Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hällsmtlrks kyrka.
Hällungen.
205
na, samt andra afbildningar noga öfverensstämmer
roed de beskrifningar fornsagorna lemna oss på
de bärskepp och andra ting som brukades under
vikingatiden, så bör man icke tveka att i
hällristningarne se minnen ifrån denna tid. Att deras
älder ligger bortom runornas är klart; emedan
inan eljest nödvändigt bort å någon af dem finna
dessa bokstafstecken, hvilket ej är händelsen. De
måste således vara äldre än år 900, emedan nyare
forskningar visat, att först vid denna tid runornas
allmännare bruk tog sin början. Och emedan å
hällristningarne förekomma bilder af sydliga
länders djur, såsom kamelen, noshörningen och
sköldpaddan, och det är uppenbart, att den som
tecknat dem måste hafva besökt de länder, der dessa
djur finnas och sjelf sett dem, så finna vi att
berörde bergtafior icke kunnat tillkomma förr än
nordbon började besöka södern, och hvilket väl
ej skedde förr än omkring år 600. Det är ock
emellan detta år och början af 10:de århundradet,
som vikingatidens mest lysande tidehvarf inträffar,
om hvars bragder hällristningarne synbarligen
erinra, hvilket lemnar nytt stöd för den här
framställda uppgiften om de senares ungefärliga ålder.
Vidkommande deras bestämmelse, är det mindre
antagligt att mängden af dem förvara minnen af
händelser, soin haft något allmännare inflytande
på nordens öden. De synas snarare hvar för sig
utvisa någon enskild persons eller ätts bedrifter,
öfvade antingen här hemma eller ntom landet.
Man bar likväl trott sig med en och annan af
dem böra göra ett undantag härifrån, såsom t. ex.
med hällristningen vid Thorshamn i Blekinge,
hvilken en berömd Dansk arkeolog ansett innehålla
den historia om konung Harald Hildetands fader,
som man förr af misstag sökte i Runamo. Huru
bärmed än må förhålla sig, äro likväl
hällristningarne, genom sin bildliga framställning af våra
fäders lefnadsförhållanden, att betrakta såsom högst
vigtiga källor för vår fornkunskap. Staten
lemnade år 1845 ett understöd åt en yngre
fornfor-skare, för samlandet och utgifvandet af dessa
hittills förbisedda fornlemningar, öfver hvilka man
således har att snart vänta ett fullständigare
arbete. Äfven utom Skandinavien träffas
hällristningar, såsom på Brittiska öarne, i Spanien,
Sibirien, Indien, Syrien, Arabien, Mexiko och
llere-städes. Dessa äga likväl intet gemensamt med de
nordiska, hvarken till utarbelningssätt eller
innehåll, undantagandes att de alin vittna om folk,
som icke känt bokstafsskrift. Blott en enda är
befryndad med våra, nemligen en i Massachusetts
på Nordamerikas östra kust; men nya forskningar
hafva visat, att denna är förfärdigad af eller
åtminstone vittnar om nordmannen Thorfind
Karls-efne och hans följe, hvilka vid början af ll:te
århundradet togo denna trakt i besittning.
Föreställningarne på denna ristning låta ock med
lätthet reda sig af den skriftliga tradition vi äga om
nämnde händelse, hvars hufvuddrag den varit
ämnad alt bevara för efterverlden.
Hällsrattrks kyrka, kallas ett stort klippblock
icke olik ett kyrktak, liggande på Ilällsmörks ägor i
Näsinge socken af Bobus län, uti densamma viken,
der konung Carl XII lät sina, ifrån Strömstad
landvägen transporterade, galerer nedlöpa i ldefjorden
under belägringen af Fredrikshall 1718.
Hällström, Carl Peter, öfverst-löjtnant,
major i flottan, R. af W. O , L. af W. A., född i
Ilmola socken af Wasa län i Finland, d. 27 Febr.
år 1774, död i Stockholm den 13 Mars 1836,
bar stora förtjenster om fäderneslandet genom sina
geografiska och hydrografiska arbeten. Härtill
banade han sig vägen först som informator i
friherre Hermelins bus, hvarigenom ban kom i
närmare beröring med denne fosterlandsvän, samt år
1798 började samla materialier till dess stora
kartverk, till hvilket ban bidragit med icke
mindre än 22 kartor. Han företog, på dess
bekostnad, en resa till Köpenhamn och London, att
anskaffa skickliga gravörer. Ingick 1801 vid
landt-mäteri-kontoret, sedan vid sjömätnings-korpsen och
blef 1809 chef för sjökarte-arkivet, samt kort
derefter ledamot i strömrensnings-kommittén, der ban
ådagalade mycken verksamhet, undersökte och
af-vägde nästan alla större vattendrag, strömmar och
fall från Norrbotten ned till Skåne och Blekinge,
föreslog hamnbyggnader och väganläggningar i
Wermland öfver till Norrige och på flera andra
orter, hvarförutan han författat kartor till
Sköldebrands "Voyage Pittoresque", till Sjöborgs
"Skånes beskrifning", till Hisingers "Geologiska
arbeten", o. s. v. Har utgifvit flera afhandlingar,
tryckta dels serskildt, dels i vetenskaps- och
landtbruks-akademiens handlingar, såsom:
Belänkande ock förslag om öfverflödigt vattens afledande
ur Hjelmaren; Förteckning på orters geografiska bredd
och längd i Sverige; Tankar om statistik, m. m.
Hans tvenne bröder stannade qvar i Finland. Den
ene var tbeol. doktor och professor i fysiken vid
Helsingfors universitet; den andre är ännu
öfverstlöjtnant vid strömrensnings-korpsen.
Hä||starne, äro tvenne straxt norr om
Strömstad belägna öar, af hvilka den ena äger en så
romantisk natur att folktron dit förlagt en
bespe-risk trädgård, hvars paradisiska blomster-rabatter
och träd dignade af gyllene frukter, omgärdade
af en skidgård af guld och stål, likväl högst
sällan, och aldrig mera än för ett enda ögonblick,
uppenbarar sig för den dit vinddrifne fiskaren.
Hälliiin, annex till Skarstad, beläget i Barne
bärad af Skaraborgs län, 2\ mil S.S.V. från
Lidköping. Kyrkan är byggd på okänd tid, af träd.
Lida-ån skiljer denna socken ifrån de angränsande
annexerne af samma pastorat och utgör äfven
skillnad emellan Barne och Skånings härader. I
socknen märkes: Halta, 2 mtl. säteri. Hälleberg,
mtl. säteri med 14 torp. Socknen består af
4^. mtl. och har 205 invånare. Dess areal ntgör
787 tunnl. Adr. Skara.
Hällnngeii, Stora, en fjällsjö med romantiska
stränder i Inlands Nordre härad, är en af
Bohusläns största vattensamlingar, ehuru han blolt äger
|. mils längd. På vestra stranden af denna sjö,
reser sig den fordom borgkrönta, rysliga klippan
Borgflog, hvars lodrätta väggar, säkert till 300
Del. II. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
