Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8
Hafva tand.
Hafvcrlt.
sle erläggas, om gerningsmannen visste att hon
var hafvande, och om han icke visste detta, ökas
sàraboteo med 50 daler. För den händelse att
sådant väld föröfvas af arfvingar, stadgar lagen
äfven arfsrättens förlust; det skulle nemligen eljest
bända, att gerningsmannen hade större fördel af
sitt brott än olägenhet af straffet, och mången
gång kunde den blifvande arfvingens
undanrödjande vara bevekelsegrunden till en våldsam
behandling af modern. Å en annan sida är
lägrad qvinna skyddad af lagen ifrån alltför sträng
behandling af slägtingar eller husbondfolk. Hennes
tillstånd får nemligen ej göras allmänt bekant, och
bon sjelf ej lemnas utan vård, till dess förlossning
ar skedd. Meningen med detta lagbud är, att icke
drifva den förförda qvinnan till förtviQan, hvilket lätt
kunde föranleda barnamord. — I ett fall är
slutligen det hafvande tillståndet en anledning till ett
serskildt stadgande i arfslagarne, nemligen om
mannen dör och öfverlefves af en hustru, som är
hafvande. Uon äger då rätt till underhåll af
oskif-tadt bo, medan detta hennes tillstånd räcker.
Hafva tand för tunga, ntar viil lios
gamla ocli unga, ett gammalt ordspråk, hvarmed
förstås, att det är berömligt att icke lemna
tungan fritt lopp, Qtan betänka sig innan man talar.
Hafver!. Detta ords mest vidsträckta bemärkelse
innefattar alla på en sjöresa förefallande utgifter,
ocli är då af trenne slag: det mindre eller s. k.
ordinata, det parlikuliera eller enikMa, och det
gemensamma eller hafveri-groM. I mera inskränkt
och vanlig bemärkelse förstås dermed hvarje
skada och derigenom förorsakade omkostnader, som
drabba fartyg eller last under en sjöresa. Det
ordinära bafveriet består i sådana umgälder och
omkostnader, hvilka skeppare, efter hvarje orts
bruk och tillfälligheter, föranlåtas att göra, skepp
och laddning till godo, antingen uti sjelfva
last-eller lossningsorten eller under varande resa.
Dessa umgälder och omkostnader bestå i följande: de
vanliga lotspenningar, ankar-, fyr- eller båk-,
pråm-, bro-, karantäns- och revier-penningar,
afgifter vid amiralskap, till vissa kasteller vid
for-biseglandet, äfvensom omkostnader som göras på
ett utan fara infruset skepp, att genom isning
bringa det uti en lägligare hamn, till hvilket allt
försäkringsgifvaren icke svarar, utan bör deraf
räknas £ på laddningen efter godsets lästetal, och
4 på sjelfva skeppet, så framt redaren och
be-fraktaren ej öfverenskommit annorlunda derom.
Under enskildt hafveri inbegripes den skada, som
skepp eller laddning lider utan skepparens och
skeppsfolkets förvållande, då på hvardera ägaren
enskildt räknas den sålunda uppkomna skadan,
hvilken bör ersättas af försäkringsgifvaren, om den
öfverstiger de i försäkringsbrefvet utsatte tre,
eller, på socker, salt, m. m., tio för hundradet.
Gods, som genom storm och sjöstörtning skadas,
dragé enskildt skadan. Med gemensamt eller s. k.
hafveri-gross förstås den skada och kostnad, som
man i yttersta sjönöd eller annan fara måste göra
på skepp och gods, hvilket af det således
räddade skeppet och godset beräknas efter marketal af
hvars och ens andel, och bör ersättas af
försäkringsgifvaren.
Häfverö, en socken, belägen i Medelpads fögderi
och kontrakt af Westernorrlands län och
Hernösands stift, 11 mil V. från Sundsvall. Kyrkan är
gammal. En sägen går, att då den byggdes
funnos endast 7 bönder i socknen. Dessa skola
likväl erhållit något biträde från Ytter-Hogdal.
Denna sägen vinner någon trovärdighet deraf, att de
gamla byame äro 7. Häfverö har fordom lydt
nn-der Torp. Förenades 1562 med Ytter-Hogdal,
hvarifrån det 1813 afskiljdes att utgöra ett eget
konsist, pastorat af 3 kl. — Den söndag, då 3:dje
lysningen afkunnas för något brudpar, skall den
blifvande bruden vara s. k. lillbrud, d. v. s. hon
skall då kläda sig med blommor i hufvudet.
Sjelfva bröllopsdagen klädes hon af prestfrun. Sedan
brudfolket kommit hem och ätit middag, blir
begåfning, hvilken tillgår sålunda, att presten jemte
brudfolket sätta sig vid ett bord, och gästerna
aQemna sina gåfvor till de nygifta. Dessa gåfvor
bestå i penningar, kreatur, husgeråd, m. m. Den
kontanta gåfvan uppgår sällan till 100 R:dr Rgs.
Brudfolket dansar derefter en polska med hvarje
gäst, hvarefter brudgummen upphöjes af män, och
bruden af qvinnor, hvarpå de nygifta traktera,
taga afsked af de ogifta och emottagas af de
gifta; bruden afklädes sin skrud och iklädes
ungmorskläderna, samt tar derpå befattning med
trakteringen. Andra dagen förekommer en ny
begåfning i penningar, hvilket kallas att ge i vaggan —
den uppgår stundom till nära lika belopp med den
egentliga begåfningen — hvarefter bruden utdelar
till sina och sin mans föräldrar och syskon,
lintyg och nattkappor, samt till andra gäster ett par
vantar och ett par strumpeband; denna brudens
skänk kallas löle. Då första lysningen afkunnas
bjudas gästerne till två, tre, fyra nätter, aldrig
till vissa dagar eller dygn, allt efter som man har
råd, att hålla längre eller kortare bröllop.
Gästerna medföra matvaror, som emottagas af vard
och värdinna. Förr har brännvinet blifvit anlitadt
alltför mycket; nu anses det för en skam, om
någon tager sig för stor andel deraf. Klädedrägten
är, hvad männer angår, enkel. Folket är raskt
och arbetsamt. Till sinnelaget är det godt.
Socknen består af 8J mtl., hvartill komma några
inom Rätans socken i Jemtland belägna byar,
hvilka i ecklesiastikt afseende tillhöra Häfverö och
utgöra tillsammans 2 mtl. Folkmängden är 854
personer; år 1750 var den allenast 258.
Jordmånen är torr och mager. Öfverallt berg; men
af ringa höjd. Utom en betydlig mängd mindre
sjöar, finnas tvenne stora, nemligen Hafvern och
Holmsjön, genom hvilken Ljunga-elf har sitt lopp.
Alla byar, utom Waden, hvarest kyrkan är
belägen, måste om söndagarne begagna båt, för att
komma till kyrkan. Från några byar måste 3 till 4 båtar
serskildta gånger användas. I anseende till de
många sjöarne är gemenskapen besvärlig. Landsväg
och postgång saknas alldeles. Socknens areal
utgör 155,936 tunn)., af hvilka 25,000 äro sjöar
och kärr. Adr. SundsvalL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
