jemtland och Herjeådalen, kallas äfven Östersunds län,
beläget i den delen af Sverige, som inbegripes
under benämningen Norrland, omgifves af Åsele
lappmark i Norrige, samt landskaperna Ångermanland
och Medelpad. Jemtland innehåller 30 mil i längd,
ifrån Jaddnemsröset å Norska linjen, ned till
Hällehöjden emot Herjeådalen; men är 22 mil bredt,
och innefattar 330 qv.-mil. Namnet härledes
förmodligen af landets jemna belägenhet nedan
fjällen, ehuru det påstås, att en Kettil Jämte, Onund
Jarls son af Sparabo, som flytt bit undan Norska
konungen Östen Illrådas hårda regering, och här
i orten säges gjort de första uppodlingar, skall
gifvit anledning dertill. I äldsta tider blef
Jemtland inbegripet under Jätne- och Jotaland, samt
förmenas äfven varit bland det första i Skandien,
som fått invånare (jemför Sturleson: lleims Kringla ,
Tom I. och v. Dalins Sv. Rikes Historia t del. s.
422). Några torde dock gått för långt i sina
påståenden, då de gifva detta landskap inbyggare straxt
vid Kristi tid, och säga: att jättar, hvilka Odén
utdrifvit frän Sverige, tagit denna trakt till
hemvist, o. s. v. (So K. Bildts kunskap om verlden,
p. 135.) Sedan i början några små inflyttningar
och uppodlingar hade skett, skola isynnerhet
många från Norrige hit ankommit, under Harald
Hårfagers regering, mot slutet af 9:de århundradet,
hvilka inbyggare lefvat en tid såsom sjelfständigc,
tills de, i Håkan Adalsten Mildes tid, kommo
under Norrige. Efter dess död förmenas de åter
hafva gifvit sig under Sverige, emedan Jemtland icke
uppräknas bland de orter i Norrige, som i följd
af den vid Swolderön, omkring år 1000, gjorda
delning tillföllo konung Olof Skötkonung. Af
konung Olof Haraldssons den Heliges historia
inhemtas, att Jemtland i elfte århundradet lydde under
Sverige; emedan ban då förgäfves sökte att
intaga det med hot och vapen. Sedan skall konung
Östen i Norrige öfvertalt Jemtarne, att frivilligt
gifva sig under hans lydnad. I tolfte århundradet,
sedan landet i 40 år varit afsöndradt från Sverige,
bragtes det tillbaka igenom Erik IX:s Jarl Guttorm
(se delta ord) en infödd Helsinge. I trettonde
århundradet blef det. försvaradt af den namnkunnige
Fale Bure, kom dock sedan åter en tid under
Norrige År 1322 fick lw>nung Magnus Eriksson
Norrige med Jemtland i arf, efter sin morfar Hakon
V; men det blef ånyo afskiljdt 1351. Sedan
Margaretha 1397 hade förenat de tre nordiska
rikena, blef Jemtland åter räknadt till Norrige, till
dess att detta landskap, genom mötet i
Brömsebro 1541, återgafs åt Sverige; men stridigheter
å ömse sidor förorsakade ändock flere fiendtliga
infall af begge rikenas magter, hvarigenom landet
länge måste lida, särdeles under krigen 1570, 1611
och 1643. Fälttåget i Jemtland 1644 var en del
af den s. k. Hannibals/ejden (se detta ord), och
fördes först af Henrik Fleming, hvilken tvang
Jemt-ländningarne att svärja drottning Christina
trohetsed och betala en krigsgärd; men efter bans
hemresa förnämligast af Joban Strijk, som i elfva
veckor försvarade frösön mot den öfverlägsna
fiendtliga styrkan, till dess icke mer än 40 man af
besättningen återstodo, då han genom kapitulation
nödgades uppgifva Frösö skans. Nu återföll
Jemtland i Danskarnes händer, och fälttåget derstädes
upphörde. Slutligen blef det ånyo vid freden i
Brömsebro 1645 återstäldt till Sverige; men dock
genom ytterligare försök oroadt 1657, så att det
1658 uti freden i Roeskilde ånyo måsle förenas
med sitt gamla Jotunbem, såsom det ock alltsedan
blifvit ansett såsom Sveriges tillhörighet, ehuru
det åter 1677 hemsöktes med krig från Norska
sidan. Ifrån 1645 till 1656 utgjorde Jemtland,
med Ångermanland och Medelpad, ett serskildt län;
men åtskildes af konung Carl X, som gjorde
Jemtland och Herjeådalen till ett "gouvernement", hvars
styrelse uppdrogs åt dåvarande general-majoren
Stiernschöld. Men sedan ban år 1660 blifvit
riksråd, förenades dessa landskap med Gestrikland,
Helsingland, Medelpad och Ångermanland under en
landshöfding, med säte i Gefle. Vid 1762 års
riksdag skedde åter en delning, då Jemtland och
Medelpad, med Ångermanland, blefvo ett serskildt län och
kallades Westernorrlands böfdingedöme. År 1810
förenades Herjeådalen med Jemtland till ett län,
hvaremot de tvenne förutnämnde landskapen
fortforo att utgöra samma höfdingedöme. Jemtland
med hela Norrland hörde under Upsala erkeslift,
intill dess att Hernösands stift inrättades 1647, då
det åtskildes och dillades. Landets utseende
täflar i behagligbet med de nästgränsande. Ifrån
Medelpad skiljes Jemtland af en med skog betäckt
landtböjd, kallad Jemlskogen, 4 mil lång. Denna
landtböjd anses äfven som en sträckning af
Seve-bergen och dess ryggrads östra linje. Norska
fjällen följa landets sträckning ifrån norr till söder,
samt utgöra dess vestra gräns. Omvexlande med
fjäll, höga berg, dalar, många sjöar och
strömmar, stora skogar och smärre odlade fält, anses
Jemtland vara ett ibland Sveriges vackraste
landskap och har blifvit förliknadt, sett ifrån de höga
fjällen, vid en något söndrig sållbotten. —
Bergsrörelsen, ehuru den i anseende till de svåra
transport-förhållandena icke torde kunna uppdrifvas till
någon i det hela särdeles betydenhet för länet, är
dock för de närmast omkring bruken, Huså
kopparverk, ljusnedals jernbruk och Wuplans
manu-faktur-jernverk, belägna trakter af stor ny Ila,
både genom spridning af penningar och
arbetsfor-tjenst. Malmtrakterna gå ut på koppar, något
jern och bly. Jordbruket, hvilket mycket försvåras
af landets läge, be^kaflenhet och luftstreck, drifves
med skicklighet och flit, så väl hvad angår
sjelfva åkerjorden som ängsskötseln, och ganska
mänga nyodlingar vidtagas genom ntdikning af myror,
af hvilka de odlingsbara uppgifvas till 651,000
tunnland, hvilka genom sin frostdragande art äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
