Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvita Hästen.
Hvitbeta.
187
och medlersta landskaperna, samt användes dels i
husmedicin, dels till husbehofsfärgning.
Hvita hästen, ett svårt fängelse, användt som
tortyrmedel, i Stockholms gamla rådbus vid
Stortorget, der börsen nu står. Ehuru 1734 års lag
afskaffade all tortyr, användes likväl densamma
af ständerne sjelfva, till frambringande af
bekännelser i politiska rättegångar, såsom vid 1741 och
1756 årens riksdagar, vid processen mot Blackwell
(se: Fredrik J) och flera dylika tillfällen. Hvita
Hästen, likasom alla andra tortyrmedel, afskaffades
likväl af Gustaf 111, straxt efter revolutionen.
Hvita httns värpa ock vindägg, ett gammalt
ordspråk, hvarmed betecknas att den kloke äfven
bar sina fel, eller kan begå misstag.
Hvita oruien. Nästan i alla Sveriges landsorter
träffar man ibland allmogen sägner om "den hvita
ormen." De öfverensstämma deruti, att den som
ar nog lycklig att finna detta heliga djur, smaka
på dess fett, äta dess hjerta eller slicka dess
afdragna bud, skall blifva begåfvad med högre
vishet än andra, så att han kan förstå
fogla-låt, genomskåda naturens hemligheter och
förutsäga tillkommande ting. Denna föreställning
tyckes vara mycket gammal. Redan i den poetiska
eddan förekommer något sådant, vid skildringen af
Sigurd Kafnersbanes äfventyr, medan ban stekte
Fa|nérs hjerta. De så kallade "kloka" ibland
allmogen anses merendels hafva fått sin visdom ifrån
’den hvita ormen", och kraften af en härigenom
erhållen visdom tros vara så stor, att den varar
genom flere ätteleder. För öfrigt säges detta
underdjur visa sig blott hvart hundrade år.
Hvita vadum. På runstenar i Sverige och
Danmark förekommer icke sällan uttrycket: att den
och den dödt i Hvila vadum. En sådan runsten står
t. ex. i Tenstads kyrkomur i Upland, rest öfver en
Andvit; en annan vid Amnö i Veckbolms socken
och samma län, öfver en gift man Brune, hvilka
dödt i hvila vadum; den senare i Danmark. Detta
uttryck missförstods länge, och en tid antog man
nästan allmänt, aft hvita vadum betecknade ett
visst slagfält, hvilket man, med ledning af
inskriften å sistnämnde runsten, sökte inom Danska
väldet, särdeles i Skåne. Man har likväl nu funnit,
att berörde uttryck egentligen betyder hvita
kläder, samt att de personer om hvilka det nyttjas,
aflidit såsom nykristna, sannolikt efter att på
sjuksängen hafva erhållit dopet. Det brukades
nemligen att en hedning, som döptes, ikläddes af sina
faddrar en hvit drägt, och att den bars någon tid
derefter. Detta bestyrkes af många ställen i
forn-häfden, särdeles af Olof Tryggvasons saga,
hvarest omtalas tvenne personer, hvilka, ännu åtta
dagar efter andfånget dop, bi vistade konungens
gästabud "i hvita vadum." Härvid kan anmärkas,
att vod i Fornnordiskan betyder ett kläde, ett
omhölje; att våd i Svenskan bar en något liknande
bemärkelse; att på de flesta ställen frambäras
ännu barn till dopet i b vita kläder, äfvensom att
veckan efter påsk i den äldsta kyrkans tider
kallades hvita veckan, deraf att de som döptes
påskdagen buro under densamma sina dopkläder, hvil-
ka aflades först påföljande söndag, som deraf fick
namnet hvita söndag eller hvitsönday (se detta ord).
Hvitaxmask, hvitaxmått (Pyralis sceculis), en
insekt af fjärilarnes ordning, som fullt utbildad är
5 linjer lång, 1£ tum bred emellan vingspetsarne,
med ryggsköld och framvingar gråbruna, de
senare mörkare och ljusare flammiga, med en i
dessa belägen hvit halfmånformig tvärfläck,
inneslutande en brun fläck liknande ett A, afvigsidan af
dessa vingar, likasom bakvingarne, underlifvet och
fötterna, bruna eller gulgrå, ögonen svartbruna,
båda vingparen befransade vågiga, de bakre hvita.
Lefver som larv, då den egentligen kallas
hvitax-mask, uti strået af åtskilliga gräsväxter, särdeles
råg och korn och förorsakar på dem s. k. hvitax,
sålunda att fjärilen som framkommer i Maj, då
råg och korn börjat skjuta ax, lägger ägg
mellan axet och bladslidan på dessa växter, och så
snart delta utkläckes kryper larven nedåt i
bladslidan och uppäter all den saft som finnes deruti,
ämnad till axets utveckling. Då ban hinner till stråets
första knäled, der det unga strået är mjukast och
saftigast, äter han tvert af detta och afskär
derigenom allt samband emellan stjelken och axet,
hvilket derigenom vissnar och dör ut. Sedan
masken ätit hål på strået, kryper ban antingen ut
derigenom och ner i jorden att förpuppas, eller
ock går ban baklänges upp uti stråt, kryper ned
uti bladslidan på nästa strå och fortfar på detta
sätt från strå till strå, till dess ban blifver
fullväxt. Fullkomligt utbildad är hvitmasken 1 till
14- tum lång, med trind kropp, segmenterna på
midten något uppstående, hufvud och gump
smalare än den öfriga kroppen, 16 fötter,
grundfärgen grågrön eller blekgrön, på thorax och anus
gräsgrön, långs åt ryggen 2 rödakliga linjer.
Puppan är i början ljusgrön, sedan brungul, slutligen
brun. Hvitmasken anställer stundom mycken skada
på säden och angriper icke allenast råg och korn,
utan äfven hvete, bafra och gräs. Bästa sättet
att utrota den, är att upprycka och uppbränna
alla strån som hafva hvitax.
Hvitbeta (Beta cicla), är en artförändring af
rödbetan (B. vulgaris) och har sjelf flera
artförändringar, samt odlas dels såsom en mycket
gifvande foderväxt, emedan de stora saftiga rören
begärligt förtäras af boskapen, dels ock i anseende
till dessas betydliga bält af rörsocker, för
sockerberedning. Till foderväxter kunna alla arter af
hvitbelor odlas; men för sockerlillverkning väljes
företrädesvis den alldeles hvita Schlesiska betan,
hvars rot är päronformig och ej grenig, samt har
ett fast hvitt kött. Goda hvitbetor innehålla ända
till 12 proc. bvitbetsocker, som till alla sina
egenskaper öfverensstämmer med rör eller det s. k.
kolonialsockret, och de anses i allmänhet vara
soc-kerrikare i nordliga länder än i sydliga.
Tillverkningen af bvitbetsocker har isynnerhet blifvit
drifven i stor skala nti Frankrike och Tyskland, och
äfven bos oss hafva åtskilliga fabriker derför
blifvit anlagda. För närvarande finnes en sådan i
Landskrona, hvars tillverkning dock ej är
betydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
