Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
neilfSi
Henrlin.
115
doktorn And. Rydén, varj[född i’ Rydkulla bör’ i
socknen. Utom 400 R:dr Bko, som ban 1805
skänkte till stipendium vid Wexjö skola, har denne
minnesvärde öfversättare af Pontoppidaos Collegium
Pastoralt gifvit till Hestra församling 300 R:dr
B:ko, hvaraf räntan bortlottas till en af årets
kyska brudar, och 488 R:dr 42 sk. 8 rst., hvars
ränta utdelas till de fattigaste bönder, som hafva
de flesta barnen under 12 år. Vid Hestra
prestgård finnes en timvisare af flera i en krets omkring
en trekantig resesten uppställda flata stenar, pä
hvilka timtalen äro ntbuggna. Kyrkoherden Petrus
Krok i Hestra var 1616 tilltalad derföre, att ban,
vid de i Småland uppkomna oroligbeterne, icke
styrkt undersàtarne i deras trohet, utan snarare
varit orsak till bullret; han miste alltså embetet.
Det berättas, att ban, för det han diktat ett
nåde-bref it sig, blifvit dömd, att bo midt på
gränsen »f Halland, hvilket då lydde under Danmark, så
att buset skulle sättas till bäliten på Svensk till
hälften på Dansk botten. Wieselgren anför i
"Ny-Smålands beskrifning", att berr Pebr likväl fick nåd;
men fanns den dag ban skulle utföras för att
högtidligen afklädas skruden, död, som man trodde,
af intaget gift. Sägnen om förvisning till en så
beskaffad stuga, som ofvan nämnes, anser W.
sakna skäl. — Socknen hör till 3 k), konsist.
Den innefattar 36 ‡ mtl. och har 1,120 invånare.
Af dess areal, 20,829 tunnl., äro 1,050 sjöar och
kärr. Adr. Qvarsebo.
Hestra, annex till Stengårdsbult, beläget i Mo
härad af Jönköpings län, 6 mil S.V. från
Jönköping. Här räknas 9 sjöar. Kyrkan ombyggdes
1749, är liten och af träd. I socknen märkes
Qvarsebo postkontor pä hemmanet Wiken.
Socknen består af 9 mtl. och bar 350 invånare. Dess
areal utgör 6,526 tunnl., af hvilka 725 äro sjöar
och kärr.
Hetsjakt lärer nyttjas i Skåne, kunde äfven
begagnas på Uplands, Westergötblands och
Öster-götfalands slättbygder; men de dertill erforderliga
rindtbnndarne förekomma mera sällan i mellersta
delarne af Sverige. Jägaren måste dervid vara till
häst, för att knnna följa drefvet.
Hetvngg. Så kallas den maträtt, som ätes öfver
bela Sverige, under fastlagen på tisdagarne, eller
åtminstone på fettisdagen. Den består af
uppkokad mjölk, med runda hvetesimlor eller bullar,
serskildt bakade för ändamålet, och kända under
namn af fast lags-bullar. På åtskilliga orter har
denna rätt fått namn af fetvägg, och den
undfägnad med fastlagsriset, som på fettisdagen
bestås, blifvit kallad helvägg. Man vill bärleda ordet
från hel och vecka (betveckan), och från heyde
(hedning) och wegge (vigg), hvilket sknlle betyda
"hedningens vigg", hvarmed hedningen skulle
utpiska». Rätteligen kommer det af Tyska Reissweck,
d. ä. "det heta brödet." (Weck är neml. ett slags
viggformigt hvetebröd, hvars namn återfinnes i
flere ord, såsom Christweck, Osterweck, m. fl.)
Heurlin är en ansedd presterlig slägt inom Wexjö
strft. En of dess ättlingar, som icke
beträdde den andtliga banan; men som derföre ieke
mindre förtjenar ihågkommas för sina sällsamma
öden, är
Heurlin, Peter, född år 1753. Han hade
kondition som informator bos en Laurén. Hemkommen
en afton något rusig, stötte ban, oöfverlagdt, sin
lärjnnge, till straff för någon ringa förseelse, i
spiseln, der gossen brände sig. Saken
bandtera-des något hårdhändt, och 11. dömdes till fängelse
å Landskrona fästning. Frigifven härifrån, sökte
ban förgäfves att få fortsätta sina studier, gick
derföre till sjöss, kom till Java, samlade der en
betydlig förmögenhet, hvarmed ban lofvade
hemkomma och understödja sina fattiga föräldrar; men
den karavan ban åtföljde blef plundrad af röfvare
och alla omkommo, med undantag af en enda,
hvilken räddade sig och föranledde röfrarnes
bestraffning. Denne ende var dock icke Heurlin. Hans
äldste broder,
Heurlin, Namuel, död 1835, nära 92 år
gammal, såsom kyrkoherde i Åsheda pastorat i Wexjö
stift, der ban tillbragt 55 år, och R. N. O.,
hvartill ban utnämndes vid 82 års ålder, var en
utmärkt lärd, en polyhistor, hvilken förtjent en
vidsträcktare verkningskrets. Har utgifvit åtskilliga
vetenskapliga skrifter, dels på Latin, dels på
Svenska , såsom: Om Elektricitetens verkningar på
organiska kroppar; Om musikaliska harmoniens grunder;
Om ny och nedanets verkningar, m. m., samt flera
uppsatser i vetenskaps-akademiens handlingar,
hvaraf han var ledamot. Hans ende son,
Heurlin, Christoffer Isali, född i Åsheda d.
25 Okt. 1786. Ilan hade först ernat gå den
akademiska vägen och egna sig åt mathematiker, men
då ban här ansåg sig hafva föga utsigter till
befordran, öfvergaf ban den, blef 1816 prest och
filos, lektor i Wexjö, 1822 kyrkoherde i Tolgs
pastorat, 1829 domprost i Wexjö och 1838
biskop på Gottland. Då ban år 1827 var en af
stats-revisorerne, väckte han för första gången
uppmärksamhet såsom politisk person, och denna
uppmärksamhet underhölls och ökades ännu mera
vid följande riksdagar, i hvilka han tog en
verksam del. Han ansågs användbar äfven i statens
rege-ringsvärf, och kallades år 1838 till stats-sekreterare
för ecklesiastik-ärenderna. Vid statsrådets nya
organisation år 1840 lemnade han denna post och
emottog i stället Fellingsbro pastorat af Westerås slift.
År 1843 inkallades ban i statsrådet, såsom
föredragande af ecklesiastik-ärenderna. År 1844
erhöll ban likväl åter afsked nr statsrådet, med en
pension ur konungens bandkassa, intill dess en
annan plat3 med motsvarande löneförmåner kunde
beredas honom. Detta skedde år 1846, då ban
utnämndes till kyrkoherde i Carlshamns pastorat. Han
befordrades dock snart, redan år 1847, till biskop i
Wexjö efter Tegnér. Vid 1845 års riksdag valdes
ban till fullmägtig i riksgälds-kontoret. H. är
kommendör med stora korset af N. O., ordens-biskop i
snrvivans och ledamot af vetenskaps-akademien. Har
utgifvit åtskilliga disputationer och programmen
Henrlin, Klias, lektor vid Wexjö gymnasium,
född 1761. Hans föreläsningar i historia och
moral gjorde stort uppseende. Hans undervisning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
