- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
146

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

146

Hofverberget.

Högdal.

Digra tryckta andeliga tal. Han var född i Bergs
prestgård af Jemtland, d. 21 Okt. år 1652.
Märklig är hans berättelse om den strängbet, hvarmed
skolungdomen på den tiden handterades af sina
lärare. Han anför t. ex. att en skolgosse, hvilken
blifvit agad af en kollega, försvunnit, samt att bans
egen son blifvit så illa slagen med en färla, att
bans hand en bel månad var uppsvnllen, men
hvilket gossen ej vågade omtala, af fruktan för en
ännu hårdare medfart, och likväl var II. lärarens
närmaste förman.

Hofverberget, i Bergs socken af Jemtland, är,
utom fjällen, det högsta och märkvärdigaste berg
i landet, omgifves på alla sidor af Storsjöns
vatten, förutan på den södra, hvarest en mossa eller
myra af | mil är belägen, emellan Storsjöns östra
och vestra vik. Öfverst på berget synes vid klar
luft IS kyrkor. På en der upprest stock läses
följande med knif inskurna ord: Per ardua ad astra.
Igenom norra delen af berget går ifrån öster till
vester, nästan ned til) bergsfoten å vestra sidan,
en spricka om några alnars bredd på somliga
ställen. Der den är djupast ses ingen botten, utan
mörka djupet, soin man tror räcka ned ända till
sjöns vattenbryn. Bönderne hälla före, att denna
springa tillkommit vid Kristi död, då hällebergen
remnade. Den kallas eljest Storspringa. Berget
är vid foten ungefär 1 mil i omkrets. Ofvanpå
växer skog, som, der berget är brant, nedstörtas
eller vältas. En liten mossa eller myra finnes
ofvanpå berget, uti hvilken ligger en liten tjärna,
hvilken, utom vintertiden, liar ständigt vatten.

Hofveriag. Under påfvedömet bar varit
brukligt, att unghustrun togs i kyrkan af presten nästa
sön- eller helgdag efter bröllopsdagen, hvilket
lagen kallade inledsen. Efter reformationen hafva vi
väl icke haft någon lag derpå; dock bar samma
plägsed varit en lång tid bibehållen. Den nygifta
hustrun ställde sig i vapenhuset, hvarest presten
läste öfver henne den bön, som finnes efter
evangelium på andra söndagen efter trettondedagen.
Sedan tog han henne i handen och ledde henne
inom kyrkodörren, hvarefter bon frambar på
altaret ost och kaka. Detta kallades "unghustruns
hofvering"; men är längesedan aflagdt.

Hog, Jur me, en af konung Albrekts rådsherrar
år 1375.

Hoga, ett länsmans-boställe på Tjörn i Bohus län
äger stor märkvärdighet, för de der befintliga
många ättekullar, hvilka åtföljas af en tradition,
att en hop Skottar och Irländare, hvilka i
fordna lider gjort ett plundringståg inåt ön,
blifvit bär nedhuggne och jordade. Skoltarne skola
haft fejd med en då på Tjörn regerande konung
Alf (sannolikt en af det gamla Alfhems konungar
af Alfiska ätten), hvilken bodde vid Stordal,
hvarest ännu ruinerna efter hans borg visas. De
land-stego vid det söder på Tjörn belägna Hummersund,
trängde uppåt ön och stormade borgen; men
måste, efter ett der lidet nederlag, om hvars
betydenhet vittna en myckenhet grafknllar vid
Haketorp, draga sig tillbaka till Hoga, der ett ännn
större väntade dem. Återstoden drog sig åt stran-

den, der den mangrannt nedhöggs af de tappre

Tjörnboarne, och stället der detta skedde anvisas
ännu af en hop uppresta bautastenar, och
benämningen Morrik, som skall betyda mordrik, och hvilket
det skall hafva fått af berörde händelse.
Grifter-na vid Hoga utgöra omkring 80 stycken. Den
största af dem kallas Kungshögen, och säges
Skot-tarnes anförare der vara jordad. Vid undersökning
hafva dessa grafvar visat sig innehålla brända lik.

Hoga, en by på ön Oroust, skall fordom hafva
varit kungsgård. Man finner der en myckenhet
vackra grafhögar och runda stenkretsar, samt en
runsten af 4 alnars längd med den svårtydda
inskriften : isauri. am. lain. thonna. romvnt.

Högdal, en socken i Bohus län, är
moderförsamling i det vid Norska gränsen belägna Näsinge
pastorat. Socknen utgöres till stor del af ett nas,
Hogdalsnaset, hvilket bildas af Svinesund och den
historiskt märkvärdiga Dynekilen. På detta näs är
sandmylla rådande; men i den öfriga socknen
skiftevis mager lera och mojord. Ägovidden är cirka
qvadratmil, hemmantalet 22}- och folkmängden
950 personer. Socknen är en af de skogrikaste i
Bohus län, ehuru allmogen derstädes ägde
rättig-bet under en del af förra århundradet, att utföra
ved och andra skogsprodukter till Norrige, då
skogarne illa medforos. Märkvärdiga ställen äro
berörde Svinesund, med sina historiska minnen, sin
undersköna natur och sina kostsamma
väganläggningar, saml Dynekilen, märklig för det olyckliga
sjöslaget härstädes d. 27 Juni 1716, då Danske
schoulbyoachten Tordenskjöld oförmodadt
öfverra-skade och borttog den hår liggande Svenska
trans-portQottan, en af den berömde hjeltens mest
vågsamma och lyckligaste bragder, hvarigenom ban
omintetgjorde Carl XH:s planer på Norriges
eröfring det året. Förnämsta gården är Dyne med skön
belägenhet, vackra åbyggningar och goda
anläggningar. Norby är anmärkningsvärdt derföre, att
konung Carl bade här, under Norska fälttåget,
en tid sitt bögqvarter, hos den rike bonden Olof
Eriksson. Af fornlemningar förtjena anföras tvenne
hällristningar vid Sundby och Torp, af hvilka man
finner på den senare afbildad en sjöstrid, m. m.
De flesta fornsagoma vända sig omkring konung
Carls person och bragder. Högdals kyrka äger
ett det älskligaste läge vid den romantiska
Dynekilens ända, omgifven af åkerfält, skogar och fjäll;
men är i sig sjelf en rätt skröplig helgedom. Den
äger en ganska gammal ringklocka, på hvilken
man läser i dålig munkstil: Ihv. xrce fili dei vivi
miserere nobis — gaude dei genetrix virgo.
Socknen bör till 2 kl. reg. Adr. Strömstad.

Högdal, Ytter-, en socken, med Öfver-Hogdal,
belägen i norra Helsingslands fögderi af
Gefleborgs län, Helsinglands vestra öfre kontrakt af
Upsala stift, 15} mil V.N.V. från Hudiksvall.
Pastoratet bör till 3 kl. konsist. Socknen
innefattar 13 £ mtl. och har 920 invånare. Dess areal
uppgår till 247,027 tunnl., af hvilka 25,000 äro
sjöar och kärr. Adr. Ljnsdal.

Högdal, Öfver», annex till ofvannämnde
Ytter-1 logdal, beläget i Herjedalens fögderi af Jemtlands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free