- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
124

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

124

Hlnsee&rdenf

Hishnlt.

tydlig landtegendom, med stor och prydlig
åbygg-nad af sten, uppförd i början af 1800-talet.
Denna egendom i förening med Frövi bruk, är en af
de större i orten och sällsynt vacker. Tillhör J. J.
Tersmeden.

Hinsegnrden, 2 mtl. säteri i Breviks socken af
Skaraborgs län. Här finnns flere
nederlags-maga-siner för varor, som transporteras öfver Wettern.
Transportbåtar finnas äfven att tillgå.
Hinsekiiid, säteri i Wernamo socken af
Jönköpings län, består af 1 mtl. frälse-säteri och 1 J
mtl. säteri rustbåll; har prydlig och stor
mangårds-byggnad, nybyggd och rymlig ladugård, med
stora logar och lador, en betydlig trädgård med
mänga fruktträd. Frälse-säteriet har en liten ägorymd
af blott 4 torp, deremot bar säteri rusthållet stor
ägorymd och 31 st. torp, oberäknade de 11 st.,
som majoren och ridd. Eckerman under sin tid
förpantade. Ilinsekind har god och betydlig åker och
äng, stor och vidsträckt skog, samt godt fiske,
isyunerbet i den närbelägna sjön |linsén. Få
egendomar i Småland lära finnas, som till sitt
hemmantal bar så vidsträckta ägor, af hvilka många
äro ganska bördiga, och har Ilinsekind en ganska
vacker belägenhet bredvid den 1 mil länga sjön
|linsén, som genomskär säteriets ägor. Den
öppna skogen består af 798 tunnl. vidd. Ilela arealn
3,064 tunnl. ökas af 50 tunnl. öar. De 11 st.
förpantade torpen hafva omkring 1,200 tunnlands
vidd, och uppgår bela förpantningssumman till
16,733 R:dr 16 sk. B:ko. Ägare till Hinsekind
hafva varit slägterne Sjöblad, Thomson, Lillje,
Palmfelt och Mörner. Är 1811 såldes egendomen
af kapiten Christer Mörners arfvingar för 36,000
R:dr B:ko åt majoren F. Eckerman. Sedan den
åter varit i tvenne andras ägo inropades den år
1821 för 19,190 R:dr B:ko af lagmannen J. C.
Lemeben, hvilken ansenligt förbättrat den genom
nybyggningar, mossodlingar, m. ni. På Hinsekinds
gärde finnes en större och en mindre domare-
eller tingsplats, bestående den förra af 19 och den
senare af 9 stora stenar.

Hiiisgabel. Detta slott, beläget på Jutland,
innehades år 1657 af Danske general-majoren
Ilen-richssen med 450 man, och gaf sig genom
kapitulation åt Svenska trupperna, under Aschebergs
befäl. Besättningen, som bestod af Tyskar, tog
genast tjenst i Svenska bären.

HiiistrOm, Palenion, död i Lund 1751 vid 38
års ålder, såsom kollega vid domskolan, förtjenar
ihågkommas såsom på sin tid en särdeles flitig
samlare af orationer och disputationer. Vid sin
död efterlemnade ban 8,093 sådana, inbundna i 274
band, hvilka köptes af Danske statsministern
grefve Johan Ludvig von Holstein, en af Danmarks
störste maecenater.

Hiostad, Ystads fordna namn.

Hip|ting, Anders Johan, prost och
kyrkoherde i Wichtis socken uti Finland, född i Perno
socken år 1788, utgaf i Petersburg Ryska och
Svenska samtal, och derefter Beskrifning öfver Perno
socken; Bemerkutigen über einen in den Russischen

Chroniken ervähnten Kriegsuig der Russen nach
Finnland, o. s. v.
■lirdmiin eller hofmän voro i äldre tider icke blott
konungens tjenare, utan sådana funnos äfven
anställda bos jarlar, bersar och andra betydande
personer.

Hirdstiornari är efter orden hofslyrare, och var
fordom namnet på den, som hade befälet i
hofvet och styrelsen öfver allt hoffolket. De
kallades ock hofmästare och motsvarade nutidens
bof-marskalkar.

Hirsclienstierna, förut Oambroiius, var
sekreterare i Svenska fältkansliet under slutet af
30-åriga kriget, skickades 1657 såsom env. extra
ordin. till Meklenburg och Holstein, sedan i samma
befattning 1661 till Frankrike, blef krigsråd och
hofråd, samt adlad sistnämnda år, då ban antog
namnet Hirschenstierna. Född i Pomern 1624, död
i Stockholm 1672.
Hirsclifanicare, en Tysk benämning på ett
vapen, som på Svenska egentligen heter tiärsvangare;
men hvilken senare benämning sällan begagnas.
Detta vapen består af en kort och obetydligt krökt
sabel eller rättare knif, om 20 tums Iän<>d.
Bäres af jägare i band öfver axeln och i slida.
Hirschheit, Axel von, kom i tjenst som
volontär vid lifgardet år 1691, gjorde Carl Xll:s
krig ända till Pultava, der han som kapiten blef
fången och fördes till Galitsch, hvarest ban
qvarhöll till år 1722, fick vid hemkomsten
överstelöjtnants titel med kapitens indelning vid
West-ntanlands regemente, erhöll 1733 öfverste afsked
med 160 daler s. m. i pension, och dog 1753 i
en ålder af 83 år.
Hirt, Adam, adlad Hirtenberg, var född i
Schlesien, kom år 1634 till Sverige, och blef
kirurg hos Axel Oxenstjerna; men år 1643
drottning Christinas lif- och hof-barberare. Denna
sällsamma titel lärer dock icke ha betydt annat, än
att han var drottningens hof-kirurg. Ilan
förordnades år 1644 till medikus vid Lifländska
guvernementet, samt för garnizonen och milisen i
Lifland. För sina tjenster i denna befattning
adlades han och återreste kort derefter till sin
födelseort.

Hishult, en socken, med annexet Fagerhull i
Skåne, belägen i Höks härad af Hallands län, Laholms
kontrakt af Götheborgs stift, 1 £ mil O.S.O. frän
Laholm, sträcker sig både till Småländska och
Skånska gränsorna. Flere större och mindre
bergsryggar draga sig härigenom, och ibland dessa
utmärker sig den, på hvars öfre kant en väg leder
till norra delen af socknen. Ibland berg må
nämnas Trolleberg och Hisku/len. Förutnämnde
bergssträckning, som går öfver flere ljunghedar, kallas
Flyhorgsltar. Traditionen tillägger, att den fått
namn efter en Flyborg, som varit bärsanförare och
stupat i dessa liar, samt lemnat sitt namn åt
stället, sin graf åt heden. I ett berg å bemmanet
Stall hult utvisas en underjordisk boning, med
berättelse, att en åbo från bemmanet flyktat hit
under Danska kriget, bott bär i trenne år, och
slutligen aflidit i denna sin tillflyktsort. Utmärkte för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free